Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

Steg 1 – Förslag till ny rättsakt inom EU

EU-kommissionen

• EU-kommissionens förslag till direktiv eller förordning: Lagar grundade på EU-beslut börjar vanligtvis med ett förslag från EU-kommissionen. De vanligaste rättsakterna är EU-direktiv och förordningar.

Regeringen

• Regeringens faktapromemoria: Kommissionen skickar sitt förslag till regeringen och förslaget skickas sedan till det departement som är ansvarigt för frågan. Det ansvariga departementet utarbetar sedan tillsammans med andra berörda departement en ståndpunkt om Sveriges inställning till förslaget. I vissa fall dokumenteras ståndpunkten i en faktapromemoria som överlämnas till riksdagen.

Steg 2 – Förhandling och beslut inom EU

Regering och riksdag

• Kommenterad dagordning: Innan regeringen presenterar Sveriges ståndpunkt i EU:s ministerråd informerar och överlägger regeringen med berörda utskott i riksdagen. Därefter samråder den minister som ansvarar för frågan med EU-nämnden, som är riksdagens organ för samråd med regeringen i EU-frågor. Den svenska ståndpunkten formuleras sedan i en kommenterad dagordning som utgör grunden för den svenska ståndpunkten i de följande förhandlingarna.

Ministerrådet

• Ministerrådets dokument: När ministerrådet antagit en ståndpunkt presenteras denna i ett dokument.

Europaparlamentet

• Europaparlamentets dokument: När Europaparlamentet antagit en ståndpunkt presenteras denna i ett dokument.

EU-beslut

• EU-direktiv/EU-förordning: När relevanta EU instiutioner är eniga stiftas EU-lag antingen i form av ett EU-direktiv som behöver genomföras i svensk lag eller i form av en EU-förordning som är direkt tillämpbar.

Steg 3 – Lagstiftning i Sverige

Regeringen

• Kommittédirektiv: En fråga rörande ett lagstiftningsärende utreds antingen inom Regeringskansliet eller av en särskilt tillsatt statlig utredning. I de fall frågan utreds av en statlig utredning ges uppdraget genom ett kommittédirektiv.
• Departementsserien/Statens offentliga utredningar: Om frågan utreds inom Regeringskansliet publiceras slutsatser och förslag i Departementsserien (Ds). Om den utreds av en statlig utredning samlas resultatet i en rapport som kallas betänkande och som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
• Remissvar: Utredningsresultatet skickas på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar.
• Lagrådsremiss: Regeringen bearbetar därefter förslaget och skriver ett förslag till lag. I många fall lämnas förslaget, en så kallad lagrådsremiss, sedan till Lagrådet som granskar regeringens förslag.
• Proposition: Regeringen bearbetar därefter förslaget vidare och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen.