Arkiv: Aida Hadzialic, Gymnasie- och kunskapslyftsminister

-

Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar i skolan för mer kunskap

Idag presenterar regeringen investeringar på 2,4 miljarder kronor i skolan. Tillsammans med satsningarna på samma områden som aviserades i vårbudgeten 2015 innebär det investeringar på närmare 5 miljarder kronor 2016.

Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. 

Regeringens investeringar i skolan syftar till att vända utvecklingen med de fallande kunskapsresultaten. Regeringen fokuserar på att göra läraryrket mer attraktivt genom bland annat ett lärarlönelyft, en mer jämlik skola, tidiga insatser och utbildning för jobb. 

Investeringar för en jämlik skola

Ojämlikheten och resultatskillnaderna i den svenska skolan har ökat. Förra sommaren lämnade 13,1 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet, totalt 12 700 elever. Bland elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning var det 43,8 procent som inte fick behörighet till gymnasiets nationella program. Regeringens svar på de ökade klyftorna i den svenska skolan är åtgärder för en jämlik skolgång. 

I budgetpropositionen för 2016 investerar regeringen i höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång och upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem. 

Regeringen genomför i budgetpropositionen för 2016 även de i vårbudgetpropositionen aviserade satsningarna på samverkan för bästa skola som innebär att staten tar ett tydligare ansvar i stödet till skolhuvudmännen för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Regeringen förstärker även stödet till elevhälsan och utökar till mer undervisningstid för att nå kunskapskraven som aviserat i vårbudgetpropositionen. 

Totalt investerar regeringen närmare 660 miljoner kronor i en jämlik skola 2016. Tillsammans med investeringarna på jämlik skola som aviserades i vårbudgeten innebär det satsningar på totalt cirka 1,8 miljarder kronor 2016.

Investeringar för ett attraktivt läraryrke

Lärarna är nyckeln för att höja kunskapsresultaten i skolan. Regeringen ser mycket allvarligt på att läraryrket under lång tid har tappat i status och attraktionskraft. Enligt den internationella studien TALIS 2013 anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status. Lärarförbundet och Statistiska centralbyrån bedömer att risken är stor att det kommer att saknas 65 000 lärare fram till 2025. 

I budgetpropositionen för 2016 gör regeringen ett flertal investeringar för att skapa framtidstro, stabilitet och rätt förutsättningar för Sveriges lärare. Regeringen föreslår att en investering i höjda lärarlöner genomförs – Lärarlönelyftet. Regeringenen föreslår även insatser för fler vägar in i läraryrket, förbättrar möjligheten att ge fler lärare behörighet och förstärker pågående kompetensutvecklingsinsatser såsom Läslyftet och Matematiklyftet. 

Samtidigt fortsätter den nationella samlingen för läraryrket med samtal med berörda aktörer om vad som gemensamt, på såväl nationell som lokal nivå, kan göras för att stärka och öka attraktiviteten för läraryrket. Från regeringens sida finns ett tydligt fokus i det arbetet: attraktiviteten i läraryrket ska ökas genom statliga insatser för en höjning av lärares löner, kvalitetssatsningar på lärar- och förskollärarutbildningen, kompetensutveckling för lärare, investeringar i mer personal i skolan och andra åtgärder som ger läraren bättre möjligheter att ge varje elev en undervisning av god kvalitet. 

Totalt investerar regeringen nästan 1,6 miljarder kronor för ett attraktivt läraryrke år 2016. Tillsammans med investeringarna på ett attraktivt läraryrke som aviserades i vårbudgeten innebär det 1,9 miljarder 2016 och därefter nästan 3,4 miljarder kronor årligen mellan 2017-2019. 

Investeringar i tidiga insatser

Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grunderna tidigt är viktigt även för senare ämnen, vilket i sin tur dessutom är viktigt för arbetsron i skolan. 

Regeringen har redan initierat en rad investeringar som säkerställer en utveckling mot tidigare insatser. Regeringens lågstadielöfte innehåller investeringar i förskolan, i förstärkt specialpedagogik, fler anställda lärare i lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och att klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Regeringen utreder även en läsa-skriva-räkna-garanti som ska säkerställa att det stöd eller särskilda stöd som eleven behöver sätts in i tid. 

Att varje elev ska får det stöd de behöver innebär dock inte enbart att insatserna ska komma i tidig skolålder – det innebär också att de ska komma tidigt efter att behov identifierats. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 en ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare i grundskolan, framför allt i högstadiet. Insatsen ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens. Satsningen ska bygga vidare på den kompetensutvecklingsmodell som idag finns etablerad i skolan genom Läslyftet och Matematiklyftet, vars fokus på kollegialt lärande är en starkt bidragande faktor till dess avtryck på skolorna. I budgetpropositionen för 2016 genomförs samtidigt övriga investeringar i specialpedagogik som aviserades i vårbudgetpropositionen. 

Tillsammans med investeringarna i vårbudgeten innebär det 500 miljoner 2016 och därefter 570 miljoner kronor årligen 2017 respektive2018 och 500 miljoner kronor 2019. 

Investeringar i utbildning för jobb och vidare studier

Arbetsmarknadens efterfrågan på människor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar, samtidigt som efterfrågan på människor med kort utbildning minskar. En dryg femtedel av unga mellan 20 - 24 saknar treårig gymnasial utbildning, i den gruppen är arbetslösheten dubbelt så hög som bland unga med gymnasial utbildning.  

Satsningar på yrkesprogrammen

En yrkesutbildning innebär ofta att en ung person får ett jobb som motsvarar utbildningens innehåll, men trots detta har ungas intresse att läsa sådana utbildningar sjunkit under flera år. I höstens budgetproposition föreslår regeringen ett paket med investeringar för att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Paketet innehåller bland annat en förlängning och förstärkning av satsningen på att få fler verksamma yrkeslärare att få behörighet. Regeringens avsikt är också att yrkeslärarna på sikt ska omfattas av kravet på legitimation i samma omfattning som lärare i övrigt och kommer att återkomma om detta.    

Dessutom innehåller paketet fortsatta satsningar för att stärka samverkan mellan skola och arbetsliv, bland annat för att ta om hand de förslag som yrkesprogramsutredningen väntas lämna senare i höst. Paketet innehåller även satsningar för att förstärka det arbetsplatsförlagda lärandet där regeringens avsikt är att anordnarbidraget för lärlingsutbildning görs om så att det stärker incitamenten att ha utbildade handledare på arbetsplatserna. I paketet ingår även insatser som direkt syftar till att stärka intresset för yrkesprogrammen. Här finns bland annat en förlängning av uppdraget att kompetensutveckla studie- och yrkesvägledare och en förlängning av Tekniksprånget. Regeringen föreslår att 67 miljoner kronor avsätts i budgetpropositionen för yrkesprogramspaketet 2016. 

Rätt till komvux

Regeringen aviserar i budgetpropositionen att rätt till komvux på gymnasial nivå införs. Det innebär en rätt för vuxna till utbildning som leder till grundläggande behörighet till högskolestudier och motsvarande behörighet till yrkeshögskolan samt särskild behörighet till högskolestudier. 

Det blir den största reformen av vuxenutbildningen de senaste tio åren och kommer att ha stor betydelse för att fler människor ska kunna få den utbildning och de kompetenser som krävs för att ta de jobb som finns. Trygghet på arbetsmarknaden är inte det jobb man har utan de jobb man kommer att kunna ta. Därför är det viktigt med tillgång till utbildning genom hela livet. Tyvärr vet vi idag att möjligheten att komplettera sina tidigare studier varierar mellan olika kommuner. Ett införande av en rätt till komvux kommer att stärka jämlikheten i utbildningssystemet. Vuxna som har ambitioner att utbilda sig på gymnasial nivå för att kunna läsa vidare eller få större möjlighet till jobb kommer genom rätten till komvux att få det oavsett var de bor. 

Rätten till komvux planeras att träda i kraft under 2017 och regeringen kommer så snart som möjligt att skicka ut förslaget på remiss. Kostnaden för rätten till komvux beräknas till 537 miljoner kronor från och med 2017.

Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Aida Hadzialic tillsammans med lärare och barn i en grundskola.
Statsminister Stefan Löfven, utbildningsminister Gustav Fridolin samt gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic besökte en förskoleklass i Midsommarkransen, Hägersten, i samband med dagens pressträff. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Kontakt

Anne Ekberg
Pressekreterare hos statsminister Stefan Löfven
Telefon (växel) 08-405 10 00
Hanna Hessling
Pressekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-55 73 801
e-post till Hanna Hessling
Sofie Rudh
Pressekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic
Telefon (växel) 08-405 10 00