Regeringen tillsätter utredning om arbetstid för ett hållbart arbetsliv

Debattartikel i Dagens nyheter den 24 maj 2017, Ylva Johansson och Isabella Lövin.

Vi tillbringar en stor del av vår tid på jobbet. För de allra flesta bidrar jobbet till välmående och en god hälsa. Men det är inte alltid så. När stressen blir för stor kan jobbet i stället göra oss sjuka. Inom flera kvinnodominerande yrken är arbetssituationen så pressad att många inte upplever sig orka med sitt arbete.

Under den förra mandatperioden steg sjuktalen dramatiskt. Sedan 2010 har sjuktalen ökat med 80 procent, och två av tre sjukskrivna är kvinnor. Ökad psykisk ohälsa är den dominerande orsaken till sjukfrånvaro, och där handlar det framför allt om ångest- och stressrelaterade diagnoser. Regeringen har lyckats stoppa ökningen, bland annat genom särskilda satsningar på rehabilitering och på kvinnors hälsa, men mer behöver göras.

Arbetstiden är ofta dåligt fördelad över arbetslivet. Många som är nya på arbetsmarknaden arbetar mindre än man vill göra, andra sliter ut sig och tvingas bort från arbetslivet i förtid. På samma gång upplever många heltidsarbetande med trygga anställningar att det är svårt att få tiden att räcka till för familj och nödvändig återhämtning.

För andra grupper är problemet i stället att man mår dåligt av att inte kunna styra sin tid, att jobba mindre än man vill och därmed inte får en hel lön eller att man saknar möjlighet att planera sin framtid till följd av osäkra anställningsförhållanden.

Alla som arbetar i Sverige ska ha en arbetsmiljö som gör det möjligt att arbeta heltid och ett helt arbetsliv. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden, men deltid ska också vara en möjlighet.

I dag skiljer sig villkoren på arbetsmarknaden åt mellan kvinnor och män. Att kvinnor i större utsträckning har lägre faktiskt betald arbetad tid, i större utsträckning arbetar deltid, i större utsträckning har tidsbegränsade anställningar och osäkra anställningar samt att den stressrelaterade och psykiska ohälsan är väsentligt större i kvinnodominerade yrken bidrar till att kvinnor har sämre ekonomiska förutsättningar än män. Detta är en fundamental orättvisa som en feministisk regering måste göra allt för att förändra.

Den svenska modellen innebär att många frågor som gäller arbetstid hanteras bäst av arbetsmarknadens parter i kollektivavtal. Men därutöver ser regeringen också behov av att låta utreda ett antal frågor gällande arbetstid och fattar i dag därför beslut att ge en särskild utredare följande uppdrag:

1. Alterneringsår. För att bidra till rörlighet, utveckling och ett längre arbetsliv och minska risken för arbetslöshet och ohälsa bör det övervägas om staten borde understödja en möjlighet till ett så kallat alterneringsår. Utredaren får därför i uppdrag att föreslå hur personer – genom arbete – kan kvalificera sig för en ersättningsperiod (alterneringsår) som skulle kunna vara en möjlighet till personlig utveckling, omskolning eller andra studier, att starta ett eget företag eller att pröva ett annat arbete. Samtidigt får andra möjlighet till arbetslivserfarenhet.

2. Arbetstidsbanker. Utredaren ska vidare analysera om det utöver arbetsmarknadens parters överenskommelser finns behov av reglering av så kallade arbetstidsbanker. Med arbetstidsbanker avses konto där arbetstidsförkortning beräknas och samlas. Olika kollektivavtal har olika regler om hur mycket som kan tas ut i ledighet eller pengar. Det finns anledning att se över hur modellen med arbetstidsbanker kan nå fler arbetstagare.

3. Stopp för så kallad hyvling. Frågan om omreglering av sysselsättningsgrad där arbetstagarens arbetstidsmått sänks vid arbetsbrist, så kallad hyvling, har under de senaste åren varit föremål för diskussion och debatt. Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för sysselsättningsgraden. Utredaren får därför i uppdrag att titta på hur anställningstryggheten kan stärkas när arbetsgivaren vill minska antalet timmar på anställningskontraktet.

4. Stärkt anställningstrygghet vid så kallade SMS-anställningar. Kännetecknande för denna typ av anställningar är att arbetstagaren endast arbetar vissa dagar i en vecka eller under vissa perioder och då endast på kallelse av arbetsgivaren. Det utmärkande är att det rör sig om ett nytt anställningsförhållande vid varje arbetstillfälle. Utredaren får i uppdrag att undersöka om det finns behov av att stärka anställningstryggheten för denna grupp arbetstagare.

5. Rätt till ett anställningsavtal som motsvarar den faktiska arbetstiden. Många deltidsanställda arbetar utanför sina ordinarie anställningsavtal, antingen genom mertid eller olika typer av tidsbegränsade anställningar, utan att den faktiska arbetstiden återspeglas i anställningsavtalet. Utredaren får därför i uppdrag att analysera behovet av en reglering som ger en arbetstagares rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar dennes faktiska arbetstid.

6. Heltid som norm, deltid som möjlighet. Arbetet ska organiseras så att det möjliggör arbete på heltid. Ändå kan det finnas behov för personer att frivilligt gå ner i arbetstid, under en kortare eller längre period. Det kan vara ändrade livsförutsättningar, en önskan om en bättre balans mellan arbete och fritid eller ett ökat behov av återkommande vila. Utredare får därför i uppdrag att analysera om de befintliga möjligheterna att frivilligt gå ner i arbetstid är tillräckliga.

Syftet med utredningen är att skapa ett mer hållbart arbetsliv med minskad risk för ohälsa och arbetslöshet. Regeringen vill också stärka skyddet för arbetstagare, skapa ett tydligare regelverk och öka möjligheten för ett flexibelt arbetsliv, samtidigt som arbetsgivarens möjligheter att tillgodose sitt arbetskraftsbehov över tid beaktas. Eventuella förslag ska utformas på ett sätt som respektera den svenska arbetsmarknadsmodellen, och samhällsekonomiska effekter ska redovisas. För att alla ska trivas på jobbet och orka arbeta ett helt arbetsliv är det viktigt att man kan påverka sin arbetssituation och ta egna initiativ till utveckling under hela arbetslivet.

Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister

Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister