Nya mått på välstånd

Nya mått på välstånd är ett ramverk av femton indikatorer för ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet. Indikatorerna är tänkta att komplettera BNP och ska vara ett verktyg för att följa utvecklingen av människors livskvalitet och ekonomins långsiktiga hållbarhet.

Illustration: Regeringskansliet.

BNP är ett viktigt mått för att beskriva ekonomisk tillväxt. Det är enkelt och tydligt, men det ger ändå en begränsad bild av ett samhälles utveckling. BNP-måttet behöver därför kompletteras med ytterligare ett antal indikatorer för att kunna ge en bild av välståndets utveckling. Förutsättningarna för ekonomins och välfärdens utveckling beror dels på hur mycket resurser som skapas, dels på hur de fördelas, används och förvaltas. Nya mått på välstånd är ett nytt ramverk för att följa utvecklingen av livskvalitet och ekonomins långsiktiga hållbarhet.

BNP per capita

En ökad BNP leder generellt till högre välstånd, men det måste inte vara så. En anledning till det är att BNP inte tar hänsyn till hur produktionen fördelas i befolkningen. BNP per capita tar hänsyn till förändringar i befolkningstillväxt men speglar inte utvecklingen av exempelvis inkomstskillnader i samhället.

Sysselsättningsgrad

När fler försörjer sig genom arbete frigörs resurser i den offentliga sektorn eftersom trycket på de offentliga transfereringssystemen minskar. När fler arbetar minskar även inkomstskillnaderna. En hög sysselsättningsgrad möjliggör att den offentliga välfärden kan stärkas. Trots en hög sysselsättningsgrad kan arbetslösheten också vara hög om arbetskraftsdeltagandet är högt. Därför behövs både indikatorn sysselsättningsgrad och indikatorn arbetslöshet för att visa utvecklingen på arbetsmarknaden.

Arbetslöshet

Ett arbete innebär gemenskap, tillhörighet och ekonomisk trygghet. Arbetslöshet mäter hur stor andel av arbetskraften som inte har något arbete men som vill och kan ta ett jobb. Arbetslöshet kan få betydande konsekvenser för välståndet. Arbete ger individen möjlighet till egen försörjning och bättre möjligheter att forma sitt liv.

Hushållens skuldsättning

Hushållen i Sverige skuldsätter sig alltmer vilket kan innebära en risk. Risken är dels på individnivå där konsekvenserna för individen kan bli stora vid eventuella räntehöjningar eller prisfall på bostäder. Högt skuldsatta hushåll kan även påverka ekonomin på ett makroekonomiskt plan om människor blir tvungna att dra ner på sin konsumtion vid ett kraftigt bostadsprisfall. I förlängningen kan både tillväxt och sysselsättning påverkas negativt.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Indikatorn visar den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP, ofta kallad Maastrichtskulden. Det är det mått på offentlig sektors skuld som används inom EU. Alla EU-länder har genom stabilitets- och tillväxtpakten förbundit sig till att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld inte får överstiga 60 procent av BNP. Att nivån hålls på en låg nivå är viktigt för ekonomins långsiktiga hållbarhet.

Luftkvalitet

Luftföroreningar kan orsaka svåra hälsoproblem och de bidrar även till försurning och övergödning. Indikatorn luftkvalitet visar utvecklingen av två av de vanligaste och mest hälsovådliga luftföroreningarna i svenska städer, kvävedioxid (NO2) och små partiklar (PM2,5). Luftföroreningarna beror främst på vägtrafiken, där tunga och lätta dieselfordon står för den största delen av utsläppen av kväveoxider.

Vattenkvalitet

God vattenkvalitet är centralt för dricksvatten och många vattenlevande växter och djur. Indikatorn vattenkvalitet visar vattenförekomster som har hög eller god status i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Indikatorn ger även en översikt av de största problemen kopplade till vatten, övergödning, vissa miljögifter och fysisk påverkan.

Skyddad natur

Långsiktigt skydd är viktigt för att bevara världens natur- och kulturarv och för att tillvarata grundläggande värden som rent vatten, ren luft samt oförstörd natur. Indikatorn skyddad natur visar den andel av den svenska naturen som har ett långsiktigt skydd. Skyddad natur består här av nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden i Sverige.

Kemikaliebelastning

Indikatorn kemikaliebelastning mäter kemikaliebelastningen i människor. Genom att följa halter av farliga kemikalier över tid får man en översikt av vilka ämnen vi utsätts för och i vilka mängder. Indikatorn visar att kemikaliebelastningen minskar långsamt trots att användning och spridning begränsats genom förbud. Ett problem är att ämnena är långlivade i miljön, att de ansamlas i fettvävnad hos människor och djur och att de redan är spridda i varor, byggnader och miljö.

Utsläpp av växthusgaser

Att möta klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter i nuvarande omfattning ökar risken för allvarliga, genomgripande och oåterkalleliga effekter för människor och ekosystem. Mätningarna av utsläpp av växthusgaser utgörs av de samlade utsläppen av koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser och har kopplingar till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och det av riksdagen beslutade etappmålet Minskade utsläpp av växthusgaser till 2020.

Låg ekonomisk standard

Indikatorn låg ekonomisk standard avser den andel av befolkningen som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten. Låg ekonomisk standard definieras av EU som den andel av befolkningen som har så låg inkomst att det kan medföra risk för fattigdom. Även om de fysiska behoven är uppfyllda, kan relativ fattigdom medföra att individer inte fullt ut kan delta i sociala relationer och sammanhang.

Självskattad allmän hälsa

En viktig förutsättning för ett gott liv är en god hälsa. Men att mäta hälsa är komplext eftersom många olika faktorer bidrar till en god hälsa. Indikatorn självskattad allmän hälsa har fördelen att den i ett enda mått ger en övergripande bild av den svarandes upplevda fysiska och psykiska hälsa. Självskattad allmän hälsa redovisas som den andel i befolkningen som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra.

Utbildningsnivå

Det är viktigt att följa utvecklingen i utbildningsnivån, inte minst eftersom flera av de andra sociala indikatorerna i ramverket har ett tydligt samband med utbildningsnivå. Indikatorn avser högsta avslutad utbildning enligt Svensk utbildningsnomenklatur.

Mellanmänsklig tillit

Hög tillit människor emellan kan ses som ett socialt kapital som fungerar som ett sammanhållande kitt i samhället, medan låga tillitsnivåer kan skapa problem. Exempel på hur social tillit ökar livskvalitet är om man kan be sin omgivning om hjälp och stöd i olika situationer. Hög tillit och breda sociala nätverk underlättar också till exempel affärstransaktioner och matchningen på bostads- och arbetsmarknaderna.

Nöjd med livet

Nöjd med livet utgörs av ett mått på subjektivt välbefinnande. Det subjektiva välbefinnandet är generellt sett högt i rika, demokratiska och politiskt stabila samhällen med låg arbetslöshet, där myndighetsutövningen fungerar väl, rättssäkerheten är hög och korruptionen låg. På individnivå har nära relationer störst betydelse för hur nöjd en person är med sitt liv, men även ett meningsfullt arbete och en rik fritid har visat sig ha stor betydelse. Att följa indikatorns utveckling ger ett viktigt bidrag vid utformningen av politikens inriktning.