Nytt lagförslag om barnkonventionen

Den 15 mars beslutar regeringen om en proposition för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. För att barnkonventionen ska få större genomslag föreslår regeringen också en vägledning, ett kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete.

Barnminister Lena Hallengren med elever på Rålambshovsskolan i Stockholm.
Barnminister Lena Hallengren med elever på Rålambshovsskolan i Stockholm. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

− Beslutet innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs. Det gör att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet, säger barnminister Lena Hallengren.

Domstolar och rättstillämpare ska beakta barnets rättigheter

Den nya lagen innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.

En inkorporering av barnkonventionen bidrar också till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Ett regelverk och pedagogiskt verktyg

Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare. Det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir på så sätt ett pedagogiskt verktyg och ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.

Inkorporeringen klargör också att annan lagstiftning som rör barn, till exempel bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag.

Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag. Med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall kan de läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden. Även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning.

Barnkonventionen antogs 1989

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll vid arbetet med konventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990.

Vad betyder transformering och inkorporering?

Transformering är en metod för att anpassa svensk rätt till barnkonventionen. Det innebär att man inför eller ändrar bestämmelser i svenska lagar så att de överensstämmer med konventionens bestämmelser.

Inkorporering av en konvention innebär att en lag stiftas som föreskriver att den aktuella konventionen, eller vissa delar av konventionen, ska gälla som lag i Sverige.