Arkiv: Kristina Persson, Minister för strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete

-

Arkiv: Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-

Vi stärker arbetet för Arktis miljö

Regeringen stärker nu den svenska miljö­politiken för Arktis. Som arktiskt land med höga miljöambitioner har Sverige en viktig roll att spela internationellt. Det skriver klimat- och miljöminister Åsa Romson, utrikesminister Margot Wallström och minister för strategi och framtidsfrågor Kristina Persson på DN debatt 24 januari 2016.

Ordförklaringar

Ordlista

En hel värld påverkas när miljön i Arktis hotas. Nu stärker regeringen arbetet för att skydda Arktis natur. Vi vill se ett starkare klimatarbete, juridiskt skydd för känslig natur och att riskerna med oljeborrning och överfiske förhindras. ­Denna nya inriktning för miljöpolitiken i Arktis presenteras i dag av framtidsminister Kristina Persson på konferensen Arctic Frontiers.

Arktis fungerar som ett kylskåp för planeten. De enorma vita ytorna av is och snö reflekterar stora delar av solens strålar tillbaka ut i rymden och stabili­serar jordens klimat. Området är hem för miljon­tals människor, inklusive urfolk, och eko­systemen är av global betydelse. Den arktiska miljön och dess öde angår direkt eller indirekt alla.

I dag är naturen i Arktis till stor del oskyddad. För bara några årtionden sedan ansågs det inte vara ­något större problem. Växthuseffekten märktes ännu inte tydligt och vidderna långt uppe i norr var svårtillgängliga. Men på kort tid har läget försämrats.

Snön och isen i Arktis smälter i allt snabbare takt på grund av den globala uppvärmningen. Det ökar tillgängligheten och därmed möjligheterna att exploa­tera olja, gas, mineraler och fisk i den känsliga miljön. Samtidigt gör den krympande isen att reflexionen av solstrålning avtar och den globala uppvärmningen späs på ytterligare. Konsekven­serna riskerar att bli katastrofala.

Det nya globala klimatavtalet från Paris är startskottet för ett kraftigt ökat klimatarbete i alla länder. Avtalet slår fast att den globala temperatur­ökningen ska hållas långt under två grader och att åtgärder ska vidtas för att hålla den under en och en halv grad. För att nå målet behöver ytterligare ­beslut fattas i det internationella klimatarbetet, inklu­sive inom det arktiska samarbetet.

Regeringen stärker nu den svenska miljöpolitiken för Arktis. Som arktiskt land med höga miljöambitioner har Sverige en viktig roll att spela internationellt. Samtidigt som vi ställer krav på övriga arktiska länder tar regeringen ansvar på hemma­plan. Det är en grundförutsättning för våra förslag:

1. Ett stärkt klimatarbete. De arktiska länderna (Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Ryssland, Kanada och USA som alla ingår i det Arktiska rådet) svarar för en stor del av de globala utsläppen av växthusgaser och har ett stort ansvar att sänka utsläppen. Sverige har drivit på för en minskning av utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen såsom sot och metan. Det är fortsatt viktigt, men klimatarbetet måste breddas. Regeringen vill därför se förstärkta insatser inom Arktiska rådet kring klimat och förnybar energi.

2. Ge rättsligt skydd till känslig natur. Det finns stora brister i skyddet av Arktis värdefulla miljö. I synnerhet saknas ett tillräcklig skydd av den ­marina miljön som blir allt mer tillgänglig och ­utsatt då isarna smälter. Det kräver ett arbete på bred front. Vi sätter i gång arbetet för att komma framåt. Redan första veckan i februari är alla arktiska länder inbjudna till Sverige och regeringskansliet för att diskutera förvaltningen av den ­marina miljön i Arktis. Regeringen driver på för att de arktiska länderna ska utveckla ett nätverk av skyddade områden, att havsrättskonventionen ska kompletteras med ett nytt skyddande avtal och att andra beslutsorgan agerar så aktivt som möjligt för att ett skydd ska komma på plats.

3. Förhindra riskerna med oljeborrning. Forskarna varnar för att oljeutvinning till havs i Arktis är förenad med mycket höga insatser i området. En stor del av världens oljeresurser måste stanna i marken för att vi ska klara att hålla uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Att utvinna olja i Arktis är både dyrt och riskfullt. En oljeolycka skulle kunna skapa mycket stor skada på den känsliga miljön. Den senaste tiden har ett lågt globalt oljepris gjort oljeborrning i Arktis till en olönsam affär, men ett tillfälligt lågt pris på olja är ingen ­bestående garant för att Arktis känsliga miljö värnas.

Det är därför avgörande att ställa krav på olje­bolagen, både ekonomiska och säkerhetsmässiga. Sverige vill se robusta regleringar som säkerställer högsta skyddsnivå. Vi vill att endast bolag som kan ta hela kostnaden vid en olycka ska kunna få tillstånd att utvinna olja i Arktis. Kostnaderna ska inte vältras över på miljön eller världens befolkning ­genom miljöförstöring, eller på de Arktiska ländernas skattebetalare. I praktiken är detta krav som tillsammans kan skydda Arktis från riskerna med oljeborrning.

4. Förhindra överfiske. De delar av de arktiska ­haven och havsbottnarna som historiskt har varit täckta av ett permanent istäcke måste nu skyddas. Regeringen anser att kommersiellt fiske i centrala norra ishavet inte bör tillåtas innan en regional organisa­tion för fiskeriförvaltning finns på plats, som säkerställer att fiske sker på ett hållbart sätt. Sverige anser att en försiktighetsansats ska tillämpas och att hänsyn ska tas till ekosystemen vid utform­ningen av fiskeriförvaltningen. En god förvaltning genomsyras av beslut baserade på vetenskapliga grunder med ett långsiktigt perspektiv.

Så tar regeringen ett kliv framåt på den inter­nationella arenan för att stärka arbetet för Arktis miljö. Med rättsligt skydd av känslig natur och tydligare krav på oljeborrning och fiske kan vi skydda naturen i Arktis – och därmed förbättra möjlig­heterna för dagens barn att kunna leva goda liv i framtiden. Världen behöver länder som flyttar miljön högre upp på agendan. Sverige är ett sådant land.

Åsa Romson, klimat- och miljöminister

Margot Wallström, utrikesminister

Kristina Persson, minister för strategi och framtidsfrågor