Satsningar inom utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2018

Här presenteras några av regeringens satsningar på utbildningsområdet i 2018 års budgetproposition.

Skola

Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan

Kunskaperna ska fortsätta öka och ojämlikheten i skolsystemet ska brytas. Regeringen föreslår nu en unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan genom ett nytt statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, i enlighet med Skolkommissionens förslag. Förstärkningen innebär att resurserna till skolan i större utsträckning fördelas efter behov för att bidra till att nå målet om en jämlik kunskapsskola.

Pressmeddelande: Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan

Statsbidraget för att stärka föräldrars delaktighet i barns lärande

För att ytterligare minska familjebakgrundens påverkan på elevernas förutsättningar att klara sitt skolarbete vill regeringen underlätta föräldrars delaktighet i lärandet. Regeringen föreslår därför studieförbundsinsatser inriktade på att öka föräldrars delaktighet i lärandet. Om föräldrarna får uppdaterade kunskaper om vad deras barn läser i skolan kan de bli ett bättre stöd i läxläsningen hemma. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor per år avsätts för detta ändamål.

Simskola årskurs 6–9

Sedan 2007 är simkunnighet en del i skolans läroplan. En uppföljning av skolans simundervisning visar att eleverna inte fullt ut får möjlighet till den simundervisning de behöver för att kunna nå kunskapskravet. Regeringen bedömer att det finns ett behov av fler simundervisningstillfällen och vill därför införa stöd till huvudmän för att anordna lovsimskola för elever i årskurs 6–9. Simkunnighet räddar liv och regeringen är därför inte nöjd förrän alla elever kan simma.

Läsa, skriva, räkna

Det är av högsta vikt för regeringen att höja resultaten i skolan. Regeringen har sedan den tillträdde prioriterat elever som riskerar att inte nå behörighet till gymnasieskolan. För att möta utvecklingen med att fler elever lämnar nionde klass utan behörighet inför regeringen nu en åtgärdsgaranti i läsning, skrivning och räkning för att tidigt ge alla elever det stöd de behöver. Genom åtgärdsgarantin ska det säkerställas att alla elever i behov av extra anpassningar, eller särskilt stöd, får rätt stöd i rätt tid. Redan från förskoleklassen ska individuellt utformade stödinsatser bidra till att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Pressmeddelande: Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgarant

Obligatorisk förskoleklass

Alla barn har rätt att få en bra och likvärdig grund inför grundskolan. Förskoleklassen föreslås därför bli obligatorisk från och med höstterminen 2018. När skolan når alla barn i förskoleklassen kan utbildningsperspektivet tydliggöras ytterligare, samtidigt som lärandet fortsatt ska utgå från en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder och utvecklingsnivå. Detta är en naturlig utveckling efter att förskoleklassen under 2016 har fått ett eget avsnitt i läroplanerna, där förskoleklassens uppdrag, syfte och innehåll förtydligats och förstärkts. För att kompensera skolhuvudmännen för de ökade utgifterna föreslår regeringen att 75 miljoner kronor för 2018 och 150 miljoner kronor för 2019 och framöver tillförs kommunerna.

Pressmeddelande: Skolplikt från sex års ålder

Satsningar för nyanlända

Skolan har en viktig roll för integrationen eftersom den är en av de första platser som nyanlända barn och elever kommer till. En fullföljd gymnasieutbildning ger betydligt större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, fortsätta att studera och få en stabil inkomst. Att klara skolan är därför den enskilt viktigaste faktorn för barns utveckling och framtid.

I en utredning som tillsattes 2016 föreslås bland annat att rätten till studiehandledning på modersmålet ska stärkas. En nyanländ elev i åldern 13–16 år ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Det är en av de viktigaste insatserna för att förbättra nyanlända elevers kunskapsutveckling och öka måluppfyllelsen. Regeringen föreslår att det avsätts medel för att genomföra detta och andra förslag från utredningen.

