Sverige har stärkt kvinnors röst i FN:s säkerhetsråd

Utrikesminister Margot Wallström på DN Debatt 2 januari 2018

Efter ett år i säkerhetsrådet konstaterar vi att Sverige har gjort avtryck. 2018 kommer att innebära stora utmaningar, men regeringen har siktet inställt på resultat. ­Arbetet fortsätter för en tryggare värld, och därmed för ett tryggare Sverige, ­skriver utrikesminister Margot Wallström (S).

Antalet kriser och säkerhetshot i världen är många. Kanske har det aldrig varit så svårt för FN:s säkerhetsråd att leva upp till sin uppgift – att upprätthålla internationell fred och säkerhet.

FN och säkerhetsrådet är navet i den regelbaserade världsordning som i dag allt oftare ifrågasätts av auktoritära ledare och stater. För Sverige är det ett centralt intresse att värna denna ordning – den är en förutsättning för vår suveränitet och säkerhet.

Efter andra världskriget kom världens länder överens om gemensamma regler för hur de ska förhålla sig till varandra, och enades om de mänskliga rättigheterna. Syftet var att mänskligheten aldrig mer skulle behöva genomleva krigens fasor. För att reglerna skulle följas behövdes strukturer – som FN och dess högsta instans, säkerhetsrådet. Så kunde blod på slagfältet ersättas av tålamod vid förhandlingsbordet.

Att upprätthålla denna ordning har varit allt annat än enkelt. Världen har under de 70 år som FN har existerat sett otaliga konflikter och ofattbart mänskligt lidande. Men en värld utan dessa regler, där enbart den starkes rätt råder, hade varit en mycket osäkrare plats.

Det är med denna insikt som vi vet att Sverige måste fortsätta att göra allt för att försvara den regelbaserade världsordningen. Den är en förutsättning för vår egen säkerhet, och för fred och utveckling i världen.
Sverige är nu halvvägs genom det tvååriga medlemskapet i säkerhetsrådet.

Sedan vi tillträdde i januari 2017 har vi etablerat oss som en trovärdig och inflytelserik medlem. För att nå resultat krävs en lyhörd och aktiv diplomati kombinerat med politiskt mod. Vi står upp för våra värderingar och principer av folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Samtidigt jobbar vi hårt för att undvika politiska låsningar.

Det finns fem områden där Sveriges har lämnat särskilt avtryck:

1. Sverige har stärkt kvinnors röst. Säkerhetsrådet behöver gå från ord till handling för att se till att kvinnor kan delta i fredsprocesser och hindra att kvinnor i konfliktländer utsätts för våld. Forskning visar att fredsavtal har 35 procent större chans att hålla om kvinnor har deltagit i förhandlingarna.

Vårt arbete ger resultat. Kvinnor omnämndes i samtliga säkerhetsrådets uttalanden om krissituationer under 2017 – motsvarande siffra 2016 var 69 procent. Vi har fört in starkare formuleringar om kvinnor i resolutioner, uttalanden och mandat för fredsinsatser. Vi har även fått säkerhetsrådet att tydligare ta ställning mot sexuellt och könsbaserat våld samt sexuella övergrepp begångna av FN-utsänd personal.

2. Sverige har satt fokus på förebyggande och vår tids nya hot. Säkerhetsrådet behöver använda bredare säkerhetsbegrepp där faktorer som klimatförändringar och fattigdom ingår. På svenskt initiativ kunde säkerhetsrådet enas om en resolution om Tchadsjön som för första gången tydliggör kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhet. Tack vare Sverige kunde rådet i somras för första gången uppmärksamma kopplingen mellan svält och konflikt.

Årets tydligaste exempel på konfliktförebyggande var i januari. Som ordförande var vi högst delaktiga i att säkerhetsrådet kunde bidra till en fredlig utveckling i Gambia. Eftersom väpnad konflikt kunde förhindras har vi ett år senare nästan glömt hur nära det var att det gick illa.

3. Sverige har bidragit till att säkerhetsrådet har agerat i vår tids värsta kriser. Ett exempel är situationen i Jemen, där Sverige efter flera påtryckningar har riktat rådets fokus på den humanitära situationen som i dag räknas som den svåraste i världen. Ett ofattbart mänskligt ­lidande pågår – 22 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp och skydd.

Jag tänker också på Myanmar och den fasansfulla förföljelsen av befolkningsgruppen rohingya. Efter Sveriges enträgna ansträngningar kunde ett enat råd i november för första gången fördöma våldet och människorättsbrotten. Steg har tagits i rätt riktning – nu måste också landets ledning ta ansvar för krisen.

Tack vare förlängningen av resolution 2165 kan miljontals människor i Syrien fortsätta få humanitär hjälp som mat, bränsle, filtar och skyddsåtgärder. Sverige ledde tillsammans med Egypten och Japan processen i rådet för att förlänga resolutionens mandat. Det här var enda gången som rådet kunde komma överens om en resolution om Syrien under 2017.

4. Sverige har arbetat inkluderande – för att fred och säkerhet angår alla. Vi har sett till att de som berörs av säkerhetsrådet har en röst i säkerhetsrådet. Under svenskt ordförandeskap talade till exempel utrikesministrarna från Mali och Somalia samt företrädare för den Afrikanska unionen i rådet.

Under 2017 märks en markant ökning i antalet civilsamhällesorganisationer som har talat i säkerhetsrådet, vilket Sverige aktivt har arbetat för. Till exempel talade sju representanter på temat kvinnor, fred och säkerhet under året – 2016 skedde det bara en gång. Vi har även regelbundna möten med det civila samhället i Sverige. Säkerhetsrådets arbete har också blivit mer tillgängligt genom aktivt arbete i sociala medier.

5. Genom vårt arbete i säkerhetsrådet har vi värnat Sveriges säkerhet. En fungerande internationell ordning med FN-stadgan som nav är centralt för vår frihet och vårt självbestämmande. Som medlem i säkerhetsrådet har vi en unik möjlighet att försvara folkrätten och verka för att överträdelser får konsekvenser. På så sätt värnar vi också vårt närområde och fundamentet för EU.

Efter ett år som medlem i säkerhetsrådet kan vi konstatera att arbetet ger resultat. Vi vet dock att många kriser kommer att fortsätta, och att motsättningar inom rådet kommer att bestå. Vi kan inte blunda för att vetot användes sex gånger under året. Tyvärr kan vi inte som i Nyårsklockan "ringa ut det gamla".

2018 kommer att bli ett utmanande år: Koreanska halvön, Mellanöstern-regionen, klimatförändringarnas allt mer märkbara effekter – listan kan göras lång. Men vi tar oss an dessa utmaningar. Vi går in i det nya året med beslutsamhet och med siktet inställt på resultat.

När omvärlden blir osäkrare är det inte läge att isolera sig och dra sig tillbaka från den internationella arenan. Regeringen kommer att fortsätta det internationella arbetet för en tryggare värld – med mer, inte mindre, samarbete. Så blir också Sverige tryggare. Vi fortsätter kampen för hållbar fred och säkerhet i ett stormigt tidevarv.

Margot Wallström, DN Debatt 2 januari 2018