Svenska modellen måste fungera på alla arbetsplatser

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, debattartikel, Göteborgs-Posten, den 22 juni 2017

Situationen i Göteborgs Hamn är allvarlig. Konflikten i containerterminalen påverkar inte bara hamnens kunder och de företag som transporterar varor till och från hamnen. Den riskerar också att hota Sveriges konkurrenskraft och svenska jobb när företag inte längre har tillgång till en hamn med Göteborgs kapacitet. Ytterst hotar den också förtroendet för den annars så framgångsrika svenska modellen. Därför tillsätter regeringen i dag en utredning med uppdrag att se över lagstiftningen så att modellen ska fungera ännu bättre i framtiden. Ingen annan än parterna kan lösa den akuta situationen i Göteborgs Hamn. Det vilar därför ett mycket stort ansvar på arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen i fråga att snabbt komma överens om en lösning. De medlare som Medlingsinstitutet har utsett är fortsatt beredda att medla mellan parterna.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen har bidragit till en stark omställningsförmåga och internationell konkurrenskraft samtidigt som reallönerna ökat under drygt två decennier. Vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin uppmätts i ett EU-land. Antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikter på arbetsmarknaden är anmärkningsvärt få.

Den långvariga arbetsmarknadskonflikten i Göteborgs Hamn är dock ett exempel på en situation där den svenska modellen inte fungerar tillfredsställande. Konflikten i hamnen väcker därför frågan om det finns anledning att se över lagstiftningen så att modellen ska fungera ännu bättre i framtiden.

I Sverige finns endast grundläggande reglering av arbetsmarknaden i lagstiftning. I övrigt innebär den svenska modellen att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens om lön, arbetstid och anställningsvillkor i kollektivavtal. Även uppgiften att se till att kollektivavtalen respekteras vilar på avtalsparterna själva, det finns ingen tillsynsmyndighet för arbetsvillkor.

Det finns flera fördelar med denna modell. Legitimiteten för de överenskommelser som träffas blir större om de förhandlas fram utan någon inblandning från statens sida. Avtal ger också större möjlighet än lagstiftning till flexibilitet och lösningar som är anpassade till olika branschers särskilda villkor.

En långtgående rätt att vidta stridsåtgärder, inklusive rätten att vidta så kallade sympatiåtgärder, är en viktig förutsättning för att säkerställa en hög grad av kollektivavtalstäckning, vilket i sin tur är nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Konflikträtten ska därför vara fortsatt stark. Det förutsätter dock ett ömsesidigt förtroende mellan parterna och att de gemensamt tar ansvar för att modellen fungerar på avsett sätt.

Det viktigaste skälet för arbetsgivare att teckna kollektivavtal är den arbetsfred som kollektivavtalet medför. I de allra flesta fall har också arbetsgivare som tecknat kollektivavtal kunnat räkna med att vara fredade från stridsåtgärder. En utveckling där arbetsgivare riskerar att drabbas av stridsåtgärder trots att de redan har ett kollektivavtal kan äventyra den svenska arbetsmarknadsmodellens legitimitet.

Det kan också ifrågasättas om man ska få vidta stridsåtgärder i syfte att till exempel protestera mot arbetsgivarens sätt att leda och fördela arbetet eller för att utöva påtryckning mot en arbetsgivare i en tvist om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Regeringen fattar därför i dag beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om det är möjligt och lämpligt att förändra fredspliktsreglerna i en situation där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal. Rätten att vidta sympatiåtgärder, det vill säga stridsåtgärd mot en arbetsgivare i syfte att stödja en lovlig konflikt mellan andra parter, omfattas inte av utredningsuppdraget.

Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Den svenska modellen måste kunna fungera också i Göteborgs Hamn.

Ylva Johansson
arbetsmarknads- och etableringsminister