”Välfärdens proffs måste ges större frihet i arbetet”

Debattartikel, Svenska Dagbladet,

Styrmodellerna som kallas New Public Management har ­skapat en stor administrativ börda i många verksamheter, men inte nödvändigtvis högre kvalitet. Det skriver ministrarna Annika Strandhäll och Ardalan Shekarabi. 

1990-talets tro på att marknadsmekanismer är lösningen på allt var naiv. Det som var tänkt att leda till lägre priser, bättre kvalitet och större effektivitet har visat sig ge det rakt motsatta. Styrsystemen är kostnadsdrivande och personalen ägnar sig i för hög utsträckning åt administra­tion, när de borde ägna sig åt brukarna eller eleverna. Den stress och press som gör välfärdens medarbetare sjuka av sitt arbete måste brytas.

Det är du som är undersköterska, lärare och socialsekreterare som är proffset. Du har rätt till en bra arbetsmiljö och att erkännas för din kompetens. Vill vi fortsatt ha en god välfärd med hög kvalitet har vi inte råd med att kompetenta välfärdsarbetare lämnar arbe­tet på grund av en ohållbar arbetssituation.

Vi har historiskt sett varit bra på den ­fysiska arbetsmiljön i Sverige. Närvarande skyddsombud och hög kunskap är viktiga delar som länge varit på plats. Vi kan nu se en trend de senaste 15 åren där besvär till följd av fysisk belastning på jobbet har minskat. Det är bra. Tillsammans med fackförbund och arbets­givare har politiken drivit på denna utveckling.

Samtidigt ser vi hur den psykiska belastningen har ökat och bland sjukskrivningar utmärker sig psykiatriska diagnoser tydligt. Varannan kvinna och mer än var tredje man som är sjukskriven är det med en psykiatrisk diagnos. Det handlar ofta om stress eller utmattning. För att möta detta behövs andra verktyg. Sverige måste också bli bäst på den psykosociala arbetsmiljön.

Våren 2016 lanserade regeringen en arbetsmiljöstrategi för att förbättra den psyko­sociala arbetsmiljön på svenska arbetsplatser och Arbetsmiljöverket tog fram nya föreskrifter som började gälla samma vår. Det är två viktiga och efterlängtade delar för att för­bättra arbetsmiljön.

Det är ett första steg. Men mer måste göras och vi behöver särskilt förbättra för kommun- och landstingssektorns medarbetare, där vi ser både en hög sjukfrånvaro och en hög psykisk belastning i arbetet. Det är en stor utmaning. Jämfört med arbetsmarknaden i stort har kommuner hela 85 procent och landstingen nära 60 procent högre sjukfrånvaro. Bara äldreomsorgen har dubbelt så hög sjukfrånvaro som arbetsmarknaden i övrigt. Det är oacceptabelt.

En central del för att skapa en bättre arbetsmiljö för välfärdens medarbetare handlar om att förändra styrningen av välfärden. Vi ­måste erkänna att den stora kontrollapparat som byggdes upp till följd av att styrmodellerna New Public Management infördes i offent­lig sektor på 1990-talet har skapat en stor administrativ börda för medarbetarna, men inte nödvändigtvis högre kvalitet i verksamheterna.

Det handlar om att använda våra gemensamma resurser på bästa sätt. Men i dag är det alltför svårt att styra utifrån kvalitet, i stället styr man ofta efter det som är lätt att mäta. I alldeles för stor utsträckning ägnar sig vårdbiträden i hemtjänsten åt minutrapportering och att fylla i blanketter, i stället för att ägna sig åt de äldre. Lärarna ägnar i sin tur onödigt mycket tid åt administration, när vi vet att ­deras undervisning behövs i klassrummen.

Målstyrningen och marknadiseringen i välfärden har skapat en ökad byråkratisering, detaljstyrning och en försämrad arbetsmiljö för de som jobbar och håller upp vår välfärd, i stället för en bättre kvalitet i verksamheten.

För att få till friska arbetsplatser måste vi tänka om. Krav och förutsättningar måste hänga ihop. Arbetsbelastningen måste bli rimlig och det offentliga måste ta sitt personal- och arbetsgivaransvar. Det är en ödesfråga för att vi tillsammans ska ha tillgång till en god välfärd både i dag och i morgon.

Regeringen prioriterar nu flera viktiga refor­mer för att välfärdens medarbetare ska ha friska arbetsplatser och en högt värderad kompetens.

1. Dags för friska arbetsplatser.
För att vända utvecklingen till ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har regeringen lagt fram ett brett åtgärdsprogram med 25 olika åtgärder. Alla är nu igångsatta och kan ses ge effekt. För att se till att detta håller i över tid har regeringen instiftat ett sam­arbete med arbetsmarknadens parter, där parterna kommit överens om åtgärder i syfte att nå friska arbetsplatser. Det är ett nödvändigt verktyg för att nå målet om en låg, och över tid, stabil sjukfrånvaro.

2. Låt proffsen vara proffs.
Tillitsreformen är regeringens stora initiativ inom det förvaltningspolitiska området och syftar till att låta proffsen vara proffs. ­Sedan regeringen tillträdde har vi satt i gång ett arbete för att införa en mer tillitsbaserad styrning i offentlig sektor. På statlig nivå har Statskontoret presenterat över 30 åtgärds­förslag som nu bereds av regeringen. Därtill har regeringen tillsatt Tillitsdelegationen som har över 10 pilotprojekt i kommuner och landsting för att komma bort från bland ­annat minutstyrningen i hemtjänsten.

3. Meningsfull delaktighet.
I jakten på valfrihet och mätbarhet har personalen blivit bortglömd och nedprioriterad, det vet vi är ett slöseri med kunskap, erfarenhet och drivkraft. Vi vill i stället lyfta personalens kompetens och perspektiv. I det ska staten föregå med gott exempel, därför ger vi nu Statskontoret i uppdrag att se över hur myndigheter involverar medarbetare i verksamheter i kommuner och landsting när statliga styrdokument utformas. Den verksamhetsnära kompetensen behövs för att utveckla och stärka välfärden. Nu ser vi över hur vi skapar delaktighet på bästa sätt.

Vi tar ansvar och ger ett löfte till välfärdens medarbetare. Det är ni som är proffsen och ni ska inte bli sjuka av era jobb. Arbetet ska präglas av delaktighet och meningsfullhet, inte av stress till följd av överdrivna åter­rapporteringskrav. Vi förtjänar en välfärd som vill mer än så, såväl när vi tar del av välfärden som när vi arbetar i den.

Annika Strandhäll, socialminister
Ardalan Shekarabi, civilminister