2,8 miljarder kronor i höjda anslag till svensk forskning

(Ny version) Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför investerar regeringen i att bygga ett modernt kunskapssamhälle med högkvalitativ forskning som stärker närings- och samhällslivet i hela Sverige. I budgetpropositionen för 2017, som bygger på en överenskommelse med Vänsterpartiet, föreslår regeringen en successiv höjning av de årliga anslagen till forskning. Regeringen föreslår en höjning med 390 miljoner kronor för 2017 och sedan en fortsatt höjning av anslagen med drygt 2,8 miljarder 2020. De ökade statliga resurserna ska bland annat gå till att öka svenska universitets och högskolors basanslag för forskning och på så sätt ge dem bättre förutsättningar att agera långsiktigt och ansvarsfullt.

Regeringens ambition är att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken prioriterar samhällsutmaningar som är relevanta för vår tid och vårt samhälle. För att universitet och högskolor i hela landet ska kunna ta ett större och långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen och bidra till att Sverige kan behålla sin tätposition i världen vill regeringen att basanslagen går direkt till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå. Satsningen görs genom en successiv ökning så att anslagsnivån ökas med 1,3 miljarder kronor under perioden 2018–2020

Regeringen gör även en rad strategiska forskningssatsningar för att möta både globala och nationella samhällsutmaningar. De samhällsutmaningar som regeringen prioriterar är klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap, inkluderande och hållbart samhälle samt en ökad digitalisering. Totalt handlar det om en successiv ökning från och med 2017 till att 2020 uppgå till en nivå på 725 miljoner kronor i ökade resurser per år för forskning kopplat till samhällsutmaningarna.

För att öka kvaliteten i skolan behöver den vetenskapliga grunden i lärar- och förskollärarutbildningarna stärkas och regeringen föreslår därför att medel avsätts till forskarskolor för anställda vid universitet och högskolor. Dessutom investerar regeringen i en försöksverksamhet som ska pröva och utveckla modeller för samverkan om praktiknära forskning mellan skolhuvudmän och lärosäten med examenstillstånd inom lärarutbildningarna. För dessa satsningar föreslår regeringen att 25 miljoner kronor avsätts 2017 och för 2018–2020 beräknas 95 miljoner kronor avsättas. Den totala anslagshöjningen blir 120 miljoner kronor när satsningen är fullt utbyggd 2020.

Rymdverksamhet är i dag av strategisk betydelse för samhället och forskning baserad på satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och i atmosfären vilket är helt avgörande för att förstå och hantera den globala klimat- och miljöutmaningen. För att stärka rymdforskningen beräknar regeringen att Rymdstyrelsen anvisas en anslagsökning på totalt 40 miljoner kronor under perioden 2018–2020.

Senare i höst kommer regeringen att presentera mandatperiodens forskningspolitiska proposition där satsningarna samt regeringens prioriteringar inom forskning, innovation och högre utbildning kommer att utvecklas ytterligare.

- Svensk forskning är framstående i internationell jämförelse, men ökade resurser behövs för att utveckla Sverige som kunskapsnation och stärka näringslivets konkurrenskraft. Mer pengar till forskningen behövs också för att möta klimathotet och vår tids andra stora samhällsutmaningar samt skapa ett kunskapsintensivt, innovativt och högproduktivt näringsliv. Regeringen vill därför i budgetpropositionen för 2017 att anslagsnivån till forskning successivt ökas med drygt 2,8 miljarder kronor när satsningarna är helt genomförda 2020, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

- Den svenska modellen bygger på omfattande gemensamma satsningar på utbildning och forskning. Regeringen fortsätter nu stärka samhällsbygget och investerar i forskning, forskarutbildning och innovation. Den långsiktiga forskningspolitik som regeringen kommer att lägga fram i höstens forskningspolitiska proposition ska bevara och stärka Sveriges ställning som en av världens främsta forskningsnationer och som ledande kunskapsnation, fortsätter Helene Hellmark Knutson.

- Det är viktigt att universitet och högskolor i hela landet ges bättre möjligheter att agera långsiktigt och ansvarsfullt. Ett allt för starkt beroende av externa forskningsanslag riskerar att skapa strukturer som gör det svårare för lärosäten och forskningsmiljöer att agera självständigt, långsiktigt och ansvarsfullt. För att ge våra lärosäten bättre möjligheter att självständigt ta ett större och långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen och för att Sverige ska kunna behålla sin tätposition i världen vill regeringen att anslagen går direkt till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå. Nivån på anslagen kommer successivt att ökas med 1,3 miljarder kronor under perioden 2018–2020, avslutar Helene Hellmark Knutsson.

Föreslagna och beräknade anslagsökningar för de statliga anslagen för forskning 2017–2020 (Mnkr)

 

2017 2018 2019 2020

Universitet och högskolor

15 520 780 1 300
Vetenskapsrådet 45 220 280 275
Vinnova* 265 320 430 575
Formas 25 210 325 350
Forte 40 95 145 175
Rymdstyrelsen 0 25 40 40
RISE 0 100 100 100
Totalt 390 1 490 2 100 2 815
*Under andra utgiftsområden.

Rättelse 

Den förra versionen av pressmeddelandet innehöll felaktigheter om bland annat budgetbelopp. Felaktigheterna är nu rättade.

Kontakt

Kristian Brangenfeldt
Pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Telefon (växel) 08-405 10 00