Nu höjer vi ambitionsnivån för offentlig upphandling

Statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi, debattartikel, DN Debatt, 19 maj 2016

Varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor. Den offentliga sektorns storlek uppgår till cirka 50 procent av BNP och sysselsätter en betydande del av befolkningen. Värdet av alla varor och tjänster som produceras på uppdrag av offentlig sektor och som finansieras med allmänna medel motsvarar i dag cirka 33 procent av de offentliga utgifterna.

Självklart ska dessa medel användas på bästa sätt. Svensk innovationskraft ska användas för att utveckla varor och tjänster, skapa klimatnytta och bidra till social hållbarhet. Genom att använda offentlig upphandling strategiskt brukar vi gemensamma resurser effektivt och ändamålsenligt.

Många kloka kommunpolitiker använder redan idag upphandlingar för att utveckla sin kommun eller sitt landsting i önskad riktning: närproducerad mat i skolan, krav på att ge arbetslösa praktik eller anställning vid exempelvis byggen eller att leverantören lever upp till krav på sjysta villkor.

Regeringen genomför för närvarande det hittills största lagstiftningsarbetet under denna mandatperiod. Tre direktiv ska bli till nya upphandlingslagar. Detta kommer att underlätta för ännu fler att använda offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg.

Flera av de nya reglerna som regeringen nu föreslår syftar till att förenkla och effektivisera upphandlingsförfarandet eller att göra det mer flexibelt. I den nya lagen om offentlig upphandling föreslås bland annat bestämmelser som innebär ökade möjligheter för upphandlande myndigheter att förhandla om anbuden i en upphandling eller använda så kallad konkurrenspräglad dialog. Vidare införs inrättandet av innovationspartnerskap som syftar till att skapa förutsättningar för utveckling och inköp av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad. Idag slösar vi bort företagens innovationskraft genom att allt för ofta låsa dem vid specificerade produktbeställningar. Vårt land har en stolt historia där det offentliga och privata har gått samman och skapat exportsuccéer. Genom att upphandla utifrån funktion får vi fram nya kreativa lösningar. Sverige ska släppa lös innovationskraften – inte hämma den. Det gynnar företagen, exporten och skapar nya jobb så att fler kan ställa klockan på morgonen.

Länge har det kommit larmrapporter om att det offentliga genom upphandlingar varit med och bidragit till lönedumpning på svensk arbetsmarknad. Detta är helt oacceptabelt. Det är hög tid att sätta stopp för möjligheten att upphandlingar vinns genom att ha låga löner, dåliga arbetsvillkor eller skadlig arbetsmiljö. Vi ser det som en självklarhet att aktivt arbeta för ett Sverige där marknaden befrias från social dumpning samtidigt som vi tillförsäkrar att produktionen sker under drägliga förhållanden och med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter.

Ambitionsnivån från vår sida kommer aldrig vara lägre än att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Det är så vi bygger vårt land starkare och utvecklar den svenska modellen. Tyvärr ser verkligheten inte ut på det här sättet idag. Det finns idag yrkesgrupper som inte kan leva på sin lön och där det offentliga har en stor del av ansvaret.

När färdtjänst upphandlades i Stockholm hade lönerna dumpats till 27 kronor i timmen som lägst, visade Sveriges radios granskning av taximarknaden förra året. När Skatteverket kontrollerade städbranschen låg de lägsta lönerna på 11 kronor i timmen. Offentlig sektor använder i dag gemensamma medel till att driva tillbaka yrkesgrupper och arbetstagare till lönenivåer som ingen kan leva på. Konsekvensen är att samhällsklyftan kommer att vidgas och den sociala utsattheten öka. Det är en lika omodern lösning som den är farlig för sammanhållningen i vårt land.

Den förra regeringen ignorerade i åtta års tid rapporter om att det offentliga, inom ramen för upphandlingar, bidragit till social dumpning. Det är något den här regeringen aldrig tänker acceptera. Det är dags att en gång för alla sätta stopp för fortsatt lönedumpning på arbetsmarknaden.

Parallellt med arbetet för att få fram en ny upphandlingslagstiftning har regeringen arbetat med att analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser i de nya kommande upphandlingslagarna. I visionen om ett modernt samhällsbygge måste de som ska bygga samhället rimligen också arbeta under moderna villkor. Därför måste det bli ett slut på dumpning av löner och villkor på den svenska arbetsmarknaden.

Idag lämnar vi över våra slutliga förslag till Lagrådet. I Sverige ska arbetstagare jobba under sjysta villkor. Därför föreslår nu regeringen att upphandlande myndigheter och enheter i upphandlingar ska ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och de går att fastställa. I övrigt får upphandlande myndigheter och enheter ställa särskilda villkor. Det kan vara fråga om försäkringar eller pensioner.

De obligatoriska villkoren som leverantören minst ska uppfylla ska anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. Innan obligatoriska villkor bestäms ska berörda centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer haft tillfälle att lämna uppgifter om villkoren.

Förslagen avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Lönedumping hör inte hemma i Sverige. Därför höjer vi nu ambitionsnivån för den offentliga upphandlingen. Regeringens politik bygger på ordning och reda. Rätt och plikt. Vi tolererar inte att våra gemensamma resurser går till något som de inte är avsedda för. Sverige ska ha ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv. Så utvecklar vi nu den svenska modellen.