Arbetsmarknadspolitiska satsningar i budgetpropositionen för 2016

I budgetpropositionen för 2016 investerar regeringen i bättre matchning och kompetensutveckling genom satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik för långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga. Regeringen investerar även i en rejäl höjning av ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet och effektivare insatser för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. De satsningar som regeringen presenterade på arbetsmiljöområdet i vårändringsbudgeten för 2015 föreslås fortsätta. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Investeringar för att bryta långtidsarbetslösheten

Målet för regeringens sysselsättningspolitik är att arbetslösheten ska minska och 2020 vara lägst i EU. För att lyckas med detta är det särskilt angeläget att komma tillrätta med den höga långtidsarbetslösheten. Regeringen påbörjar nu avvecklingen av fas 3 genom att stoppa nya anvisningar till dagens sysselsättningsplaceringar. Istället ska personer erbjudas aktiva insatser utifrån sina behov, såsom subventionerade anställningar, utbildning och praktik. De personer som i dag har en sysselsättningsplacering ska successivt erbjudas andra insatser, till exempel en extratjänst i välfärden.

Regeringen föreslår att medel tillskjuts för att kunna ge arbetsmarknadspolitiska insatser till dem som varit arbetslösa längst, det vill säga mer än 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Detta öppnar upp för meningsfulla och ändamålsenliga insatser som för deltagarna närmare arbetsmarknaden. För detta ändamål satsar regeringen 60 mnkr 2016, 102 mnkr 2017, 111 mnkr 2018 samt 121 mnkr 2019.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin under 2016-2019 ska få möjlighet att gå yrkesinriktade kurser på folkhögskola under som längst 24 månader med bibehållet aktivitetsstöd. Yrkesutbildningarna ska vara inom sådana yrken där det råder brist på arbetskraft. Förslaget innebär en möjlighet att höja utbildningsnivån bland deltagare då utbildning ofta är avgörande för att kunna konkurrera om jobben på arbetsmarknaden.

Regeringen avser även att låta satsningen på studiemotiverande kurs vid folkhögskola fortsätta för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin som har fyllt 25 år och saknar fullföljd grund- eller gymnasieutbildning.

Regeringen avser att införa en möjlighet att deltidstudera i sex månader inom ramen för skolväsendet och folkhögskolan vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet är att möjliggöra slutförande av tidigare ofullständig utbildning eller komplettera med relevanta kortare kurser som kan öka deltagarnas chanser att få ett jobb. Regeringen föreslår även att studier i svenska för invandrare, sfi, ska möjliggöras i tolv månader istället för dagens sex månader inom jobb- och utvecklingsgarantin.

Investeringar för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Många arbetslösa har någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Deras kompetens och färdigheter måste tas tillvara. Regeringen föreslår därför att resurser tillförs för att fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna få jobb inom Samhall AB. Resurserna föreslås öka med 300 mnkr 2016 för detta syfte, och beräknas därefter öka med 400 mnkr per år. Satsningen innebär att upp till 2000 fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan få jobb inom Samhall AB årligen.

Regeringen föreslår även en satsning på lönestöd och särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) vilket bedöms skapa ett utrymme för att upp till 1 000 personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna få ett arbete. Ökningen av resurser föreslås uppgå till cirka 400 mnkr per år.

Inom Regeringskansliet bedrivs ett arbete för att se över lönestöden för personer med funktionsnedsättning i syfte att stärka möjligheterna till arbete. Regelverket behöver förtydligas och insatserna förstärkas med ett tydligt fokus på alla individers möjlighet till utveckling av sin arbetsförmåga. Regeringen arbetar vidare med förändringar i de nuvarande lönestöden och resurser beräknas för detta syfte med 174 mnkr 2017, 243 mnkr 2018 samt 282 mnkr 2019.

Dessutom införs inom jobb- och utvecklingsgarantin en möjlighet att delta i längre studiemotiverande kurser (upp till fem månader) vid folkhögskola för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Investeringar för snabbare etablering av nyanlända

Regeringens mål är att fler nyanlända ska komma i arbete eller utbildning under sin tid i etableringsuppdraget, dvs. i normalfallet inom två år. För att nå detta mål måste nyanländas kunskaper och färdigheter tas tillvara på ett bättre sätt.

Snabbspår och förstärkta arbetsmarknadsinriktade insatser

Många nyanlända har både utbildning och erfarenhet i yrken där det råder brist på utbildad och erfaren arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Dessa personers kunskap och färdigheter behöver tas tillvara snabbare och effektivare. Regeringen har därför tillsammans med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter fört samtal om åtgärder för att inom ramen för etable­ringsuppdraget skapa snabbare vägar, så kallade snabbspår, in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige.

För att möjliggöra insatser för deltagare inom snabbspåren samt förstärka arbetsmarknadsinriktade insatser för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbetslivet föreslår regeringen att 376 mnkr tillförs 2016. Satsningen beräknas till 532 mnkr 2017, 422 mnkr 2018 och 339 mnkr 2019. För att skapa förutsättningar för snabbspår ges också möjlighet för arbetsmarknadens parter att ansöka om medel för främjande- och utvecklingsinsatser.

Arbetsförmedlingen får bättre förutsättningar för etableringsuppdraget

Arbetsförmedlingen har en central roll för att uppnå regeringens mål om en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Att antalet deltagare i etable­ringsuppdraget ökar innebär en utmaning för myndighetens verksamhet. Regeringen föreslår att 193 mnkr tillförs Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för etableringsuppdraget under 2016 i syfte att förstärka arbetet att underlätta och påskynda nyanländas etablering. Ökningen beräknas till 93 mnkr per år 2017-2019. Regeringen avser även att se över regelsystemet för etableringsuppdraget. Syftet är att minska onödig administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet och effektivitetet i uppdraget.

Tidiga insatser för personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende

Fler nyanlända blir kvar längre tider på anläggningsboende efter att de fått uppehållstillstånd eftersom kommunmottagandet inte är tillräckligt i förhållande till behovet. Regeringen anser att det är angeläget att nyanlända får möjlighet att använda väntetiden meningsfullt för att påskynda inträdet på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför ett tillskott på 32 mnkr 2016 för tidiga insatser för nyanlända med uppehållstillstånd som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden. Det kan exempelvis handla om tidiga kompetenskartläggningsinsatser. Satsningen beräknas till 32 mnkr 2017, 20 mnkr 2018 och 10 mnkr för 2019. Därtill föreslår regeringen att ytterligare medel avsätts till kommunerna för utbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer med uppehållstillstånd som vistas i anläggningsboende.

En effektivare valideringsprocess för jobb och utbildning

Validering av kompetens och bedömning av utländsk utbildning, liksom olika slags kompletterande utbildningar vid behov, kan vara av stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden och för att nyanländas kompetens ska kunna tas tillvara bättre. Regeringen föreslår därför att medel avsätts för att förstärka valderingsinsatser inom ramen för etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen kommer bland annat få möjlighet att inom etableringsuppdraget erbjuda kortare kompletteringsutbildningar för att nyanlända med utländsk utbildning som motsvarar svensk högskoleutbildning snabbare ska kunna matchas mot arbete på den svenska arbetsmarknaden. Satsningen föreslås uppgå till 7 mnkr 2016 och beräknas till 10 mnkr per år 2017-2019.

Regeringen avser även att inrätta en valideringsdelegation med uppdrag att följa, stödja och samordna ett intensifierat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Delegationen ska verka fram till och med 2019.

Investeringar för ett bättre mottagande i hela landet

Flyktingsituationen i världen innebär att fler nu söker skydd i Sverige. Det är på kort sikt en utmaning, men framför allt är det en möjlighet att människor med kraft och kompetens flyttar hit och bidrar till att utveckla Sverige. För att möjligheten ska tillvaratas behövs förändringar som förbättrar etableringen i Sverige. Målet är ordning och reda i mottagandet och goda förutsättningar till etablering i alla kommuner.

Höjd ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända

För att öka kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända föreslår regeringen höjd ersättning till kommunerna. Regeringen föreslår att den statliga schablonersättningen per nyanländ som mottas i en kommun från och med den 1 januari 2016 höjs från 83 100 till 125 000 kronor per mottagen nyanländ upp till 65 år. För nyanlända över 65 år föreslås en höjning av ersättningen från 52 000 till 78 200 kronor. Höjningen beräknas kosta 1,1 mdkr 2016 och 2,6 mdkr 2017. I samband med höjningen tas den prestationsbaserade ersättningen till kommunerna bort.

Mer resurser till länsstyrelsernas arbete för mottagande av nyanlända

Länsstyrelserna har en viktig roll i mottagandet av nyanlända och i bosättnings­arbetet i och med att de tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga. Det finns ett stort behov av att öka antalet anvisningsbara platser i kommunerna, vilket innebär att länsstyrelsernas förhandlingsarbete behöver intensifieras. Regeringen förslår därför att länsstyrelsernas förvaltnings­medel förstärks permanent med 20 mnkr per år från och med 2016. Samtidigt föreslår regeringen att de medel som länsstyrelserna kan använda för insatser i kommunerna för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet (så kallade §37-medel) utökas med 20 mnkr 2016. Satsningen beräknas uppgå till 20 mnkr per år även 2017-2019.

Hållbart mottagande i hela landet

För att få ett effektivt och solidariskt flyktingmottagande måste alla kommuner vara med och ta ansvar utifrån sina förutsättningar vad gäller arbetsmarknad, befolkningsstorlek och annat mottagande. Regeringen avser därför att föreslå en ny lag som innebär att alla kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Förslaget är ute på remiss och remisstiden går ut den 28 september. I den remitterade promemorian föreslås att den nya lagen om mottagande ska träda i kraft den 1 juli 2016.

Ersättning för tomhyror

Kommuner har i dag möjlighet att få ersättning för hyreskostnader som uppstår i väntan på att en nyanländ flyttar in i en lägenhet. Regeringen avser att ta bort den nuvarande beloppsgränsen och restriktionen att ersättningen enbart lämnas i mån av tillgång på medel. Syftet är att antalet bostäder till gruppen nyanlända ska öka genom att kommunen tillgängliggör fler bostäder till nyanlända som anvisas till kommunen. Avsikten är att förändringen ska träda i kraft när den nya lagen om mottagande införs.

Ändrat ersättningssystem och ny placeringsform för ensamkommande barn och ungdomar

För att underlätta kommunernas mottagande av ensamkommande barn och ungdomar vill regeringen förenkla regelverket, minska den administrativa bördan samt förbättra planeringsförutsättningarna och förutsägbarheten för kommunerna. Regeringen avser att förändra det statliga ersättningssystemet genom att införa differentierade scha­bloner för olika placeringsformer vid mottagande av ensamkommande barn och ungdomar från den 1 juli 2016 respektive 1 januari 2017. Schablonerna ska ge förutsättningar för att kvalitet, trygghet och säkerhet i boendet samt att vården och omsorgen för ensamkommande barn och ungdomar säkerställs utifrån gällande lagstiftning.

Regeringen har även för avsikt att lämna en proposition till riksdagen under hösten 2015 om införande av en ny placeringsform, så kallat stödboende. Stödboende blir ett komplement till de befintliga placeringsformerna hem för vård eller boende (HVB) och familjehem. Med den nya placeringsformen kan kommunerna lättare hitta en placering som passar individen och flexibiliteten i kommunernas mottagande ökar. Placering av ensamkommande barn och ungdomar ska alltjämt ske utifrån en individuell bedömning av vad som är det bästa för barnet. Regeringen bedömer att denna lagändring kan träda i kraft under 2016.

Utökade medel till det civila samhället för flyktingguider

Det civila samhället har en nyckelroll i etableringsprocessen. Det finns ett stort engagemang och en vilja runt om i landet att hjälpa till med att förbättra nyanländas etablering. I kommunerna och det civila samhället finns många goda idéer och en stark vilja att engagera sig och bidra positivt till nyanlända invandrares etablering.

För att skapa mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar för det civila samhället att bidra till nyanländas etablering föreslår regeringen att ytterligare 30 mnkr avsätts 2016. Åren 2017–2019 beräknas verksamhet med flyktingguider och familjekontakter tillföras motsvarande 40 mnkr per år. Verksamheten innebär bland annat att nyanlända ges chans att tala svenska och lära sig mer om det svenska samhället. Dessutom kan nya kontakter skapas som bidrar till utökade nätverk både för de nyanlända och för de som bott i Sverige en längre tid eller är födda här.

Investeringar för unga i arbete

Minskad ungdomsarbetslöshet är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Regeringen har tagit de första stegen i ett ambitiöst reformprogram och aviserat ett stegvis införande av en 90-dagarsgaranti för ungdomar. För att möjliggöra 90-dagarsgarantin görs flera olika satsningar: utbildningskontrakt och traineejobb har införts, möjligheten till det högre studiebidraget inom studiemedlen för unga i åldern 20–24 år som återgår till studier har utvidgats och möjligheterna till studiemotiverande kurs på folkhögskolan har förlängts. 

