Frågor och svar om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag i rättstillämpningen.

Varför vill regeringen göra barnkonventionen till lag?

Trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen i förhållande till barn innebär skyldigheter för verksamheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag.

Regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag i rättstillämpningen.

På vilket sätt finns det brister i genomslaget av barnets rättigheter?

Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

På vilket sätt förväntas barnets rättigheter få ökat genomslag i svensk rättstillämpning med barnkonventionen som lag?

En inkorporering av barnkonventionen innebär att tjänstemän och beslutsfattare måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag. En inkorporering innebär ett tydligare krav på att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.

En inkorporering av barnkonventionen tydliggör att principen om barnets bästa ska användas som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och grundas i de rättigheter barnet har enligt konventionen. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs.

Vilken blir skillnaden med barnkonventionen som lag gentemot som ratificerad konvention?

Genom en inkorporering av barnkonventionen kommer de mänskliga rättigheter som tillkommer barn att finnas samlade i en lag. Konventionen som helhet blir synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra. En inkorporering av barnkonventionen klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag.

Behövs andra insatser för att stärka tillämpningen av barnets rättigheter?

För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs utöver en inkorporering av barnkonventionen fortsatt transformering av konventionen. Regeringen redovisar i lagrådsremissen också de åtgärder som vid¬tagits för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Regeringen aviserar i lagrådsremissen att en utredning kommer att ges i uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och i rätts¬tillämpningen och att konventions¬bestämmelsernas innebörd systematiskt ska analyseras utifrån svenska förhållanden.

Vidare aviserar rege¬ringen att en vägledning för hur barnkonventionen kan tolkas och tilläm¬pas utifrån folkrättsliga tolkningsregler ska utformas samt att en nyöversättning av barn¬konventionen på svenska bör publiceras i samband med inkorporeringen.

Hur kommer barn i Sverige att märka att barnkonventionen är lag?

En inkorporering av barnkonventionen innebär ett tydligare krav på att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Vidare medför en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.

Hur förhåller sig andra lagar till barnkonventionen?

Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tilläm¬parna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen. Däremot innebär inkorporeringen ett tydligare krav på att rätts¬tillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån folkrättsliga tolkningsprinciper.

Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden och på så sätt fylla ut eventuella luckor i lagstiftningen. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.

Varför dröjer lagens ikraftträdande till år 2020?

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Regeringen anser att det behövs mer tid innan lagen träder i kraft än vad utredningen bedömt för att rättstillämpande myndigheter ska ges tid att förbereda sig.

Regeringen kan genom tidigare kartläggningar konstatera att svensk rätt över lag stämmer väl överens med barnkonventionen, men för att underlätta för rättstillämparen och öka förutsebarheten är det av stor vikt att transformeringen fortsätter både inför och efter inkorporeringen. Ett senare ikraftträdande ger större utrymme för transformeringsarbete inför en inkorporering. Regeringen är också medveten om att det kan saknas erfarenhet av och kunskap om att tolka och tillämpa internationella konventioner och anser därför att det inför en inkorporering av barnkonventionen dessutom behövs ytterligare kunskapshöjande insatser vid sidan av det arbete som redan pågår och de satsningar som görs, bland annat av Barnombudsmannen och inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter.

Med ett senare ikraftträdande ges också utrymme för ytterligare analyser och utredning bland annat av konventionsbestämmelsernas innebörd.