Arbetsmarknadspolitiska satsningar i vårbudgeten

I vårändringsbudgeten för 2015 föreslår regeringen satsningar på ett modernt och hållbart arbetsliv, traineejobb och utbildningskontrakt för ungdomar och en historisk satsning på arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen föreslår även satsningar för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Satsningar för unga i vårbudgeten

Vid en pressträff den 14 april presenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson satsningar för unga i regeringens vårbudget för 2015.

Unga i arbete

Traineejobb för unga

Regeringens satsning på traineejobb riktar sig till arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år och är en viktig del i ett stegvist införande av 90-dagarsgarantin. Syftet är att minska ungdomsarbetslösheten och underlätta generationsväxlingen inom välfärden. Traineejobb ska vara möjliga både inom välfärdssektorn och inom sektorer på hela arbetsmarknaden där det finns bristyrken.

Traineejobben är en anställning på 50 procent i kombination med en yrkesutbildning på 50 procent. Traineejobb ska vara möjliga inom välfärdssektorn men även för hela arbetsmarknaden inom sektorer där det finns bristyrken. Lönesubventionen uppgår till cirka 85 procent för traineejobb inom välfärdssektorn och cirka 50 procent för traineejobb på hela arbetsmarknaden för bristyrken som kräver gymnasieutbildning. För traineejobben inom välfärdssektorn ges även ett handledarstöd på maximalt 2 200 kr i månaden. Möjligheten att få traineejobb föreslås finnas på plats från 1 augusti 2015 för de flesta sektorer, till exempel inom sjukvården och skolväsendet. Förslaget beräknas kosta 60 miljoner kronor 2015, 680 miljoner kronor 2016, 1 170 miljoner kronor 2017, 1 190 miljoner kronor 2018 och 1 200 miljoner kronor 2019.

Utbildningskontrakt för unga arbetslösa

Utbildningskontraktet syftar till att arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Utbildningskontraktet är en viktig del av ett stegvis genomförande av 90-dagarsgarantin för arbetslösa ungdomar.

Inom ramen för ett utbildningskontrakt ska det vara möjligt att studera på heltid men det ska också vara möjligt att kombinera deltidsstudier med arbete eller praktik utifrån individuella förutsättningar. En förutsättning för att utbildningskontrakt ska komma till stånd är en utvecklad statlig och kommunal samverkan. I vårändringsbudgeten föreslår regeringen en satsning på utbildningskontrakt på totalt 380 miljoner kronor under 2015. För kommande år beräknas satsningen uppgå till 790 miljoner kronor 2016, 780 miljoner kronor per år 2017 och 2018 samt 800 miljoner kronor 2019. Utbildningskontrakt föreslås träda i kraft tidigast den 1 augusti 2015.

Främja lokal samverkan mot ungdomsarbetslöshet

Det är viktigt att ungdomar får ett jobb eller en insats som leder till jobb eller utbildning. Kommuner och landsting är viktiga aktörer för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. I december 2014 tillsatte regeringen en delegation med uppdrag att verka för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå. Delegationen tilldelas medel för att lämna bidrag till insatser som främjar lokal samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Resurserna föreslås uppgå till 75 miljoner kronor 2015, 90 miljoner kronor 2016 och 25 miljoner kronor 2017.

Tidigarelagda resurser för EU:s sysselsättningsinitiativ och det nationella socialfondsprogrammet

Med en hög ungdomsarbetslöshet och många personer som står utanför arbetsmarknaden är det väsentligt att utnyttja Socialfondens medel till fullo. Socialfondsinsatserna är ett viktigt komplement till ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser.

För att påskynda genomförandet av EU:s sysselsättningsinitiativ för unga och det nya socialfondsprogrammet i övrigt tidigareläggs resurserna för Europeiska socialfonden. Ökningen föreslås uppgå till 50 miljoner kronor 2015. Vidare beräknas resurserna ökas med 222 miljoner kronor 2016, 360 miljoner kronor 2017 och 46 miljoner kronor 2018. Ökningen uppgår till totalt 678 miljoner kronor 2015-2018 och innebär en motsvarande minskning senare under programperioden 2014-2020. De totala resurserna för Socialfonden över tid – vilka styrs av EU – är oförändrade.

Det moderna arbetslivet

Arbetsmiljösatsningar för ett modernt och hållbart arbetsliv

Under de två gångna mandatperioderna har arbetsmiljöpolitiken rustats ned. Antalet arbetsskador och arbetssjukdomar har ökat, likaså sjukfrånvaron. Samtidigt står arbetslivet inför stora förändringar med en fortsatt ökad global konkurrens och krav på att fler måste orka jobba längre. För att möta utvecklingen föreslår regeringen en nödvändig förstärkning av resurserna inom arbetsmiljöpolitiken.

Arbetsmiljöverkets anslag förstärks med 20 miljoner kronor från och med juli 2015. För 2016 beräknas anslaget förstärkas med ytterligare 35 miljoner kronor och från och med 2017 med ytterligare fem miljoner kronor. Satsningen innebär bland annat att Arbetsmiljöverkets tillsyn inom arbetsmiljöområdet förbättras samtidigt som fler inspektörer kan anställas. Det statliga bidraget till regionala skyddsombud ökas med nio miljoner kronor från och med juli 2015 och beräknas öka med ytterligare 1 miljon kronor från 2016.

En särskild satsning på arbetslivsforskningen genomförs under perioden 2015–2018, med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa. En förstärkning av företagshälsovårdens kompetensförsörjning påbörjas också från och med juli 2015.

En aktiv arbetsmarknadspolitik

Höjt tak i a-kassan

Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen har urholkats under lång tid. I dag är det få av de försäkrade som har en ersättning som uppgår till 80 procent av deras förvärvsinkomst under de första 100 dagarna. Regeringen bedömer att en höjning av den högsta dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen är av väsentlig betydelse för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring och ett skyddsnät för individen vid arbetslöshet.

I vårändringsbudgeten föreslår därför regeringen att den högsta dagpenningen höjs till 910 kronor vilket gör att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 ersättningsdagarna, varefter det sker en avtrappning till 760 kronor per dag. Den nuvarande högsta dagpenningen är 680 kronor per dag. Regeringen föreslår även att grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 320 kronor till 365 kronor per dag. Den höjda ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen omfattar även det aktivitetsstöd som lämnas till personer som uppfyller villkoren för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen föreslås träda i kraft den 7 september 2015. Förslaget beräknas kosta 880 miljoner kronor 2015. För 2016-2019 beräknas reformen kosta cirka 2,8 miljarder kronor per år.

Extratjänster

Regeringen vill avveckla fas 3. Regeringen föreslår därför att extratjänster införs inom vissa delar av välfärden. Deltagare i fas 3 ska kunna erbjudas en anställning inom vissa delar av välfärden. Anställningen ska omfatta 75 procent av en heltid med kollektivavtalsenlig lön. På övrig tid förväntas individen söka arbete eller studera. Arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd motsvarande hela lönen. Stödet lämnas upp till 12 månader och kan förlängas under ytterligare 12 månader.

Stödet riktas till verksamheter där det kan genomföras inom ramen för EU:s statsstödsregler i avvaktan på notifiering hos EU, för att då även täcka andra verksamheter såsom till exempel äldreomsorgen. Förslaget om extratjänster föreslås träda i kraft tidigast i augusti 2015 och beräknas kosta 10 miljoner kronor 2015, 560 miljoner kronor 2016, 1 660 miljoner kronor 2017, 2 430 miljoner kronor 2018 och 2 630 miljoner kronor 2019.

Kunskapslyft inom fas 3

Regeringen föreslår att det införs en möjlighet för deltagare i fas 3 att studera kortare utbildningar (max 1 år) med bibehållet aktivitetsstöd inom ramen för vuxenutbildning, högskola, universitet och yrkeshögskola. En förutsättning är att de formella behörighetskraven är uppfyllda och att antagning sker i konkurrens med andra behöriga sökanden.

I nuläget är det få deltagare i fas 3 som väljer att studera trots att utbildningsbehovet är stort. Det kan handla om att komplettera en gymnasieutbildning eller att studera en yrkesinriktad utbildning för att ha större chanser till jobb. Förslaget föreslås träda i kraft tidigast i augusti 2015.

Ökade resurser till Arbetsförmedlingen

Regeringen har inlett ett reformarbete för att modernisera och utveckla Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska förmedla jobb både till människor som står nära arbetsmarknaden och de som står långt ifrån – det är så förtroende hos både arbetsgivare och arbetssökande skapas. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag föreslås öka med 210 miljoner kronor 2015. Därefter beräknas ökningen uppgå till 260 miljoner kronor 2016, 240 miljoner kronor 2017 och 140 miljoner kronor från och med 2018. Resurstillskottet görs för att möjliggöra ett effektivt genomförande av regeringens prioriterade reformer, såsom traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster, med start under 2015. Under 2015 tillförs även medel för att skapa bättre möjlighet för utvecklingsarbete och matchning inom etableringsuppdraget.

Etableringspaketet

Satsning på civilsamhället för att underlätta nyanländas etablering

Regeringen satsar ytterligare 30 miljoner kronor på verksamhet i civila samhället och kommuner som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att etableras i samhället. Satsningen är en förstärkning av de så kallade §37a-medlen. Satsningen omfattar verksamheter som syftar till att underlätta etableringen i samhället, skapa nätverk, stödja språkinlärning eller ge socialt stöd till ensamkommande barn. Det kan bland annat handla om verksamheter som erbjuder sociala aktiviteter, studiecirklar, insatser som stödjer språkinlärning, mentorskap eller aktiviteter i idrottsföreningar.

