Bonus-Malus och bränslebytet

Bonus-malus för lätta bilar (personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar)

Regeringen föreslår ett bonus malus-system för nya lätta fordon, med ikraftträdande 1 juli 2018. Huvudmotivet är att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp. Bonus–malus-systemet kan här komplettera de mer generellt verkande drivmedelsskatterna och bidra till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan.

Bonus malus-systemet berör endast nya personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar. Den befintliga fordonsflottan påverkas alltså inte av förslaget och får en oförändrad fordonsskatt när bonus malus-systemet införs. Att befintliga fordon inte föreslås få någon skattehöjning är en skillnad gentemot tidigare remitterat förslag.

Bonus–malus är ett vallöfte från både S och MP, som regeringen nu infriar.

Förslaget innebär följande ändringar för fordon som omfattas av bonus malus-systemet:

  • För bensin- och dieseldrivna fordon tas en förhöjd fordonsskatt (malus) ut under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. Koldioxidbeloppet är då summan av 82 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp till och med 140 gram, och 107 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 140 gram. Från år 4 och därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per gram koldioxid utöver 111 gram.
  • Den femåriga befrielsen från fordonskatt för miljöbilar tas bort och supermiljöbilspremien ersätts av en bonus för bilar med mycket låga utsläpp. För bilar med noll-utsläpp är den högsta bonusen 60 000 kronor. Bonusen trappas av linjärt upp till en utsläppsnivå på 60 gram där bonusen uppgår till 10 000 kronor. Vidare är kravet att bonus får medges med ett belopp som högst motsvarar 25 procent av bilens nypris. Gasbilar erhåller en bonus på 10 000 kronor. I dag får dessa bilar inte ta del av supermiljöbilspremien.
  • Fordon som kan drivas med alternativa drivmedel, som E85 (etanol) och fordonsgas (blandning av biogas och naturgas) får ingen förhöjd fordonsskatt.
  • Bränslefaktorn för nya dieselfordon ersätts med ett bränsletillägg som görs oberoende av fordonsskattens storlek.
  • Miljötillägget för dieselfordon på 250 kronor behålls.
  • Givet den osäkerhet som finns kring effekterna av EU:s nya körcykel WLTP (Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Procedure) anser regeringen att den gamla körcykeln NEDC (New European Driving Cycle) bör ligga till grund för fordonsbeskattningen inom bonus malus-systemet under en övergångsperiod. Den 1 januari 2020 sker en övergång till WLTP. Då finns möjlighet att justera nivåerna så att minst samma miljöstyrning upprätthålls.

EU:s nya körcykel

Från den 1 september 2017 införs en ny, mer verklighetsnära körcykel för mätningar av fordons drivmedelsförbrukning och koldioxidutsläpp, WLTP (Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Procedure). WLTP införs i två steg. Från den 1 september 2017 måste alla nya fordonstyper godkännas enligt WLTP. Ett år senare måste alla nya fordon godkännas enligt WLTP. Under en övergångsperiod kommer det alltså finnas nya bilar som är godkända enligt WLTP och andra som är godkända enligt det tidigare systemet NEDC (New European Driving Cycle). Kunskapen om hur WLTP kommer att påverka ett fordons utsläppsvärde är knapphändig i nuläget.

Fordonsskattebefrielsen för miljöbilar slopas

I dag ges befrielse från fordonsskatten i fem år till bilar som uppfyller miljöbilsdefinition i fordonsskattelagen. I miljöbilsdefinitionen tas hänsyn till bilens vikt vilket gör att även små dieselbilar klarar kraven. Förslaget om att slopa den femåriga skattebefrielsen för mer miljöanpassade lätta fordon påverkar inte de fordon som redan är i trafik. Däremot kommer inga nya fordon att erhålla skattebefrielsen efter förslagets ikraftträdande. De fordon som drivs av annat bränsle än dieselbränsle och som idag erhåller befrielsen har ofta relativt låga utsläpp av koldioxid per kilometer och betalar därmed ofta enbart grundbeloppet om 360 kronor i fordonsskatt. För framtida köpare av sådana fordon innebär förändringen en ökad fordonsskatt med totalt 1 800 kronor under fordonets fem första år i trafik.

För dieseldrivna fordon är värdet av befrielsen högre eftersom fordonsskatten för dessa innehåller ytterligare komponenter. Värdet för fordonskattebefrielsen för dieseldrivna fordon uppgår ofta till cirka 1 100 kronor per år eller 5 500 kronor för fem år.

Miljöstyrning

Bonus–malus-systemet med sin högsta bonus på 60 000 kronor (dvs. högre än den högsta nivån på nuvarande supermiljöbilspremie på 40 000 kronor) och med sin lägsta bonus på 10 000 kronor (dvs. något lägre än nuvarande på 20 000 kronor, men som också går till gasbilar) innebär en fortsatt tydlig styrning mot miljöanpassade fordon. Dessutom innebär den förhöjda fordonsskatten i tre år (malusen) en tydligt ökad miljöstyrning jämfört med nuvarande fordonsskatt och ger ökade incitament att välja bilar med låga utsläpp.

Offentligfinansiella effekter

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna 2018 med 0,45 miljarder kronor (halvårseffekt), 1,34 miljarder kronor 2019 och 2,22 miljarder kronor 2020. Klimatbilsbonusen bedöms preliminärt kräva ett begränsat anslag andra halvåret 2018 då premien avses betalas ut med fördröjning. För 2019 och 2020 bedöms kostnaderna för bonus preliminärt uppgå till ca 1,25 respektive 1,64 miljarder kronor. Bonus–malus-systemet bedöms därmed resultera i ett överskott om 0,43 miljarder kronor 2018, 0,09 miljarder kronor 2019 och 0,58 miljarder kronor 2020.