Introduktionsprogrammen växer snabbast av gymnasieskolans program. För många huvudmän utgör introduktionsprogrammen en allt större andel av gymnasieskolan och många har behövt bygga upp nya verksamheter. Samtidigt är det få elever som går vidare till nationellt program. Regeringen avsätter 300 miljoner kronor årligen under 2018–2020 för att stärka och utveckla introduktionsprogrammen. Satsningen är en förlängning av de 150 miljoner kronor som avsattes i vårändringsbudgeten 2017 och riktar sig till huvudmännen som kan ansöka om medel hos Skolverket. Huvudmännen kan använda medlen till såväl personalförstärkning som samverkan med civilsamhället eller investeringar i lärmiljön.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet är i dag det enda nationella kompetens- och resurscentrumet i landet för skolutveckling och pedagogisk utveckling när det gäller andraspråksutveckling och lärande på andraspråket svenska. För att stärka centrumets stödjande arbete till kommuner och skolor för nyanlända föreslår regeringen att fem miljoner kronor avsätts för 2018. Motsvarande belopp beräknas avsättas för centrumet årligen från och med 2019.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända barn och elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Regeringen föreslår att detta uppdrag utvidgas till att även omfatta vuxenutbildningen.

Yrkesprogram med högskolebehörighet

Yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Utbildningsdepartementet har skickat ett förslag på remiss som handlar om att utöka yrkesprogrammen från 2 500 poäng till 2 700 eller 2 800 poäng för att säkerställa elevernas möjlighet att läsa kurser för grundläggande behörighet till högskolan utan att minska de viktiga yrkeskurserna.

Förslaget innebär att undervisningstiden utökas i motsvarande omfattning. Det skapar en kunskapsskola där elever ges möjlighet att läsa de kurser som ger yrkesskickligheten samtidigt som det ger bättre förutsättningar för elever att kunna läsa vidare efter gymnasieskolan.

Regeringen föreslår att 234 miljoner kronor per år tillförs från 2022 för utökningen av yrkesprogrammen som ersättning för den utökade undervisningstiden. Redan 2020 föreslås att 59 miljoner tillförs för utökningen för de första eleverna som börjar på gymnasieskolans yrkesprogram läsåret 2019/20.

I budgeten satsar regeringen även på andra insatser för yrkesutbildningarnas attraktivitet, att införa försök med yrkesprov, utveckla det arbetsplatsförlagda lärande och få fler behöriga yrkeslärare.

Estetiskt ämne på nationella program

Estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är en tillgång i många yrken. Det är viktigt att alla ungdomar får komma i kontakt med skapande. Det breddar den gemensamma kunskapsbasen, stärker gymnasieskolans bildningsuppdrag och bidrar till att skapa aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.

I remissen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program föreslås även ett återinförande av ett estetiskt ämne i alla nationella program i gymnasieskolan. Det remitterade förslaget innebär att estetiskt ämne omfattar 50 gymnasiepoäng, samt att gymnasiearbetet minskar till 50 gymnasiepoäng.

Kulturskoleklivet

Det är viktigt att barn och unga i hela landet, oavsett bakgrund och uppväxtmiljö, kan få ökad tillgång till en inkluderande kulturskola. I dag finns en stor brist på utbildade lärare för kulturskolan. I Kulturskoleutredningens betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund finns bland annat flera förslag om stärkta utbildningsvägar för att bli lärare i kulturskolan. För att förbättra förutsättningen att rekrytera lärare till kulturskolan föreslår regeringen en permanent satsning på ett kulturskolekliv, motsvarande 25 miljoner kronor för 2018, och därefter 40 miljoner kronor årligen från 2019. Satsningen innebär bland annat bättre information om befintliga utbildningsvägar och fler utbildningsplatser i fortbildningsinsatser. Den handlar också om utvecklingsmedel till vissa lärosäten för att ta fram utbildningar med relevans för kulturskolan.

