Arkiv: Aida Hadzialic, Gymnasie- och kunskapslyftsminister

-

Pressmeddelande från Skolkommissionen om delbetänkande

Skolkommissionen har i dag överlämnat delbetänkandet ”Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet” (SOU 2016:38) till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Skolkommissionen har i uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Kommissionens delbetänkande innehåller bland annat förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden. Planen lägger grunden för kommissionens konkreta förslag, som presenteras i januari 2017.

- Ska den svenska skolan förbättras så är det lärare, rektorer och elever som måste göra jobbet. Det är min övertygelse att de förslag vi nu presenterar kommer att ge bättre förutsättningar för en stärkt tillit och ett uthålligt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus, säger Skolkommissionens ordförande Anna Ekström.

Nationella målsättningar

Skolkommissionen lägger nu, för de närmaste tio åren, fram några få konkreta målsättningar för förbättrade kunskapsresultat, högre kvalitet i undervisningen och stärkt likvärdighet i skolan. De nationella målsättningarna blir en inspirationskälla för alla goda krafter som behövs för en positiv utveckling. När de följs upp kommer de också att visa om vi är på rätt väg och om vi behöver göra mer. Nationella målsättningar finns i många framgångsrika skolsystem, men har hittills saknats i Sverige.

Viktiga delar i Skolkommissionens handlingsplan

Det finns inte ett förslag som kan vända den negativa resultatutvecklingen i svensk skola, men flera förslag kan sammantaget leda till den förbättring vi har sett i andra länder. Nedan presenteras några av de viktiga delarna i delbetänkandet.

Statlig styrning av skolans finansiering

Skolkommissionen förordar en starkare statlig styrning av skolans finansiering för att uppnå kvalitet och likvärdighet. Kommissionen arbetar inför slutbetänkandet med två alternativa modeller; dels en nationellt bestämd resursfördelningsmodell som utifrån elevsammansättningen anger en lägsta nivå för varje kommuns resurstilldelning för undervisning och elevhälsa, dels ett nytt sektorsbidrag för skolan. Modellerna innebär också att elevernas socioekonomiska bakgrund får större betydelse för kommunernas ersättning till de fristående skolorna.

Starkare statligt stöd och mer samarbete

Kommissionen anser att staten måste bli mycket mer aktiv i sitt stöd och även underlätta och stimulera samarbete mellan skolhuvudmän och skolor. Detta statliga stöd bör ske på regional nivå och i nära samverkan med lärosätena inom regionen. Viktiga områden är stöd till systematiskt kvalitetsarbete, regional kompetensförsörjning, stöd till skolutveckling samt erfarenhetsutbyte. Detta kommer också att stärka överblicken över regionens samlade skolväsende och skapa bättre planeringsförutsättningar, inte minst när det gäller gymnasieskolans roll att möta yrkeslivets lokala och regionala behov.

Kraftfulla insatser för kompetensförsörjning

Kommissionen förordar inrättandet av professionsprogram för lärare och rektorer. Inom ramen för programmet bör det etableras ett antal kvalifikationsnivåer som utgör tydliga utvecklingssteg och karriärmöjligheter för lärare. För att nyexaminerade lärare ska kunna utveckla sin yrkesskicklighet krävs att de får ett systematiskt stöd i början av sin yrkesverksamhet av kvalificerade erfarna lärare. För att lärare ska stanna kvar i yrket och fortsätta att utvecklas krävs ett systematiskt stöd till kompetensutveckling och fortbildning under hela yrkeslivet. Lärar- och skolledaryrket måste stärkas, och attraktionskraften måste öka.

Stärkt likvärdighet

Kommissionen anser att åtgärder bör vidtas för att bryta skolsegregationen och förena skolvalssystemet med stärkt likvärdighet. Regelverket för placering vid skolenhet bör ses över. Kommissionen överväger även förslag om ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vårdnadshavare. Kommissionen överväger också en bestämmelse om att huvudmannen och rektorn ska verka för att skolenheter och klasser har en så bred social sammansättning av elever som möjligt. Kommissionen ansluter sig till Friskolekommitténs bedömning att friskolorna och valfriheten har kommit för att stanna.

Skolan behöver samling

Skolan är en nationell angelägenhet med stor betydelse för individ, samhälle, tillväxt och välfärd. Att vända den negativa resultatutvecklingen i skolan kommer att kräva långsiktighet, konsekvens och uthållighet i statens och skolhuvudmännens agerande. Länder med framgångsrika skolor visar på betydelsen av bred uppslutning och samling för skolan. Hela samhället behöver involveras så att grunden kan läggas för en stärkt tillit till skolan och för ett brett stöd till det förbättringsarbete som är nödvändigt.

- Om de politiska partierna i riksdagen och våra kommuner vill samlas för att ge elever, lärare och rektorer stödet och verktygen för att lyfta kunskapsnivån och likvärdigheten i den svenska skolan, så finns förslagen här, säger Skolkommissionens ordförande Anna Ekström.

Kontakt

Ulf Andersson
Sekreterare 2015 års skolkommission
Telefon 08-405 81 58
Mobil 070-645 27 44
e-post till Ulf Andersson