Tabell 1 Intäkter från malus i förhållande till prognosticerade kostnader för bonus.

miljarder kronor 2018 2019 2020
Intäkt malus 0,45 1,34 2,22
Prognosticerad kostnad bonus¹ 0,02 1,25 1,64
Summa 0,43 0,09 0,58
¹I kostnaden för bonus ingår ökade administrationskostnader för Transportstyrelsen.

Bränslebytet

Riksdagen beslutade i juni 2017 om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som består av en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket baseras på överenskommelsen inom den parlamentariska Miljömålsberedningen och är central för klimatpolitiken. För transportsektorn finns ett etappmål. Det anger att utsläppen. från inrikes transporter utom inrikes flyg senast 2030 ska ha minskat med minst 70 procent 2030 jämfört med 2010. I förlängningen ska fordonsflottan vara fossilfri. Biodrivmedel är en av flera viktiga komponenter för att nå detta mål och det finns en stor potential för klimatsmarta investeringar i produktion i Sverige.

De långsiktiga förutsättningarna för biodrivmedel har varit otydliga varför regeringen tidigare uttalat målsättningen att få ett regelverk på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel.

Regeringen har tidigare i en lagrådsremiss i juni presenterat ett förslag om "Bränslebytet" med ett reduktionspliktssystem samt ändrade skatteregler, som syftar till att minska växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel med bra klimatprestanda. Regeringen går nu vidare med förslaget.

Reduktionsplikten innebär en skyldighet för bränsledistributörer att minska utsläppen av växthusgaser från bensin eller dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel. Målet är att på ett långsiktigt och tydligt sätt skapa förutsättningar för att fasa ut fossila drivmedel och öka andelen biodrivmedel med låga växthusgasutsläpp i ett livscykelperspektiv. Detta förutsätter en successiv skärpning av kraven över tid.

I det lagförslag som regeringen avser att gå fram med fastställs reduktionsnivåer för åren 2018 till 2020. Reduktionsnivån för bensin föreslås vara 2,6 % 2018 och öka till 4,2 % 2020. Reduktionsnivån för dieselbränsle föreslås vara 19,3 % 2018, 20 % 2019 och 21 % 2020.

I syfte att skapa ökad förutsägbarhet för aktörerna på marknaden presenteras också en indikativ reduktionsnivå för 2030 vilken syftar till att bidra till målet om 70 procent minskade utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter, utom luftfart, till 2030. Regeringen föreslår att Bränslebytet inkluderar återkommande översyner och regeringen kommer i den första översynen föreslå lagstadgade målnivåer för år efter 2020.

En reduktionsplikt har förutsättningar att utgöra ett långsiktigt styrmedel, inte minst eftersom den till skillnad från dagens skattenedsättning inte utgör statligt stöd och därmed inte är beroende av kommissionens tidsbegränsade godkännanden. En fördel med en reduktionsplikt är också att den främjar biodrivmedel med låga utsläpp av växthusgaser, såsom avancerade biodrivmedel baserade på skoglig råvara. Bränslebytet behöver dock kompletteras med fortsatt skattebefrielse för vissa biodrivmedel som inte omfattas av plikten, för att säkerställa dessa bränslens konkurrenskraft. Detta innebär att höginblandade och rena biodrivmedel såsom E85, ED95, B100, HVO100 och biogas får fortsatt skattebefrielse. Vidare föreslås att energiskatten för E85 (etanol) och B100 (Fame) sätts ned till 0, så att deras konkurrenskraft förbättras. Förslagen bedöms sammantaget minska priset vid pump med ungefär 40 öre per liter på E85 och 122 öre litern för Fame, inklusive moms.

Koldioxidskatt tas ut på de bränslen som ingår i kvoten men skatten uppdateras efter de energivärden och kolinnehåll som gäller för dagens bränslen. Hänsyn tas också till drivmedlets innehåll av biodrivmedel. För 2018 är förslaget konstruerat för att på ett ungefär inte påverka priset vid pump för bensin och dieselbränsle.

Som konsument ska man inte behöva bekymra sig för hållbarheten i biodrivmedel, det är viktigt att regelverk ser till att bara hållbara alternativ finns tillgängliga vid pump. Alla biodrivmedel som används i reduktionsplikten måste uppfylla hållbarhetskriterier som Energimyndigheten har tillsyn över. I samband med genomförandet av ett EU-direktiv som ska säkerställa hållbarheten för råvaror som används till biodrivmedel har regeringen sett över reglerna kring vad som idag kallas restprodukter, och där vissa biodrivmedel baserade på palmoljeprodukter har ifrågasatts. Översynen har gjorts i samband med prop. 2016/17:217 Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet – ILUC som har bordlagts i riksdagen. Avsikten är att regeringen ska ta fram generella kriterier på förordningsnivå för hur definitionen av restprodukter ska tolkas. Ett förslag till förordning har remitterats. När vi nu höjer ambitionen med mer biodrivmedel är det mycket viktigt att säkerställa att den ökningen ska fyllas med hållbara drivmedel.

Detta totalt sett kommer ge oss en kraftig skjuts i bränslebytet från fossilt till hållbara förnybara bränslen.