En intensiv period för EU:s utrikespolitik

Anna Jardfelt har under tre år drivit regeringens linje i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, KUSP. I september lämnar hon jobbet för att bli Sveriges ambassadör i Kenya, eller som hon själv säger, “då lämnar jag förhandlingsrummet för att kliva ut i verkligheten.” Här gör Anna Jardfelt några nedslag i en händelserik period för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

  • Anna Jardfelt

    EU antog förra året en global strategi. Det är en framgång för regeringen som drivit på i frågan. – För min del känns detta särskilt roligt eftersom jag var med om att ta initiativet till en global strategi redan för flera år sedan som chef för Utrikespolitiska institutet, säger Anna Jardfelt.

    Foto: EU-representationen

  • Anna Jardfelt och Margot Wallström

    Att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena framgår tydligt i regeringens utrikesdeklaration för 2017. EU:s utrikesråd där EU-ländernas utrikesministrar träffas flera gånger per termin är ett viktigt forum för regeringen att vara en stark röst inte minst för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Från vänster ambassadör Anna Jardfelt, utrikesminister Margot Wallström och Anna-Karin Eneström, utrikesråd för politiska frågor.

    Foto: EU-representationen

  • Anna Jardfelt och försvarsminister Peter Hultqvist

    EU stärker samarbetet i försvarsfrågor. - Jag får ofta frågor om vad detta egentligen innebär, men för det militärt alliansfria Sverige såväl som för många andra länder är det så klart viktigt att försvar är en nationell fråga som inte beslutas på EU-nivå, understryker Anna Jardfelt som här ses tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist i ett möte med utrikesrådet i Bryssel.

    Foto: EU-representationen

  • Anna Jardfelt

    Anna Jardfelt cyklar helst till jobbet men från och med september är det slut med det. Då flyttar hon till Nairobi för att arbeta som Sveriges ambassadör i Kenya. - Arbetet i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik har gett en fantastisk utblick. Det är verkligen en erfarenhet jag kommer att ha stor nytta av, säger Anna Jardfelt som i skrivande stund är en av KUSP:s fem kvinnliga ambassadörer.

    Foto: EU-reopresentationen

- När jag ser tillbaka på de senaste tre åren är det absolut svåraste och sorgligaste situationen i Syrien där vi sett alltför små framsteg i de komplicerade politiska förhandlingarna och med så många offer inklusive så många barn. Därtill har vi den fruktansvärda humanitära situationen i Jemen som inbördeskriget där har orsakat. Förhandlingarna i KUSP är ofta väldigt tekniska men humanitära katastrofer och brotten mot humanitär rätt tränger igenom och är alltid närvarande.

Så inleder Anna Jardfelt när hon ombeds reflektera över sin tid som Sveriges ambassadör i KUSP. Hon påpekar sedan att det är grundläggande för regeringen att EU i kriser som den i Syrien är tydlig i såväl de stora politiska frågorna som att unionen är en humanitär röst och aktör.

- Mitt i konflikternas brutalitet som är så oerhört svårt att ta in så känner jag ändå en stolthet över att Sverige konsekvent står upp för internationell rätt och är en stor humanitär givare, säger Anna Jardfelt.

Inför att EU-ländernas utrikes- och försvarsministrar möts förberedes alla frågor genom förhandlingar i KUSP. Anna Jardfelt berättar att förhandlingsklimatet i kommittén har blivit tuffare. Det påverkas inte minst av att brexit förändrar balansen mellan medlemsländerna. Samtidigt har skillnaderna i viktiga värdefrågor inom EU växt vilket gör att det inte är självklart att regeringens prioriteringar som respekt för mänskliga rättigheter och den feministiska utrikespolitiken alltid tas emot positivt.

- Utrikesfrågorna som sådana på KUSP:s dagordning har också blivit både fler och mer komplexa. Hit hör även migrations- och klimatfrågorna som kräver att EU håller ihop den interna politiken med utrikespolitiken på ett mycket mer omfattande sätt en tidigare.

Anna Jardfelt konstaterar att allt detta har gjort att det är svårare att komma överens nu i KUSP än när hon var ny på jobbet i september, 2014.

- Det har varit tre ganska dramatiska år med tuffa förhandlingar med flera och längre möten än vanligt och stundvis skarpa tongångar. För att nå nödvändig enighet har det betytt att vi samtidigt varit tvungna att bygga ett starkare KUSP för att komma överens. Det tycker jag att vi har lyckats med och det är en styrka för EU, säger Anna Jardfelt.

Hon syftar exempelvis på EU:s globala strategi som antogs förra året och som stakar ut inriktningen på EU:s utrikes- och säkerhetspolitik de närmaste åren.

- Strategin har vi från svensk sida drivit hårt både på utrikesministernivå och i KUSP och det är en framgång att den nu är på plats. Sverige är dessutom en av de ursprungliga initiativtagarna, säger Anna Jardfelt.

Strategins inriktning är bred med ett viktigt fokus på frågor som konfliktförebyggande arbete, men av prioriteringarna sticker försvar och säkerhet ut med tydliga steg mot ett närmare samarbete. I november förra året fattade EU-ländernas försvarsministrar bland annat beslut om att EU:s militära utbildnings- och träningsinsatser utanför EU ska ledas direkt från Bryssel istället för från olika medlemsländer.

- Den säkerhetspolitiska situationen utmanar på flera sätt och har lett till enighet bakom att samarbetet inom försvarsområdet ska utvecklas. Det är dock viktigt att understryka att detta fortsatt är ett mellanstatligt samarbete. För det militärt alliansfria Sverige såväl som för många andra länder är det så klart viktigt att försvar är en nationell fråga som inte beslutas på EU-nivå, säger Anna Jardfelt.

Till de säkerhetspolitiska utmaningarna som diskuteras i KUSP hör Rysslands agerande i östra Ukraina och annektering av Krimhalvön. Regeringen har mycket tydligt tagit ställning mot annekteringen. Eftersom Minskavtalet inte genomförts har Sverige varit ett av de länder som drivit på för ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna förlängdes senast av Europeiska rådet 22 juni.

- Under de här åren har KUSP förhandlat fram en bred gemensam Rysslandspolitik som i dag är väl förankrad i unionen. EU:s relationer österut prioriteras högt av regeringen, inklusive arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati och att motverka korruption i regionen. I Bryssel ägnar vi från svensk sida därför mycket kraft åt detta, säger Anna Jardfelt och fortsätter:

- Den problematiska situationen för mänskliga rättigheter också i Turkiet har växt till en av flera stora utmaningar för EU:s relationer med Turkiet. Det är en utveckling som vi följer noggrant.

Att ett så stort antal migranter försöker ta sig till EU, ofta med livet som insats på livsfarliga båtfärder över Medelhavet, sätter avtryck i EU:s dialog med många länder utanför unionen. Det gäller inte minst flera afrikanska länder där EU stärker pågående engagemang med program och fonder för investeringar, utbildning och jobb liksom uppbyggnad av samhällsfunktioner.

- En stor del av tiden i KUSP läggs på relationer med Afrika där EU under de senaste åren har blivit en mycket mer självklar aktör. I förhandlingarna är det tydligt hur omfattande regeringens engagemang är i Afrika i såväl politiska frågor som utveckling men också genom att delta i militära och civila insatser, påpekar Anna Jardfelt.

- Och här liksom i andra frågor finns ofta en stor parallellitet mellan diskussionerna i FN:s säkerhetsråd och KUSP, vilket gör att Sverige under de nu pågående tvååriga medlemskapet i säkerhetsrådet kan spela en än mer aktiv roll även i Bryssel, tillägger hon.

Parallellt med att EU är den enskilt största biståndsgivaren i världen prioriterar EU att bidra till fredsprocesser och konflikthantering genom civila och militära insatser på flera platser. I Afrika sker detta i samarbete med FN och Afrikanska unionen.

- KUSP har ju ett strategiskt ledarskap för insatserna och en viktig del av vår dagordning för Afrika det senaste året har handlat om att få en insats på plats utanför Libyen för att stödja den libyska kustbevakningen i bekämpningen av människosmuggling. Insatsen är nu på plats och bidrar inte minst till att rädda liv på Medelhavet, säger Anna Jardfelt.

Erfarenheten av det allt mer intensiva arbetet med EU:s Afrikarelationer kommer väl till pass. I september tillträder Anna Jardfelt tjänsten som Sveriges ambassadör i Kenya. Ambassaden är med ett 65-tal anställda en av Sveriges större ambassader.

- Det ska bli oerhört roligt att få jobba handgripligt, konkret och praktiskt med både politik och utvecklingsfrågor som jag arbetat med på en strategisk nivå i KUSP. Det här handlar ju till stor del om att lämna förhandlingsrum och högkvarter för att kliva ut i verkligheten och arbeta lokalt både för Sverige och EU.

Anna Jardfelt påpekar att hon kommer att ha stor nytta av lärdomarna från arbetet i KUSP och nämner bland annat förhandlingarna om de säkerhetspolitiska utmaningarna på Afrikas horn nyligen.

- Det här uppdraget har varit en förmån och gett en fantastisk utrikes- och säkerhetspolitisk utblick. Med tanke på hur komplex världen är i dag så kommer jag att ha stor nytta av erfarenheterna för att förstå situationen i Kenya såväl som var jag än arbetar i framtiden.

Anna Jardfelt är jurist, har arbetat på utrikesdepartementet sedan 1997 och är före detta chef för Utrikespolitiska institutet. Hon efterträds som KUSP-ambassadör av Mikael Lindvall som till och med september är Sveriges ambassadör till Somalia.

Mer information om några av de ämnen och frågor som tas upp i texten:

Experter på mänskliga rättigheter i Ryssland besökte Sveriges EU-representation

På EU:s utrikestjänsts webbplats:

EU:s globala strategi
EU:s civila och militära insatser
Om EU:s relationer med Afrika
Toppmötet mellan EU och afrikanska länder hösten 2015 om migration samt Vallettadeklarationen
EU:s åtgärder med anledning av krisen i Ukraina

På EU-kommissionens webbplats

Diskussionsunderlag om europeiska försvarssamarbetets framtid

Regeringens utrikesdeklaration 2017

En feministisk utrikespolitik

Regeringens arbete med demokrati och mänskliga rättigheter