Kvinnornas ilska får inte vara förgäves

Åsa Regnér, jämställdhetsminister, i Aftonbladet debatt den 28 november 2017.

På vilket sätt tar vi Metoo vidare? Hur förvaltar vi som har ansvar och makt det enorma förtroende som flickor och kvinnor i olika samhällssektorer gett oss?

Regeringen har gjort mycket redan och fattat viktiga beslut:

  • Jämställdhetsmyndigheten startar sitt arbete 1 januari 2018
  • Ny jämställdhetspolitik med sex delmål har presenterats
  • 10-årig nationell strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor har lagts fram
  • Sexualbrottslagstiftning som bygger på samtycke presenteras innan jul

Många av skildringarna i Metoo handlar om grova övergrepp, ofredanden, trakasserier och tystnadskultur.

För att få syn på den stora samhällsförändring som krävs, behöver man göra en analys av pågående ojämställdhet i samhället i stort, som jag ser det.

Jag tänker att inte minst den tystnadskultur som uppdagats på alltför många arbetsplatser och organisationer, också finns på samhällsnivå. Och att den i sin tur skapar förutsättningar för att mäns överordning och kultförklaring bevaras. Hur då? Några exempel på kända djupa könsorättvisor på samhällsnivå som pågår och fortgår:

  • Kvinnor i kvinnodominerade branscher har generellt lägre löner och sämre villkor än män i mansdominerade, i privat och offentlig sektor. Det gäller också inom andra branscher. I handeln till exempel, är villkoren bättre om man säljer skärmar och byggvaror än om man säljer skor och kläder. Men vi pratar inte ofta om det.
  • Kvinnor i akademiska yrken som sjuksköterskor, bibliotekarier och socionomer måste ofta acceptera löner i nivå med män utan högskoleutbildning och utan studieskulder. Hett tema i debatten?
  • Vi vet att två tredjedelar av de som tar akademisk examen varje år i Sverige är kvinnor. Samtidigt är två tredjedelar av alla chefer i Sverige män. År efter år. Logiskt? Rättvist? Bra för landet? Blir det krigsrubriker? Knappast.
  • Vi talar också olika om kvinnor och män. Uttrycket "tung" före olika yrkesgrupper som används i media som stöd i argumentation och nyhetsrapportering är ett ytligt men dock exempel. "Tung ekonom", "tung säkerhetsexpert", "tung politisk reporter" är uttryck som ofta beskriver män som tycker till och blir hörda. När läste vi senast "tung bibliotekarie slår larm", "tung barnmorska ifrågasätter", "tung socionom drar i nödbromsen"? Ungefär aldrig.

Vad har de här exemplen med varandra och Metoo att göra? Beskrivningen av djupa och kända orättvisor som banaliseras och osynliggörs i vardagen, beskrivs närmast som naturlagar. Män som handlingskraftiga och viktiga, kvinnor som passiva och stödjande, skapar en grund för att en skev maktfördelning med utgångspunkt i kön kan upprätthållas i samhället.

Därför har det med Me too att göra.

Som Sveriges jämställdhetsminister har jag ett stort ansvar för att förändra. Makt, inflytande och inkomster kan inte längre fördelas på grundval av kön. Jag kommer att se till att alla modiga och smärtsamma vittnesmål om våld och kvinnohat inte har varit förgäves utan kan bidra till jämställd samhällsförändring, slut på förminskande och tystnadskultur.

Uppropen, manifestationerna och artiklarna kommer systematiskt samlas in, gås igenom, analyseras och dokumenteras.

Jag vill ge uppropen den tyngd de förtjänar. Svensk jämställdhetshistoria visar att stora steg tas genom politiska beslut. Jämställdhet innebär förskjutning av makt och sker inte per automatik, av sig självt, eller med nästa generation.

Vi måste ta ställning till vad som kommer att bli 2020-talets stora reformer i nivå med till exempel särbeskattning, barn- och äldreomsorg och aborträtten.Framtidens reformer kommer med all sannolikhet handla om föräldraförsäkringen, löner, pensioner, det obetalda hem- och omsorgsarbete och representation.

Jag kommer att ta vara på kvinnors ilska under Metoo och systematiskt gå igenom uppropen för ett fortsatt strategiskt arbete för uppvärdering av kvinnors arbete, kunskap, erfarenheter och värde.

Åsa Regnér, jämställdhetsminister