Förbättrat mottagande och kortare vägar till arbete

I budgetpropositionen för 2017 satsar regeringen på insatser som syftar till ett rättssäkert och effektivt mottagandesystem, ett förbättrat mottagande i kommunerna och att korta vägarna till arbete för nyanlända. Regeringen höjer bland annat Migrationsverkets anslag, ökar resurserna inom etableringsuppdraget och satsar på vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Budgetpropositionen för 2017 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Ladda ner:

Ett rättssäkert och effektivt mottagandesystem

Ökning av Migrationsverkets förvaltningsanslag

Under 2015 sökte ett mycket stort antal människor asyl i Sverige, och en stor del av dessa har fortfarande inte fått beslut i sitt ärende. Under 2016 bedöms Migrationsverket avgöra omkring dubbelt så många asylärenden som under 2015. Myndigheten har dock inte kunnat utöka prövningskapaciteten i den utsträckning som hade behövts för att möta det stora antalet människor som sökte asyl i Sverige 2015 och bibehålla eller förkorta handläggningstiderna. Det har lett till att den totala vistelsetiden och antalet inskrivna inom mottagandet ökat kraftigt under 2016. I ljuset av de förändrade förutsättningarna föreslår därför regeringen att anslaget ökas med 1 685 mnkr 2017, 1 245 mnkr 2018, 475 mnkr 2019 och 68 mnkr 2020. Även om Migrationsverket nu får ett tillskott av medel innefattar förslaget också ett skärpt krav på Migrationsverket att vidta effektiviseringsåtgärder på motsvarande 200 miljoner kronor årligen från 2017 till 2020.

Ökning av medel för domstolsprövning

Till följd av den stora ökningen av antalet asylärenden som Migrationsverket planerar att avgöra under 2016 och kommande år bedöms migrationsdomstolarna behöva avgöra betydligt fler asylmål än vad anslaget dimensionerades för i budgetpropositionen för 2016. För att migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ska ha tillräckliga resurser och kapacitet att kunna hantera denna ökning föreslår regeringen ett tillskott till domstolarnas verksamhet. Ytterligare resurser skjuts även till för att klara domstolarnas uppdrag att hantera överklaganden som gäller alla de ansökningar om asyl som lämnades in 2015. Det handlar om tillskott till domstolsprövning, rättsliga biträden och offentliga biträden. På så vis värnar vi rättssäkerheten samtidigt som vi effektiviserar domstolsprocesserna. Totalt handlar det om 625 mnkr 2017, 668 mnkr 2018, 292 mnkr 2019 och 244 mnkr 2020 till domstolsväsendet.

Förbättrat mottagande i kommunerna

När Sveriges befolkning växer är det särskilt viktigt att stärka välfärden. Regeringen fortsätter att prioritera välfärden och föreslår i denna proposition att 10 miljarder kronor tillförs kommuner och landsting årligen i generella statsbidrag. Det ger dem förutsättningar att långsiktigt utveckla välfärden utifrån lokala förutsättningar. Inledningsvis fördelas tillskottet så att de kommuner som tagit störst ansvar för asylmottagandet också får mest pengar. Stegvis övergår satsningen till att fördelas efter antalet invånare.

Resurser till länsstyrelserna för nyanländas bosättning

Den 1 mars 2016 trädde lagen om mottagande av vissa nyanlända för bosättning i kraft. Syftet är att få till stånd en jämnare fördelning av mottagande av nyanlända mellan landets kommuner, och att kommuner som har goda förutsättningar för etablering ska ta emot nyanlända i större utsträckning än tidigare. Länsstyrelserna har en viktig roll i genomförandet av den nya bosättningslagen. Länsstyrelserna ska bland annat föra dialog med kommunerna och besluta om kommuntal. Regeringen föreslår därför att länsstyrelserna tillförs 10 mnkr per år från och med 2017.

Ökade medel till kommunerna för nyanlända med särskilda behov

Nyanlända som har särskilda behov, till exempel av en tillgänglighetsanpassad bostad eller närhet till specifik sjukvård, kan få vänta längre än andra på att bli mottagna i en kommun. Regeringen föreslår att utgiftsramen för ersättning till kommunerna för kostnader för nyanlända med särskilda behov höjs under 2017-2020 i syfte att underlätta deras bosättning och etablering. Eftersom kommunmottagandet väntas bli som högst 2017 föreslås ramen höjas som mest detta år för att därefter successivt anpassas till ett lägre mottagande. Förslaget innebär att anslaget tillförs 80 mnkr 2017, 50 mnkr 2018 och 30 mnkr 2019 respektive 2020.

Stöd till kommunerna för att underlätta uthyrning av privatbostäder

Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för ökad beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna samt förbättrad samverkan. I vårändringsbudgeten för 2016 tillförde regeringen 10 mnkr för att skapa förutsättningar för en god bostadsförsörjning i kommunerna genom att förmedla eller på annat sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. Regeringen föreslår i höstbudgeten att satsningen bör fortsätta och förstärkas till 20 mnkr per år 2017 och 2018.

Vård till traumatiserade asylsökande och nyanlända

Förekomsten av sjukdomar som kräver vård vid ankomsten till Sverige har i stor utsträckning påverkats av upplevelser, trauman och risker som den asylsökande har exponerats för under flykten. Detta tillsammans med separation från familjemedlemmar innebär en ökad risk för psykisk ohälsa. Regeringen planerar att vidta åtgärder för att öka till­gängligheten av vård och behandling för trauma­tiserade asylsökande och nyanlända. Regeringen föreslår därför en satsning på området som uppgår till 40 mnkr årligen 2017-2020.

Nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn

Ett nationellt kunskapscentrum för frågor kring ensamkommande barn ska inrättas vid Socialstyrelsen. Syftet är att sprida aktuell kunskap, framgångsrika metoder och effektiva processer till de kommuner, landsting och ansvariga myndigheter som genomför insatser för ensamkommande barn. För satsningen föreslår regeringen att Socialstyrelsen tilldelas 10 mnkr årligen 2017–2018 och därefter 5 mnkr årligen 2019–2020.

Korta vägarna till arbete

Förstärkning av tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser under asyltiden syftar till en bättre och snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet. Det är viktigt att tiden då den enskilde befinner sig i asylprocessen kan tas tillvara och användas på ett meningsfullt sätt, bland annat för att korta vägarna till en framtida etablering för den som får uppehållstillstånd. Regeringen föreslår en förstärkning av medlen för tidiga insatser som syftar till att ge asylsökande kunskaper i svenska språket, kunskaper om det svenska samhället och andra etableringsfrämjande insatser. Medel tillförs för tidiga insatser i huvudsak via civilsamhället med 135 mnkr 2017, 110 mnkr 2018, 100 mnkr 2019 och 30 mnkr 2020. Det är länsstyrelserna som disponerar dessa medel. Ytterligare medel tillförs även för språkinsatser genom satsningen Svenska från dag ett till folkbildningen med 135 mnkr 2017, 120 mnkr 2018, 106 mnkr 2019 och 41 mnkr 2020. Folkbildningsrådet fördelar dessa medel till både studieförbund och folkhögskolor.

Kompetenskartläggning under asyltiden fortsätter

Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs 90 mnkr 2017 och 55 mnkr per år från och med 2018 för att erbjuda asylsökande kompetenskartläggning, det vill säga att utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet kartläggs redan under asyltiden. Förslaget, som är viktigt för en snabbare etablering, innebär att den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter.

Länsstyrelserna får ansvar för samordning av tidiga insatser

Det finns behov av en samordnande aktör som kan verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Regeringen har därför tidigare aviserat att länsstyrelserna får i uppdrag att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande från och med 2017. Med anledning av det nya uppdraget föreslås länsstyrelsernas förvaltningsanslag förstärkas med 72 mnkr per år från och med 2017. Länsstyrelsernas nya uppdrag innebär att Migrationsverket inte längre ska ansvara för att stärka asylsökandes kunskaper i svenska eller andra etableringsförberedande åtgärder. Mot bakgrund av detta minskas Migrationsverkets förvaltningsanslag med motsvarande belopp.

