Regeringen presenterar nya åtgärder mot rasism och hatbrott

Statsminister Stefan Löfven och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunke, debattartikel, Svenska Dagbladet, den 27 januari 2017.

Hédi Fried, författare och överlevare från Auschwitz, har skrivit: "Kan någon säga när någonting börjar? Sandkorn läggs till sandkorn, och innan man vet ordet av ligger det en sandhög framför en."

På fredagen är det Förintelsens minnesdag, där vi minns ett av mänsklighetens största brott gentemot sig själv. Men kunskapen om det fruktansvärda som människan är kapabel till förpliktigar oss att göra mer än att minnas. Rasism, antisemitism, antiziganism, hat mot HBTQ-personer och fördomar mot personer med funktionsnedsättning är fortfarande en levande farsot. Detta människoförakt begränsar friheten för den enskilda och sammanhållningen mellan oss alla. Det tar sig uttryck i allt från fysiskt våld på våra gator, till hot och konspirationsteorier som sprids via sociala medier.

Detta finns även inom svensk politik. I den svenska riksdagen finns det ledamöter som öppet ifrågasätter om judar kan vara svenskar. Det har lagts förslag om att begränsa mediernas frihet som motiveras med antisemitiska tankeföreställningar. Nästan dagligen kommer avslöjanden om politiska aktörer som sprider rasistiska tankegångar, i det fördolda eller i det öppna. Sandkorn läggs till sandkorn.

Principen om alla människors lika värde får aldrig luckras upp. De demokratiska värderingarna i Sverige måste försvaras, fördjupas och förstärkas inför framtiden. Därför genomför regeringen nu en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Forum för levande historia genomför en omfattande utbildningsinsats som når ut till Sveriges skolor, men även till yrkesgrupper som arbetsförmedlare, socialarbetare och polisanställda. Vetenskapsrådet har inlett en kartläggning av rasism på svensk arbetsmarknad, i forskningspropositionen görs större satsningar på forskning som innefattar rasism och främlingsfientlighet, och trossamfunden får ökat stöd för interreligiös dialog runt om i landet.

Samtidigt krävs ett större arbete för att stärka säkerheten för utsatta grupper och personer. Alla människor måste kunna visa sin religionstillhörighet eller identitet med öppenhet och stolthet i det offentliga rummet. Det är det demokratiska samhällets plikt. Därför får trossamfunden extra medel till säkerhetshöjande åtgärder, för att kunna stärka säkerheten kring religiösa och kulturella aktiviteter. Polismyndigheten har också fått i uppdrag att förstärka arbetet mot hatbrott, och har nu förmåga att utreda och bekämpa hatbrott i samtliga regioner i Sverige, inklusive särskilda hatbrottsgrupper i de tre storstadsregionerna.

Och detta arbete kan aldrig vila. Därför kan vi i dag presentera ytterligare tre nya åtgärder:

1. Större säkerhet på skolor. Skolan ska vara en trygg plats för alla barn och skolpersonal oavsett religionstillhörighet. Barn ska inte vara oroliga för att utsättas för hatbrott och intolerans i sin skola. Därför kommer regeringen ytterligare stödja säkerhetsarbetet på skolor med hotbild.

2. Effektivare insatser mot antisemitiska hatbrott. Brottsförebyggande rådet, Brå, får i uppdrag att göra en fördjupad studie av de antisemitiska hatbrotten. Med detta som bas ska arbetet mot de antisemitiska hatbrotten effektiviseras och förstärkas.

3. Ny internationell samling. Det har nu gått snart två decennier sedan den stora förintelsekonferensen där grunden för det internationella samarbetet om att minnas Förintelsen, Stockholmsdeklarationen, slogs fast. Att aldrig glömma innebär att alltid påminna. Därför avser regeringen att bjuda in till en ny internationell konferens år 2020, 20 år efter den första, för att hedra offren, följa upp arbetet och tillsammans med andra länder och organisationer fortsätta att utveckla insatserna för att förhindra nya övergrepp mot mänskligheten.

Slutligen vill vi understryka att även din insats behövs. Tolerera aldrig hat eller hot, oavsett vem det riktas mot, ifrågasätt konspirationsteorier och falska rykten, sök förståelse där andra försöker sprida förakt. Försvaret av demokratin är ett uppdrag som delas av varje demokratisk medborgare.

Vi som bor i Sverige ska kunna känna oss trygga och fria, oavsett vilken kultur vi tar del av, vilken gud vi tror på, eller vem vi älskar. Därför måste vi se varje sandkorn av hat och intolerans i Sverige, och förhindra att de någonsin får fäste. I dag, och alla andra dagar, har vi som värnar demokratin plikten att minnas Förintelsen och genom vår gärning säga: Aldrig igen.