Löfven och Wallström: ”Vi i Sverige är inte ensamma med vår frustration över de övergrepp som pågår i Mellanöstern”

Debattartikel i SvD den 16 oktober 2016. Bilderna på det mänskliga lidandet i Syrien är hjärtskärande. Sjukhus bombas och små barn grävs fram ur ruinerna. Humanitär hjälp når inte fram. Det är outhärdligt att bevittna. FN:s generalsekreterare har liknat Syriens största stad Aleppo vid ett slakthus och bomberna fortsätter att falla.

Härom veckan attackerades en hjälpkonvoj i ett barbariskt dåd som riktade sig mot de allra mest utsatta. Det är en skam att detta får fortgå. Men utan en politisk lösning på konflikten kan vi inte börja arbetet för fred. Vi behöver tillsammans med de övriga europeiska stats- och utrikesministrarna sätta tryck på syriska regimen och på Ryssland.

För det första krävs omedelbart eldupphör. Sedan vapenvilan bröts har bomberna fortsatt att falla och parterna står långt ifrån varandra. Under helgen som gick hindrade Ryssland på nytt FN:s säkerhetsråd att besluta om ett omedelbart slut på striderna. En tydlig markering krävs mot den syriska regimen och mot Ryssland. Ryssland har inte bara ansvar för sitt agerande på marken i Syrien utan är också det land som har störst inflytande på den syriska regimen.

För det andra måste befolkningens lidande lindras. För att besegra oppositionen utsätter den syriska regimen och Ryssland tiotusentals civila människor för urskillningslöst våld i Aleppo med terroristbekämpning som motiv. Så länge bomberna faller kan människorna inte få tillgång till den humanitära hjälp - mat, förnödenheter och sjukvård - som FN står berett med. Sverige har sedan krisen utbröt bidragit på ett robust sätt till de FN-ledda humanitära insatserna i Syrien och dess grannländer. Det senaste fem åren har vi bidragit med totalt 2,2 miljarder kronor utöver vårt omfattande icke-öronmärkta stöd till FN.

EU lanserade redan den gångna veckan ett initiativ om humanitärt tillträde för att hjälpkonvojer snarast ska nå de nödställda i Aleppo. Regimen i Damaskus måste släppa igenom nödhjälpen till alla de orter de belägrar och sluta ta bort medicinsk utrustning och läkemedel från de hjälpkonvojer som undantagsvis släpps in.

För det tredje måste frågan lyftas om ansvar för övergreppen mot den internationella humanitära rätten - krigets lagar - och de mänskliga rättigheterna. Såväl FN:s oberoende undersökningskommission för Syrien som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har påtalat att sannolikt krigsbrott och kanske även brott mot mänskligheten begåtts. Kemiska vapen och andra förbjudna urskillningslösa vapen har använts, hela städer har belägrats och svälts ut, en av FN:s hjälpkonvojer har bombats, tiotusentals människor har godtyckligt frihetsberövats och den systematiska och omfattande användningen av tortyr och sexuellt våld har nått närmast industriell skala. Ansvaret för dessa vidriga handlingar måste utredas och internationell rätt skipas.

Nästa vecka hålls två viktiga möten i Bryssel, först med utrikesministrarna och sedan ett toppmöte med EU:s ledare. Det är centralt att EU enas om en väg framåt. Detta framhöll vi också när EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik Federica Mogherini besökte Stockholm i måndags. Vi i Sverige är inte ensamma med vår frustration över de övergrepp som pågår i Mellanöstern. Men vår målsättning på sikt måste vara att FN:s säkerhetsråd på nytt kan fullgöra sin uppgift, och vårt stöd för FN-sändebudet Staffan de Mistura består.

Sverige har sedan första oktober en observatörsplats i FN:s säkerhetsråd och följer därmed noga de diskussioner som förs om Syrien. Den 1 januari 2017 tar vi plats som medlem under två år. Säkerhetsrådets handlingsutrymme när det gäller kriget i Syrien begränsas av att en av de stridande parterna, Ryssland, är ett permanent medlemsland som därigenom har vetorätt. Detta begränsar utrymmet för vad som kan åstadkommas. Sverige kommer ändå att försöka påverka. På sikt har alla medlemmar av världssamfundet intresse av att bevara de humanitärrättsliga normer som utgör del av den internationella säkerhetsordningen sedan andra världskriget. Att bekämpa kriget i Syrien och andra konflikter kommer att vara den viktigaste – och svåraste – uppgiften under vår tid i säkerhetsrådet.

Vi kommer därför att söka allianser med länder både i EU och i säkerhetsrådet för att finna vägar för meningsfulla fredsförhandlingar – med både kvinnor och män vid förhandlingsbordet – och på sikt för återuppbyggnaden av det sargade Syrien. Det är en skrämmande lång väg kvar. Men de bilder vi sett från östra Aleppo kräver både vårt – och resten av världens – omedelbara och oförtröttliga arbete.

Stefan Löfven
Statsminister

Margot Wallström
Utrikesminister