Traineejobben kommer att öka möjligheten för unga att etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivarnas rekrytering av personer med rätt kompetens underlättas. Mot bakgrund av att det kommer att råda brist på arbetskraft inom välfärdssektorn anser regeringen att det är viktigt att den som påbörjat ett traineejobb har möjlighet att slutföra sin utbildning inom ramen för insatsen. För att säkerställa detta avser regeringen att införa en möjlighet att förlänga traineejobben inom välfärdssektorn till som längst två år. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över hur möjligheten till förlängning bör utformas.

Regeringen har även tillsatt Delegationen för unga till arbete som har till uppgift att främja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska ungdomsarbetslösheten. Delegationen har också möjlighet att besluta om statsbidrag till kommuner som har ingått överenskommelse om lokal samverkan.

Investeringar för det moderna arbetslivet

Regeringens utgångspunkt är att ingen ska riskera att dö eller skadas i sitt arbete. Fortsatta insatser för att förebygga den arbetsrelaterade ohälsan, särskilt den psykosociala, är viktiga för att uppnå ett hållbart arbetsliv. Den vidareutveckling av Arbetsmiljöverkets arbete angående särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö som initierades 2015 föreslås fortsätta under 2016 i oförändrad omfatt­ning.

I vårändringsbudgeten för 2015 gjordes satsningar inom arbetsmiljöområdet som nu föreslås fortsätta:

  • Arbetsmiljöverkets anslag föreslås öka med ytterligare 35 mnkr från och med 2016.
  • Det årliga statliga bidraget till den region­ala skyddsombudsverksamheten föreslås öka med ytterligare 1 mnkr från och med 2016.
  • Regeringen föreslår att särskilda medel avsätts för att finansiera arbetslivsforskning om bland annat arbetsmiljön i kvinno­dominerade sektorer samt kvinnors arbets­relaterade ohälsa. Satsningen föreslås uppgå till 10 mnkr 2016 och beräknas uppgå till 20 mnkr per år 2017 och 2018.
  • För att främja kompetensförsörjningen inom företagshälsovården föreslår regeringen att 10 mnkr tillförs 2016. Satsningen beräknas uppgå till 10 mnkr årligen från och med 2017. Regeringen återkommer angående utformningen av detta stöd.

Regeringens ambition är att i början av 2016 presentera en ny arbetsmiljöstrategi. Strategin arbetas fram i nära samråd med arbetsmark­nadens parter och ska bygga på relevant forsk­ning. Strategin ska utgå från det moderna arbets­livets utmaningar och möjligheter och bland annat kunna omfatta en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet. Regeringen har redan i detta skede identifierat frågor att analysera närmare, såsom fortsatt hur arbete med kunskap och utvärde­ring av arbetsmiljö ska samlas och spridas.

Utifrån den rapportering som finns gällande brister i arbetsmiljön inom hushållsnära tjänster, avser regeringen att göra en kartläggning av branschens arbetsmiljö och arbetsvillkor. Regeringen avser även att ge Arbetsmiljöverket ett uppdrag om tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen vad gäller stress samt möjligheter till inflytande och delaktighet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Krav som följer eller är likvärdiga med kollektivavtal för nystartsjobb under 2017

Kollektivavtalens ställning måste värnas. Regeringen har för avsikt att under 2017 ställa krav på att lön och andra anställningsvillkor ska följa, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal för att det ska kunna lämnas stöd för nystartsjobb. Syftet är att säkerställa lika goda arbetsvillkor för alla som anställs med en lönesubvention. Genom att förändringen införs 2017 kommer det att vara möjligt för de arbetsgivare som i dag inte uppfyller ett sådant krav att hinna vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla de villkor som regeländringen medför innan den träder i kraft.

Taket i a-kassan har höjts

Från den 7 september höjdes taket för den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen så att den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden får 80 procent av sin lön de första 100 ersättningsdagarna. Den högsta dagpenningen uppgår därmed till 910 kronor dag 1-100 och 760 kronor därefter. Även grundbeloppet höjdes, från 320 kronor per dag till 365 kronor. Höjningen av den högsta dagpenningen är av väsentlig betydelse för att den ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring som ger individen trygghetvid arbetslöshet.

Vissa frågor kring arbetslöshetsförsäkringen har utretts av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) till regeringen i mars 2015. Utredningen har remitterats och regeringen avser att återkomma till utredningens förslag. Ett arbete ska också inledas för att se över arbetslöshetsförsäkringen i syfte att underlätta för fler att kvalificera sig för och ansluta sig till den.

Kontakt

Natali Sial
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson
Telefon 08-405 10 00
Mobil 072-520 54 49
e-post till Natali Sial