Biståndsbudget 2016: Ökade satsningar på Syrienkrisen, klimatet och det humanitära arbetet

I budgetpropositionen för 2016 ökar biståndsramen med nära tre miljarder kronor på grund av höjd BNI och ett extra tillskott på 886 miljoner kronor. Det innebär att biståndsramen uppgår till 43,4 miljarder kronor och att ökade anslag möjliggörs på en rad områden.

Ordförklaringar

Ordlista

Den kritiska situationen i Mellanöstern och de ökade humanitära behoven ger avtryck i budgeten.

- Vi stärker vårt engagemang i Mellanöstern och ökar anslaget med 335 miljoner kronor. Vi har snart nya strategier på plats för såväl Syrienkrisen som för regionen i sin helhet som gör att vi effektivt kan jobba dels med akuta behov dels långsiktigt för att stärka möjligheterna för fred och demokrati, säger biståndsminister Isabella Lövin.

Klimatet är en annan prioriterad fråga där Sverige spelar en viktig roll som brobryggare mellan fattiga och rika länder inför klimattoppmötet i Paris.

De fattiga länderna som släppt ut minst drabbas nu hårdast av klimatpåverkan. Därför ökar vi kraftigt anslagen till klimatfinansieringen via en rad organisationer. Om vi inte tar oss an klimatförändringarna kommer vi aldrig kunna utrota fattigdomen, säger biståndsminister Isabella Lövin.

Ökade anslag i biståndsramen 2016 omfattar bland annat:

Humanitärt: Totalt ökar det humanitära arbetet med 485 miljoner kronor till 5,34 miljarder kronor. De ökade anslagen går såväl till FN-organ som till Sidas humanitära anslag. Bland annat får UNHCR ökade anslag med 75 miljoner kronor.

Klimatet: I tillskottet på 886 miljoner kronor ingår 500 miljoner till klimatfinansiering i utvecklingsländer. Dessutom får Sveriges utvecklingsfinansiär Swedfund inom ramen för den ordinarie biståndsbudgeten ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor för att möjliggöra investeringar inom miljö- och klimatområdet.

Landstrategier: Ökade anslag till Asien, Afrika, Latinamerika, Mellanöstern och Östeuropa. Mellanöstern höjs med 45 procent vilket är den största procentuella höjningen – från 735 miljoner kronor till 1,07 miljarder.

Regeringen ser att större kraft behöver läggas på tre globala utvecklingsfrågor: miljö och klimat, jämställdhet samt freds- och statsbyggande. Större vikt läggs på dessa områden i strategier som styr biståndet till enskilda länder, tematiska områden och genom mulitlaterala organisationer.

Avräkningarna för flyktingkostnader uppgår till nära 8,2 miljarder kronor vilket motsvarar 19 procent av biståndsramen. Det är en minskning från 2015 då de uppgick till 22 procent. Beräkningen bygger på Migrationsverkets prognos från i juli.

Biståndsramen på 43,4 miljarder kronor motsvarar 1,02 procent av BNI enligt den modell som hittills använts. Enligt EU:s  nya BNI-modell som infördes 2014 motsvarar biståndsramen 0,98 procent. Sverige rapporterar enligt båda modellerna till OECD/DAC och regeringen har som ambition att uppnå 1 procent enligt den nya BNI-modellen under mandatperioden.

Sverige är enligt båda modellerna en av världens största biståndsgivare. Enbart fem länder uppfyller FN:s mål om 0,7 procent av BNI.

- Vi driver på för att fler länder ska ge mer och står fortsatt upp för det svenska enprocentsmålet. Vi kommer jobba långsiktigt för att bekämpa fattigdom och förtryck och kortsiktigt att ta ansvar för att möta behoven efter de ökade antalen kriser i världen, säger Isabella Lövin.

Kontakt

Annika Flensburg
Pressekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00