Universitet och högskola

Utbyggnad av samhällsviktiga utbildningar i hela landet

Tillgången på relevant utbildning är en förutsättning för såväl en hållbar tillväxt som för enskilda individers utveckling. För att fler ska kunna genomföra en högskoleutbildning föreslår regeringen utökade resurser till högskoleutbildning i hela landet. Regeringen föreslår att drygt 260 miljoner kronor avsätts för 2018 och beräknar samma summa från och med 2019 och framåt. Totalt motsvarar det drygt 3 200 utbildningsplatser.

Utöver denna satsning föreslår regeringen en utbyggnad av bland annat Försvarshögskolans civila utbildningar, ingenjörsutbildningar och utbildningar inom samhällsbyggnadssektorn, bland annat inom samhälls-planering, lantmäteriområdet och byggteknik. Dessutom ska hälso- och sjukvårdsutbildningar byggas ut genom fler platser på läkarutbildningarna. Totalt satsar regeringen 53 miljoner kronor under 2018 på samhällsviktiga utbildningar vilket motsvarar 570 utbildningsplatser. Fullt utbyggd beräknas satsningen uppgå till ca 394 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 3 600 utbildningsplatser. Dessa satsningar inklusive satsningar på sommarkurser ingår i kunskapslyftet som totalt uppgår till 353 miljoner kronor 2018.

Ingenjörssatsning

Bristen på ingenjörer begränsar Sveriges framtida tillväxt och attraktivitet. Det finns ett stort behov av ingenjörer inom flera olika områden och tillgången till kvalificerad arbetskraft är en avgörande fråga för såväl den svenska tillväxten som förmågan att möta de stora samhällsutmaningarna. Regeringen satsar därför på att bygga ut ingenjörsutbildningarna med motsvarande 200 utbildningsplatser 2018, 600 platser 2019 och 1 000 platser 2020. Fullt utbyggd omfattar satsningen 160 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara cirka 1 600 utbildningsplatser.

Utbyggnad av Försvarshögskolans civila utbildningar

I totalförsvaret ingår både det militära och det civila försvaret. I dag finns en stor tyngd mot den militära utbildningsverksamheten inom Försvarshögskolan och för att i högre grad kunna möta kompetensbehovet inom totalförsvaret föreslår regeringen en utbyggnad av Försvarshögskolans civila utbildningar. Regeringen föreslår att fem miljoner kronor satsas för att bygga ut Försvarshögskolans civila utbildningar 2018 och beräknar att satsningen uppgår till totalt tio miljoner kronor årligen från 2019. Fullt utbyggd motsvarar satsningen cirka 200 utbildningsplatser.

Utbyggnad av läkarutbildning

Tillgången till välutbildad personal, däribland läkare, är viktig för att nå regeringens mål att alla ska erbjudas behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Regeringen föreslår därför att läkarutbildningen ska byggas ut. Satsningen omfattar nio miljoner kronor 2018, vilket motsvarar cirka 40 helårsstudenter. Fullt utbyggd 2023 beräknas satsningen omfatta 96 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 440 utbildningsplatser.

Lärarsatsningar

I skolan läggs grunden för barns och ungas utveckling, och lärarna är nyckeln till att höja kunskapsresultaten i skolan. Regeringens investering i ett statligt stöd för stärkt likvärdighet kan exempelvis gå till fler lärare och mindre klasser, vilket påverkar lärares arbetssituation och förutsättningarna för mötet mellan lärare och elev. Därför föreslår regeringen en rad åtgärder för att klara den framtida lärarförsörjningen.

Vilka förslag som regeringen också gör specifikt riktade till lärare beskrivs i artikeln Lärarsatsningar i budgetpropositionen för 2018.

Artikel: Lärarsatsningar i budgetpropositionen för 2018

Studiemedel och körkortslån

Höjning av studiemedlen

Det svenska studiemedelssystemet gör det möjligt att söka sig vidare till studier, eller att senare i livet återuppta studier. Genom utbildning stärker vi samhällets kompetensförsörjning och bidrar till Sverige som kunskapsnation. Regeringen höjer studiemedlens bidragsdel med ca 300 kronor per månad från 1 juli 2018. Totalsumman vid heltidsstudier kommer efter höjningen uppgå till ca 11 300 kronor vilket stärker de studerandes ekonomiska situation.

