”Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv”

Debattartikel av statsminister Stefan Löfven i Dagens Nyheter den 8 januari 2017.

Sveriges fred, frihet och säkerhet ska värnas. Staten har ingen viktigare uppgift än denna.

Det nya säkerhetsläget, de tilltagande maktpolitiska rivaliteterna, och den bredare säkerhetspolitiska utvecklingen ställer nya krav på statens kapacitet att värna säkerheten för Sveriges invånare. Det ställer också nya krav på att tänka strategiskt, över längre perioder, och på att bättre förstå säkerhetsutvecklingen, både i vår omvärld men också inom vårt eget land.

Under den senaste tiden har det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde försämrats, särskilt efter Rysslands olagliga annektering av Krim. Vi har fått rapporter om främmande undervattensverksamhet på svenskt territorialvatten, och vi har sett en kraftig ökad militär aktivitet kring Östersjön. Den internationella terrorismen slår mot allt fler oskyldiga civila. Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga, med mer dramatiskt väder och fler regionala konflikter som driver människor på flykt. Känsligheten har ökat för störningar i viktiga samhällsfunktioner – elnät, järnvägar, vattenförsörjning. Informationsteknologin, som förbättrat tillvaron för de allra flesta, har samtidigt skapat nya sårbarheter som kan utnyttjas av både stater och individer.

Säkerhetsfrågorna måste nu dessutom ses ur ett bredare perspektiv än tidigare. Detta har präglat arbetet i regeringens säkerhetspolitiska råd som jag inrättade efter mitt tillträde som statsminister. Det breda säkerhetsbegreppet är också grunden för den nationella säkerhetsstrategi som regeringen presenterar i dag, när Folk och Försvars rikskonferens inleds i Sälen.

För första gången samlar nu en svensk regering sin syn på Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Säkerhetsstrategin utgår från målen för vår säkerhet, tar ut riktningen och sätter ramarna för det arbete som krävs för att värna vår säkerhet och för att lägga de gemensamma resurserna där de gör bäst nytta. I strategin definierar regeringen de nationella intressen som är vägledande för vårt säkerhetsarbete. Strategin talar också om de grundläggande – och oförytterliga – värden som ligger till grund för vår säkerhet. Utifrån dessa intressen och värden analyserar strategin åtta primära hot som utmanar förmågan att skydda vår befolkning och vårt land.

Militära hot

Att ett enskilt militärt väpnat angrepp skulle riktas direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Men kriser och incidenter som inbegriper militära maktmedel kan aldrig uteslutas. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl, och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Samtidigt fördjupas våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Sverige stärker nu sitt försvar efter många års avveckling, och skapar en modern och sammanhållen totalförsvarsplanering, inklusive ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden.

Informations- och cybersäkerhet

Cyberhotet är allvarligt och påtagligt. Nyligen har amerikanska myndigheter rapporterat att de har belägg för att det senaste presidentvalet otillbörligt påverkats av operationer som styrts från Ryssland. Även Sverige kan bli föremål för sådana påverkansförsök. Samtidigt som vi ska fortsätta att utveckla vår kapacitet att dra nytta av alla de möjligheter som digitaliseringen innebär, ska vi utveckla vår kapacitet att minska sårbarheter, motstå försök till påverkan, och stärka vår informations- och cybersäkerhet

Terrorism och våldsbejakande extremism

De flesta terroristattentat genomförs utanför Europas gränser, men utvecklingen visar hur Europa alltmer drabbas av terrorism. Flera av våra grannländer har utsatts hårt och även i Sverige är terrorismen ett överhängande hot. Den svenska strategin mot terrorism bygger på att förebygga, försvåra och förhindra. Individer i riskzoner måste fångas upp, innan de radikaliseras. Polisen och andra myndigheter ska ha ordentliga resurser och förmågor för att avvärja terroristhot.

Organiserad brottslighet

Den organiserade brottsligheten blir grövre, större och mer hotfull. Handel med människor, vapen och droger är de yrkeskriminellas vardag. Vissa nätverk har både avsikt och förmåga att störa grundläggande demokratiska processer. Det behövs förebyggande insatser i tidig ålder och en ökad polisiär närvaro. Arbetet för att motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor ska fortsätta. I de särskilt brottsutsatta områdena krävs extra uthålliga insatser.

Hot mot energiförsörjning

Störningar i försörjningen av el, bränsle, gas och värme kan leda till allvarliga konsekvenser, både för människors liv och hälsa och för samhällets funktionalitet. Ett tryggt och robust energisystem ska bygga på en diversifierad energimix, säkra transporter och välfungerande energimarknader. Minskat beroende av fossila bränslen förbättrar försörjningstryggheten.

Hot mot transporter och infrastruktur

Särskilt riskfyllt är störningar och bortfall av resurser som drivmedel, elförsörjning, fordonsförsörjning och it/telekommunikationer. För samhällsviktiga transporter är det extra angeläget med robusthet och utbytbarhet. Detta gäller inte minst vår livsmedelförsörjning. Vitala delar av transportinfrastrukturen behöver ett bättre skalskydd.

Hälsohot

Hot mot befolkningens hälsa är smittsamma sjukdomar men också andra typer av biologiska och kemiska hot. Dessa kan ha formen av bakterier, virus och andra mikroorganismer, men det kan också vara radioaktiva, biologiska och kemiska vapen. Ett särskilt svårt hot mot den moderna sjukvården är den ökade resistensen mot antibiotika. I Sverige behövs beredskapsplaner som övas, och resurser för hantering av olika typer av hälsohot som influensapandemier.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna hotar redan i dag vissa staters befolkningar och existens. På inget annat område är behovet av förebyggande åtgärder mer uppenbart. Sverige ska stärka sin ledande roll i det internationella samarbetet för ett hejda klimatförändringarna. Den förstärks av vår egen nationella politik för minskade fossila utsläpp, och vårt utvecklingsbistånds fokus på att minska de globala utsläppen av växthusgaser.

För genomförandet av den nationella säkerhetsstrategin behöver hela det svenska samhället engageras. Aktivt deltagande från myndigheter, enskilda individer, näringsliv och civilsamhälle är därför av avgörande betydelse för att förebygga och hantera kriser.

Regeringen bär dock det övergripande ansvaret, och alla departement kommer att utgå från strategin när nu nästa steg ska tas och arbetet med olika initiativ drivas vidare. Vi ska bättre kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället. Det ska därförgöras en översyn av regelverken så att strategiska säkerhetsavgöranden inte blir till kommunala eller privata ställningstaganden, utan nationella beslut. Det finns samtidigt anledning att överväga hur näringslivets säkerhetsskyddsarbete kring samhällskritisk teknologi och verksamhet som är av strategiskt intresse för Sverige bäst kan utföras.

De allra flesta frågor med bäring på svensk säkerhet har samlat breda majoriteter i Sveriges riksdag. Jag anser att det bör vara möjligt att nå en bred samling också i arbetet med att förverkliga innehållet i denna strategi. En starkare svensk säkerhet skapas inte genom politiskt spel och taktiserande, utan genom strävan efter samsyn och samarbete för landets bästa.

Statsminister Stefan Löfven