Debattartikel från Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet, Statsrådsberedningen

Så skyddar vi Sverige mot våldsbejakande extremism och terrorism

Publicerad 08 januari 2024

Statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch, arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel, Dagens industri, 8 januari 2024.

Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats under längre tid. Drottninggatan 2017, Almedalen 2022 och Bryssel 2023 är alla tragedier som under de senaste åren drabbat svenska medborgare. 

Vårt samhälle ska präglas av öppenhet, goda värderingar, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot eller våld.

I dag möter vi tre huvudsakliga parallella hot: Terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och grov organiserad brottslighet. 

I augusti höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala – från ett förhöjt till ett högt hot. Bakgrunden var det kraftigt försämrade säkerhetsläget, och bedömningen att hotet kommer att bestå under en längre tid. 

Ett beslut om att höja terrorhotnivån är framför allt en signal till myndigheter och andra centrala aktörer att vidta åtgärder som gör det möjligt för medborgarna att leva sina liv och utöva sina fri- och rättigheter som vanligt, även under dessa omständigheter. Även om vi alla har skäl att vara extra vaksamma och källkritiska. 

Terrorhotet varierar över tid i fråga om både aktörer och intensitet. Men det har varit ständigt närvarande i Sverige och vår omvärld under det senaste decenniet. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men där har samhället i stort kunnat fortsätta fungera som vanligt. Vi måste vara inställda på att klara av samma sak, samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft. 

Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Att ha mål och inriktningar i en nationell strategi har varit en framgångsfaktor i det arbetet. 

Den första nationella strategin mot terrorism togs fram 2008 och följdes av en ny strategi 2012. Den förnyades igen 2015, men sedan dess har hotet från våldsbejakande extremism och terrorism blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Det finns nu ett bredare hot mot Sverige som syftar till att urholka förtroendet för samhället och dess institutioner, och i förlängningen försvaga vår demokrati. 

Vi måste anpassa våra arbetssätt mot bakgrund av nya utmaningar och erfarenheter. Regeringen har därför tagit fram en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism.

Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden: Förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott. Skydda samhällets människor och funktioner. Hantera situationen under och efter ett attentat.

Strategin innehåller flera viktiga nyheter för att stärka Sveriges motståndskraft mot hot mot vår frihet och säkerhet:

1. En samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Tidigare fanns det två olika nationella strategier, en mot terrorism och en mot våldsbejakande extremism. Genom att slå ihop dessa till en ges aktörer på nationell, regional och lokal nivå bättre förutsättningar att arbeta mot den breda hotbild som idag är vår verklighet.
2. Åtgärder ägnade att förebygga extremism och terrorism ska integreras i det bredare brottsförebyggande arbetet. Idag bedrivs ett omfattande lokalt brottsförebyggande arbete, inte minst i kommunerna som sedan sommaren 2023 har ett lagstadgat ansvar för detta. Genom att integrera förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism och terrorism i det bredare, lokala brottsförebyggande arbetet hamnar preventiva åtgärder i ett tydligare fokus.
3. Samhället måste förbereda sig på att hantera ett attentat. När den tidigare strategin togs fram hade Sverige inte varit med om ett terroristattentat med flera döda och skadade. Sedan dess har det skett flera attacker med dödlig utgång. Även om olika insatser framför allt syftar till att förhindra attentat, måste samhället vara förberett på att hantera en situation där ett attentat ändå inträffar. Det handlar bland annat om att kunna ingripa och avbryta ett pågående attentat, men också om att ge brottsoffer rätt stöd och upprättelse. 

Varje strategiskt område rymmer flera konkreta åtgärder som behöver vidtas och följas upp. Förebygga handlar till exempel om att skola, socialtjänst och polis ska stärka sin samverkan och utöka de tidiga insatserna för att minska radikalisering och rekrytering av barn till extremistmiljöer. Förhindra om att bland annat stärka arbetet för att stoppa finansiering av terrorism, minska tillgången till vapen och snabbare kunna upptäcka personer som utgör säkerhetshot. Skydda om att exempelvis stärka skyddet av kritisk infrastruktur och öka möjligheten till kamerabevakning på folktäta allmänna platser där det behövs. Och hantera handlar om att genomföra gemensamma taktiska utbildningar med personal från räddningstjänsten, polisen och hälso- och sjukvården.

Med den här strategin är vår förhoppning att kraften i hela vårt samhälle kan mobiliseras – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt – för att effektivt bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism och med kraft möta de hot vi står inför idag.

För att åstadkomma detta har kommuner, myndigheter, forskare och civilsamhälle engagerats i arbetet med att ta fram strategin. Detta genom bredare möten och att centrala myndigheter har fått möjlighet att komma med synpunkter under processens gång. 

Strategin ska inte bli en papperstiger – den ska få genomslag hela vägen ut i kapillärerna. Därför har regeringen beslutat att ge fyra myndigheter i uppdrag att vidta åtgärder för att införliva strategin i sin verksamhet och samverka med varandra samt centrala aktörer inom de fyra områdena som anges i strategin, bland annat inom ramen för Samverkansrådet mot terrorism.

Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi har möjlighet att besegra de aktörer som vill försvaga vår demokratiska grund, våra goda värderingar och urholka förtroendet för samhället och dess institutioner. Så kan vi värna enskilda människors och familjers trygghet och säkerhet, och försvara vårt fria och öppna samhälle.

Ulf Kristersson, statsminister

Ebba Busch, energi- och näringsminister

Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister

Gunnar Strömmer, justitieminister