Ska Sverige hålla måttet krävs jämställd högskola

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, debattartikel, Göteborgs-Posten, den 3 januari 2017.

De mest kompetenta ska bli professorer. Därför fastställer regeringen nu mer ambitiösa rekryteringsmål för Sveriges universitet och högskolor och har en ny nationell målbild: lika många kvinnor som män ska rekryteras som professorer senast år 2030.

Trots att Sverige är världsledande när det gäller andelen kvinnor på arbetsmarknaden, och trots att 60 procent av studenterna länge varit kvinnor, är fortfarande tre av fyra professorer män. Vi måste ha högre ambitioner än så. I den svenska högskolan ska kvinnor och män kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till karriär. Alltför ofta har föreställningar om manliga genier fått gå före kompetens i högskolan och alltför ofta har internrekrytering och nätverk fått spela större roll än hårt arbete. Det är i längden skadligt för kvaliteten på svensk forskning.

Staten investerar varje år drygt 60 miljarder kronor i högskoleutbildning och forskning. En så omfattande och viktig verksamhet måste ha ett aktivt och starkt jämställdhetsarbete – och ge lika möjligheter att forska och utbilda sig oavsett kön.

Vi höjer ambitionsnivån

Nu höjer regeringen ambitionsnivån avsevärt för perioden 2017–2019. Nya rekryteringsmål för jämn könsfördelning bland nyrekryterade professorer skrivs in i de nya regleringsbreven för universitet och högskolor. I genomsnitt handlar det om en ökning om nio procentenheter per lärosäte för kommande målperiod. Dessutom har regeringen för första gången satt en nationell målbild: lika många kvinnor som män ska rekryteras som professorer senast år 2030.

I den forskningspolitiska propositionen presenterar regeringen också flera viktiga åtgärder för att stärka jämställdhetsarbetet och kvaliteten på forskningen. Vi vet att det spelar roll för jämställdheten hur pengar fördelas till forskningen. Därför ger regeringen universitet och högskolor i uppdrag att följa upp fördelningen av forskningsanslag ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att varje lärosäte ser över fördelningen av forskningsmedel mellan kvinnor och män samt om det varierar på olika ämnesområden. Med de 1,3 miljarder kronor i ökade basanslag till forskning som regeringen presenterat ges universitet och högskolor större möjligheter att själva styra fördelningen av medel till de anställda och motverka snedfördelning på grund av kön.

Förbättrar karriärvillkoren

Regeringen förbättrar också karriärvillkoren för unga forskare genom att propositionen slår fast att utbildningsbidraget för doktorander avskaffas och att en rad principer om bättre meritering införs. Det är många gånger avgörande att det finns attraktiva och tydliga karriärvägar för att unga forskare ska välja en fortsatt karriär inom högskolan. Det finns annars en risk att många, inte minst kvinnor, väljer bort en sådan karriär. Det är därför angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning.

Samtidigt är det viktigt att mobiliteten bland högskolans undervisande och forskande personal ökar. Akademin har under för lång tid varit allt för bra på att rekrytera sina hemmasöner. För att skapa en tydligare karriärstruktur och samtidigt främja mobiliteten behöver meriteringsanställningen bli mer enhetligt nationellt reglerad och utlysas i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. Det blir viktigt för att främja jämställdheten.

Mer jämställd forskning

Regeringen kommer även att ge alla statliga myndigheter som avsätter mer än 100 miljoner kronor per år till forskning och utveckling i uppdrag att jämställdhetsintegrera sina verksamheter och att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid fördelningen av forskningsmedel. Forskningsråden som fördelar stora forskningsmedel ska få stärkta instruktioner om hur de ska arbeta för att främja jämställdhet.

Om Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation krävs en mer jämställd högskola. Största möjliga transparens i både rekryteringsprocesser och tilldelning av forskningsmedel är avgörande. Det ska inte vara ditt kontaktnät som avgör om du blir professor eller får forskningsmedel, utan att du är kompetent och utför forskning av hög kvalitet.

Helene Hellmark Knutsson (S) minister för högre utbildning och forskning