Arkiv: Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-

”Vi vill ha ett Sverige fritt från skräp”

Debattartikel, Aktuell Hållbarhet, 23 mars 2016

Genom regeringens uppdrag till Naturvårdsverket och det stora folkliga engagemanget kan Sverige blir ett föregångsland i världen, det skriver klimat- och miljöminister Åsa Romson och Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz.

Nedskräpningen kostar stora summor varje år. Dessutom minskar den trivseln i samhället och förstör miljön. Men tillsammans kan vi göra skillnad. Nu satsar vi på ett Sverige som är fritt från skräp.

Våra hav fylls med plastskräp. Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050. Glasspapper och plastpåsar som kastas på gatan och i naturen följer med regnvattnet ut till havs för att sedan spolas tillbaka upp på våra stränder eller spridas vidare. Varje minut fylls haven på med motsvarande en sopbil plast, totalt cirka tio miljoner ton årligen.

All nedskräpning är förbjuden i dag. Trots det hamnar mängder med förpackningar och annat skräp på gator och torg, och även i naturen. Sedan några år finns bestämmelser om böter som syftar till att minska nedskräpning av mindre föremål som glasspapper och lattemuggar.

Regeringen tar nu initiativ till att se över om boten kan bli mer effektiv.

Vi behöver agera av flera skäl:

  • Skräpet förstör miljön och hälsan. Nedskräpningen påverkar miljön negativt och djur som fåglar, fiskar och sälar skadas och dör. Dessutom bryts plast från exempelvis plastpåsar ned i små mikropartiklar, partiklar som lätt binder gifter. Partiklarna äts upp av djur och fiskar och så småningom hamnar både plasten och gifter på våra tallrikar.
  • Skräpet kostar pengar. Nedskräpningen innebär också stora kostnader för samhället. Det kostar uppskattningsvis drygt två miljarder kronor per år för kommunerna att städa upp skräpet, enligt Håll Sverige Rents så kallade Skräprapport.
  • Skräpet är smutsigt. Nedskräpningen ger en ökad otrygghet och minskad trivsel på gator och torg och i våra bostadsområden.
  • Skräpet är slöseri. Nedskräpningen påverkar också klimatet negativt. Att slänga saker i naturen är ett resursslöseri. En del produkter kan användas flera gånger och andra kan istället bli nya saker om de lämnas till återvinningen.

Engagemanget hos allmänheten för ett rent Sverige är stort. Ett exempel är att fler än 800 000 personer under förra våren deltog i Håll Sverige Rents kampanj. Men det räcker inte. Lagstiftning och politiska initiativ är nödvändiga.

Därför trappar Håll Sverige Rent nu upp sitt arbete mot nedskräpningen. Samtidigt ger regeringen en rad uppdrag till Naturvårdsverket för att minska nedskräpningen. Det handlar om hur det nationella arbetet mot nedskräpning kan förbättras, hur vi kan få bort plaster från naturen samt om kustkommunernas arbete mot skräp från haven behöver förstärkas.

Visionen om ett Sverige fritt från skräp borde vara enkel att uppnå. Alla kan se till att skräpet minskar och nedskräpningen motverkas. Genom regeringens uppdrag till Naturvårdsverket och det stora folkliga engagemanget hoppas vi att Sverige blir ett föregångsland i EU och i hela världen. Tillsammans kan vi skapa ett Sverige fritt från skräp.

Var med och plocka #ettskräpomdagen. Det tänker vi göra.

Åsa Romson, klimat- och miljöminister
Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent