Miljömålsberedningen föreslår ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 och en klimatlag som reglerar former för arbetet

Miljömålsberedningen lämnade i dag den 9 mars sitt delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) till klimat- och miljöminister Åsa Romson.

Miljömålsberedningen föreslår i betänkandet ett samlat förslag till ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av ett långsiktigt mål för 2045 och en målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen. Målbanan redovisas i nästa betänkande, se nedan. Ramverket innehåller också preciserade former för regeringens planering och uppföljning av politiken för att nå de uppsatta målen, med periodiska redovisningar till riksdagen, samt inrättande av ett klimat­politiskt råd med uppgift att granska den förda politiken. Ramverket kompletteras med ett rättsligt stöd i form av en klimatlag.

Beredningens förslag till mål innebär att Sverige, senast 2045, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Mer preciserat innebär målet att utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska minska med minst 85 procent jämfört med utsläppen 1990. Därutöver får kompletterande åtgärder tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler.

– Jag är stolt över att sju partier kunnat enas om ett så ambitiöst mål. Det ger en tydlig och långsiktig signal inte minst till företagsamheten, säger Miljömålsberedningens ordförande Anders Wijkman.

Miljömålsberedningen bedömer att det långsiktiga målet för utsläpps­begränsningar i Sverige till år 2045 bör gälla utsläpp från alla verksamheter i Sverige, både de som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter och de utsläpp som är utanför handelssystemet. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung (CCS) räknas som en åtgärd, där rimliga alternativ saknas.

Anders Wijkman poängterar att beredningens förslag till klimatmål för Sverige är den mest ambitiösa utsläppsminskning som något land hittills uttalat sig för.

– Det innebär ett utsläpp per capita på mindre än ett ton koldioxid per år, förtydligar han.

Miljömålsberedningen föreslår också att det inrättas ett oberoende expertorgan – ett klimatpolitiskt råd - med uppgift att löpande utvärdera och bedöma om den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. Rådet ska vara tvärvetenskapligt sammansatt och bistås av ett mindre kansli.

– Vi saknar idag myndigheter - inte bara när det gäller klimatet - som har till uppgift att se till att olika sektorer i samhället drar åt samma håll. Det är bakgrunden till förslaget om ett klimatpolitiskt råd. Rådet ska granska helheten och säkerställa att klimatarbetet verkligen genomsyrar alla politikområden, förklarar Anders Wijkman.

Det klimatpolitiska ramverket innehåller också ett planerings- och uppföljningssystem, ett målsystem med utsläppsminskningsmål samt en redovisningsskyldighet till riksdagen.

Den föreslagna klimatlagen innebär att det blir obligatoriskt för regeringen att bedriva ett klimatpolitiskt arbete som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Arbetet ska inriktas på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter. Lagförslaget innehåller också bestämmelser om att regeringen ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan under varje mandatperiod och årligen redogöra för resultatet av det klimatarbete som bedrivits.

Beredningen ska senast den 1 juni 2016 lämna ytterligare ett betänkande, med förslag till en strategi med styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik.

Rättelse

I en tidigare version av denna text angavs det felaktigt att det klimatpolitiska ramverket innehåller etappmål. Texten har därför korrigerats.

Kontakt

Anders Wijkman
fd Ordförande i miljömålsberedningen
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-630 10 52