Arkiv: Anna Johansson, Infrastrukturminister

-

Världen måste öka takten för att rädda haven

Debattartikel i Svenska Dagbladet den 5 juni 2017 av Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Sven Erik Bucht, landsbygdsminister,
Karolina Skog, miljöminister, och Anna Johansson, infrastrukturminister.

På måndagen invigs FN:s havskonferens, The ­Ocean Conference, som Sverige tillsammans med Fiji och små önationer tagit initiativ till. Det är det största möte världen någon­sin hållit för haven och det kommer i en tid då det krävs en global kraft­samling för att bryta den negativa utveckling vi ser i världshaven. Från svensk sida kommer vi att göra vårt yttersta för att samla världen kring konkreta åtgärder för haven. I en tid när USA väljer att isolera sig från Paris­avtalet är det än viktigare att andra länder samlas och tar ledarskap för att klara utmaningarna som vi endast kan lösa gemensamt.

Situationen för haven är kritisk. 30 procent av de globala fiskebestånden är överfiskade och 60 procent är fullt utnyttjade. Att haven fylls med plast och annat skräp är ett snabbt växande problem. Försurning och uppvärmning av havet till följd av klimatförändring­arna riskerar att allvarligt skada hela eko­systemen. Samtidigt saknas det i dag tillräckligt med kunskap för att helt kunna greppa konsekvenserna av de påfrestningar som ­haven nu utsätts för.

Utvecklingen påverkar oss alla, men allra hårdast drabbas många av världens minst utveck­lade länder och små önationer. För dem är det en direkt fråga om överlevnad då de riskerar att hamna under havsytan. Vi ser även allt tydligare spår här hemma av för­störelsen. En av de hårdast drabbade kus­terna i Europa är vår svenska Bohuskust, där 8 000 kubikmeter plast flyter i land årligen.

För knappt två år sedan antog FN:s samt­liga medlemsländer den historiska resolutionen Agenda 2030, med de 17 globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 vilar på insikten om att vi inte längre kan ha en ekonomisk utveckling som sker på bekostnad av miljön. Fattigdomsbekämpning måste gå hand i hand med klimatåtgärder och hållbar användning av naturresurser.

Världens arbete med de 17 globala målen har generellt sett gått framåt, men för mål 14, som handlar om levande och friska hav och marina resurser, är trenden tyvärr den motsatta. Nu tar Sverige tillsammans med Fiji ledar­skap i det globala havsarbetet. Havs­konferensen blir en plattform för kunskapsutbyte och en möjlighet till handling i form av nya partnerskap och innovation. Vi förväntar oss ett stort deltagande från FN:s samtliga medlemsländer men också från näringsliv, civila samhället, forskarsamhället och regionala och lokala samarbeten. Vi förväntar oss även ett stort antal frivilliga åtaganden som dessa aktörer kommer att lova att genomföra. Det är dags att ta fram att-göra-listan för att rädda världshaven.

Inför och under konferensen annonserar regeringen drygt 20 svenska åtaganden som ska bidra till en hållbar utveckling för haven. Sverige fokuserar särskilt på tre områden: 

1. Marint skräp. För att komma till rätta med problemet med nedskräpning i haven behövs nya miljösmarta material, mindre avfall och större kapacitet för att samla in det skräp som hamnat i haven.

Regeringen:

  • vill öka det statliga stödet till strandstädning och ge ökade resurser till kommunernas arbete med att förhindra att mikroplaster sprids till vattendrag och hav.
  • förbereder ett nationellt förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av, och uppmanar länderna runt Östersjön och Nordsjön att göra detsamma.
  • satsar på innovation och utveckling av nya hållbara material och plaster.
  • har beslutat om en ny förordning om plastbärkassar som gör att dagligvaruhandeln måste informera om kassarnas miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning.

2. Ökad kunskap om klimatförändringarnas påverkan på haven samt stärkt anpassningsförmåga. Det är avgörande för den biologiska mångfalden i havet att klimatförändringarna hejdas och att ekosystemen värnas. Den viktigaste åtgärden är att minska utsläppen av växthusgaser. Men det kommer också behövas mer kunskap om de nya påfrestningar som klimatförändringarna innebär.

Regeringen:

  • har satt upp som mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.
  • inrättar fler marina skyddade områden och stärker arbetet med kunskapsinhämtning och forskning. Andelen marint skyddade områden har bara det senaste året ökat från 7 procent till omkring 14 procent.
  • ökar stödet för att rädda korallreven och minska försurningen av haven liksom stödet till utvecklingsländer för att lokala kustsamhällen ska stå bättre rustade mot effekterna av klimatförändringarna.

3. En hållbar blå ekonomi. Att utgå från ett ekologiskt hållbart resursutnyttjande skapar utveckling och möjligheter för näringar som fiske, sjöfart, maritim industri, vattenbruk och havsbaserad energi.

Regeringen:

  • vill stärka den svenska kvalitetssjöfarten. Regeringen satsar på att främja en överflyttning av långväga gods från väg till järnväg och sjöfart.
  • genomför just nu den maritima strategin som berör områden som friskt och säkert hav, internationellt samarbete samt förutsättningarna för de maritima näringarna.
  • driver på arbetet i FN:s sjöfartsorganisation IMO där en rad positiva åtgärder nyligen har beslutats för att minska sjöfartens ­miljö- och klimatpåverkan.
  • ökar stödet till utvecklingsländer för att motverka olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

Globalt samarbete är avgörande för att ­vända den negativa utveckling som vi sett för haven de senaste åren. Regeringen ger nu Sida i uppdrag att ta fram en ny global stra­tegi för klimat, miljö och hav mellan 2018 och 2022 som totalt omfattar mellan 4,5 och 7 miljarder kronor.

Friska och levande hav är en förutsättning för vår överlevnad och vår välfärd. Därför måste vi öka takten i det globala havsarbetet. Vi fyra ska göra allt vi kan för att konferensen ska bli det startskott som behövs för att rädda världens hav.

Isabella Lövin
Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Sven Erik Bucht
Landsbygdsminister

Karolina Skog
Miljöminister

Anna Johansson
Infrastrukturminister

 

Kontakt

Annika Flensburg
Pressekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Hanna Björnfors
Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog
Telefon 08-405 10 00 (växel)
Mobil 072-500 92 11
e-post till Hanna Björnfors, via registrator

Genväg