Pressmeddelande: Höjning av studiemedlen med ca 300 kronor

Höjning av studiebidraget inom studiehjälpen

Hushåll med barn har i genomsnitt en lägre disponibel inkomst än hushåll utan barn. För första gången på över 10 år höjs nu studiebidraget inom studiehjälpen med 200 kronor i månaden. Att höja studiebidraget till 1 250 kronor per månad bidrar till att fortsatt minska ekonomiska, geografiska och sociala hinder för gymnasiestudier. Det kan vara en hjälp på vägen att slutföra sina gymnasiestudier.

Körkortslån

Flera jobb som kan vara en väg in på arbetsmarknaden kräver körkort. För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden, och stimulera till högre genomströmning i gymnasieskolan vill regeringen införa en möjlighet att låna pengar till utbildning för B-körkort. Lånet är tänkt att finansiera körkortsutbildning vid godkända trafikskolor, och ska i ett första steg riktas till vissa arbetslösa personer i åldern 18–47 år. Under 2019 avser regeringen att utvidga möjligheten även till unga i åldern 19–20 år som avslutat en gymnasieutbildning.

Vuxenutbildning, yrkeshögskola, folkhögskola och studieförbund

Regeringen satsar stort på yrkeshögskolan

Regeringens satsning på yrkeshögskolan i budgetpropositionen 2018 är den största utbyggnaden sedan yrkeshögskolans införande 2009. Satsningen innebär att antalet platser kommer att öka med cirka 45 procent till 2022. Fullt utbyggd omfattar satsningen totalt 920 miljoner kronor, vilket motsvarar 14 000 platser inom yrkeshögskolan 2022.

Artikel: Regeringen satsar stort på yrkeshögskolan

Kraftig utbyggnad av yrkesutbildning för vuxna

Regeringen vill att fler ska få chansen att skaffa sig en gymnasial yrkesutbildning, komplettera sin gymnasieutbildning eller omskola sig till ett nytt yrke. Regeringen satsar därför ytterligare drygt 400 miljoner kronor 2018 för 7 750 platser inom regionalt yrkesvux. Av dessa är 1 000 platser vikta till yrkesförarutbildning.

Artikel: Kraftig utbyggnad av yrkesutbildning för vuxna

5 000 nya utbildningsplatser inom folkhögskolan

Regeringen genomför ett stort kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig bland annat för att kunna få ett jobb. Som ett led i kunskapslyftet föreslår regeringen att medel tillförs till folkhögskolorna för allmän och särskild kurs motsvarande 5 000 platser – en satsning på 641 miljoner kronor årligen.

Artikel: 5 000 nya utbildningsplatser inom folkhögskolan

Lärcentra för livslångt lärande i hela landet

Hela landet ska leva. Då krävs att infrastruktur för att lära och utbilda sig också finns i hela landet. Därför satsar regeringen i budgetpropositionen för 2018 på lärcentra.

Artikel: Lärcentra för livslångt lärande i hela landet

Mer medel till Svenska från dag ett

Regeringen föreslår att mer medel tillförs till satsningen Svenska från dag ett för asylsökande och vissa nyanlända. Satsningen har varit mycket framgångsrik och innebär språkträning och samhällsinformation via studieförbund och folkhögskolor och därför föreslår regeringen att 20 miljoner kronor tillförs för 2018.

Artikel: Mer medel till Svenska från dag ett

Uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser riktade till utrikes födda kvinnor

Regeringen föreslår att Studieförbunden tillförs 30 miljoner kronor för 2018 för att bedriva studiemotiverande och uppsökande verksamhet bland utrikes födda kvinnor. Syftet ska vara att visa på möjliga vägar till studier inom exempelvis folkhögskola eller kommunal vuxenutbildning.

Artikel: Uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser riktade till utrikes födda kvinnor

Mer om budgeten för 2018

Den 20 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2018 till riksdagen.