Syftet är att nyanlända ska kunna få kontakter med personer som är etablerade i Sverige som kan dela med sig av kunskap och erfarenheter som är värdefull under den första tiden i Sverige. Regeringen bjuder även in till en dialog i början av maj om hur civilsamhället kan spela en större och viktigare roll för etableringen av nyanlända. Satsningen på civilsamhället riktas mot ideell verksamhet som drivs utan vinstsyfte. Förslaget finns med i regeringens vårändringsbudget och gäller för 2015.

Ökade kommunersättningar för sfi för personer i anläggningsboende

För att förstärka ersättningen till kommuner för deltagare i sfi, svenska för invandrare, som fått uppehållstillstånd och som vistas i Migrationsverkets anläggningsboende i avvaktan på att flytta till en kommun bör anslaget till kommunersättningar ökas med 50 miljoner kronor under 2015. Det är angeläget att nyanlända får möjlighet att delta i sfi under tiden de väntar på att få påbörja en etableringsplan. Regeringen anser också att bestämmelserna för ersättningen behöver ändras så att kommunerna får ersättning för den tid personen deltar i sfi och för alla som deltar, vilket inte är fallet med nuvarande bestämmelser.

Medel för ökad kapacitet i flyktingmottagande

Länsstyrelserna får lämna ersättning till kommuner för insatser som syftar till att skapa beredskap och mottagningskapacitet för nyanlända, och för att utveckla samverkan i syfte att underlätta etableringen i samhället. Insatser som underlättar bosättning och väsentligt ökar beredskap och mottagningskapacitet ska prioriteras. Ersättning lämnas enligt 37 § i ersättningsförordningen (2010:1122).

Regeringen föreslår att ytterligare 20 miljoner kronor avsätts inom 37 §, en fördubbling av befintliga medel under 2015. Förslaget innebär att länsstyrelserna får bättre möjligheter att verka för beredskap och kapacitet i kommunerna. Kommuner får bättre möjligheter att ta emot nyanlända. Nyanlända kan snabbare kommunplaceras och påbörja sina etableringsinsatser.

Snabbspår för nyanländas etablering

I mars 2015 inledde regeringen en första omgång av trepartssamtal om så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända. Regeringen vill tillsammans med arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen hitta former och insatser för att på bästa sätt ta till vara värdefull kompetens hos nyanlända med utbildning eller erfarenhet i bristyrken så att dessa snabbare kan matchas mot branschers och företags behov.

En bättre fungerande matchning och validering kan bli viktiga beståndsdelar i ett snabbspår, liksom handledning och yrkesinriktad svenskaundervisning. Dessa insatser finns redan idag, men det gäller att hitta sätt att förbättra matchningen mellan arbetsgivares behov och de nyanländas kompetens. Tanken är att hitta paketlösningar som passar branschens kompetensförsörjningsbehov.

Efter en första omgång samtal har parterna uppmanats att fundera på hur de kan vara med och bidra till att fler anställningar, subventionerade anställningar eller praktikplatser för målgruppen kommer till stånd och vad de kan behöva för hjälp från regeringens sida för att uppnå det målet. Parterna kommer att få i uppgift att återrapportera till regeringen vid en andra omgång samtal i höst. Ett första snabbspår kan förhoppningsvis vara i drift under 2016.

Pilotverksamhet i anläggningsboende

Regeringen avser att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att inom ramen för en pilotverksamhet prova insatser för att kartlägga nyanländas yrkeskompetens redan under tiden i anläggningsboenden. Det är angeläget att tiden på anläggningsboende i väntan på kommunplacering används på ett meningsfullt sätt. Tidiga insatser har betydelse för inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända.

Översyn av kommunersättningen

Alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet. Samtidigt måste de möta rimliga och stabila förutsättningar som ger planeringsförutsättningar för kommunal verksamhet. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning för att se över ersättningen till kommunerna. Utredningsdirektiv bereds för närvarande i Regeringskansliet och beräknas kunna beslutas innan sommaren.

Mer i vårbudgeten på det arbetsmarknadspolitiska området

Fler programplatser

I vårändringsbudgeten föreslår regeringen även att resurser tillförs för att möjliggöra fler programplatser inom arbetsmarknadspolitiken. Syftet är att förstärka förutsättningarna för Arbetsförmedlingen att erbjuda programplatser tidigt i arbetslösheten.

Ökade krav för nystartsjobb

Regeringen aviserar även ökade krav för nystartsjobb i budgetpropositionen för 2016. Kollektivavtalens ställning måste värnas och enskilda som arbetar i en anställning med nystartsjobb ska ha rätt till det skydd anställningsvillkor i kollektivavtal ger.

Validering i etableringsuppdraget

Regeringen avsätter 50 miljoner kronor för valideringsinsatser inom ramen för etableringsuppdraget. Valideringsprocessen behöver effektiviseras för att nyanlända snabbare ska kunna etableras på arbetsmarknaden.

Kontakt

Natali Sial
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson
Telefon 08-405 10 00
Mobil 072-520 54 49
e-post till Natali Sial