Havsfrågan allt mer relevant i klimatförhandlingarna

Klimatförändringarnas inverkan på havet riskerar att slå hårt mot de miljoner människor som lever i kustnära områden, eller de människor som på olika vis är beroende av havet i sin försörjning. Särskilt utsatta är små önationer som Fiji, och havsfrågan har därför fått extra fokus vid FN:s klimatmöte COP23 där Fiji är ordförandeland.

Foto: Jens Persson/Regeringskansliet

Fiji var tillsammans med Sverige även ordförande för den havskonferens som arrangerades vid FN:s generalförsamling i New York tidigare i år. Länderna arbetar nu tillsammans för att havsfrågan ska ges större utrymme i de internationella klimatförhandlingarna.

Under COP23 arrangerades ett sidoevent om den havsfond (Blue Action Fund) som lanserades under havskonferensen. Fonden ska bland annat skydda marina områden samt hjälpa små önationer och låglänta utvecklingsländer mot klimatförändringarnas effekter. Sverige har bidragit med 50 miljoner i finansieringsstöd, och vid evenemanget höll klimatminister Isabella Lövin ett inledande anförande där hon betonade allvaret i havsfrågan.

"Effekten av uppvärmning och försurning av haven är skrämmande, och det kombineras med överfiske, föroreringar och förstörelse av marina habitat. Adderar man även stigande havsnivåer så förstår man vilka faror det utgör för våra hav och våra överbefolkade kustomården".

Isabella Lövin lyfte också fram kopplingen mellan klimatfrågan och havsfrågan:

"Vi delar havet lika mycket som vi delar luften vi andas. Klimatfrågan och havsfrågan behöver båda internationella ramverk och gemensamma åtaganden av alla parter vilket gör årets COP till en bra plattform för förändring."