Ökade resurser för kvalitet inom etableringsuppdraget

Antalet deltagare i etableringsuppdraget väntas öka kraftigt under de närmaste åren, vilket innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingen. Andelen som går vidare till arbete eller utbildning ökade under 2015 jämfört med föregående år, men är fortfarande på en alltför låg nivå. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att intensifiera etableringsinsatserna så att fler går vidare till jobb eller utbildning. I syfte att säkerställa kvalitet i insatserna och förbättra möjligheten till fördjupat stöd utifrån individuella behov föreslår regeringen därför att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ökas med 520 mnkr 2017, 570 mnkr 2018, 700 mnkr 2019 samt 600 mnkr 2020. Dessutom föreslås att 130 mnkr tillförs redan 2016 i höständringsbudgeten.

Effektiviseringar i etableringsuppdraget

Regeringen anser att det är angeläget att skapa bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att arbeta mer effektivt med etableringsuppdraget. Regeringen avser att återkomma med förslag för att förenkla och effektivisera etableringsuppdraget. Syftet är att göra regleringen av nyanländas etablering mer lik det arbetsmarknadspolitiska regelverket i övrigt. Detta förväntas få positiva effekter på antalet personer som lämnar etableringsuppdraget till arbete eller studier. För att möjliggöra för Arbetsförmedlingen att anpassa verksamheten till ett förändrat regelverk föreslås att myndigheten tillförs 10 mnkr under 2017.

Ökad samverkan för nyanländas etablering

Delegationen för unga till arbete (Dua) har till uppgift att främja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska ungdomsarbetslösheten. Delegationen har bedrivit ett arbete med lokala överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och kommuner som verktyg för samverkan. Erfarenheterna av detta bör nu tas tillvara för att stärka genomslaget av arbetsmarknadspolitiska insatser på lokal nivå som rör nyanlända. Delegationen ges därför ett utökat uppdrag att främja samverkan mellan berörda aktörer som har betydelse för nyanländas, företrädesvis nyanlända ungdomars, möjlighet att etablera sig i arbetslivet. Därutöver föreslås att 30 mnkr per år 2017 och 2018 avsätts för främjandeinsatser liknande de medel som idag finns för samverkan kring unga.

Utökade medel för snabbspår

Under 2015 och 2016 har Arbetsförmedlingen samordnat de snabbspår som arbetsmarknadens parter i samarbete med myndigheten har initierat. Snabbspåren riktar sig till nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke där arbetsmarknadens parter har kommit överens om ett snabbspår. I dag finns 14 snabbspår för ett tjugotal yrken klara. Inför 2016 tillfördes Arbetsförmedlingen medel för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser som syftar till att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår nu att ytterligare 25 mnkr per år 2017-2020 avsätts för detta ändamål. Därmed uppgår resurserna för detta till 35 mnkr per år 2017-2019 och 25 mnkr 2020.

Snabbspår för nyanlända entreprenörer

Den 30 juni 2016 beslutade regeringen att ge Tillväxtverket i uppdrag att underlätta för nyanlända med erfarenhet av företagande genom ett snabbspår för företagare. En ansökningsomgång för verksamhetsmedel har varit öppen under sommaren och de beviljade projekten kommer att presenteras den 21 september. I budgetpropositionen 2017 föreslås ytterligare medel vikas för ett snabbspår för företagare: 21 mnkr för 2017, 22 mnkr för 2018 och 16 mnkr för 2019.

Satsningar på lärlingsvux

Ett hinder som i dag förlänger etableringstiden är svårigheten att kombinera språkstudier på lägre nivåer med till exempel kompletterande yrkesutbildning och praktik. Regeringen satsar därför på att utöka platserna inom lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). För 2017 avsätts medel för 2 600 platser inom lärlingsvux med möjlighet till studiemedel. Regeringen avser att reservera delar av satsningen för elever inom svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk. Satsningen uppgår till 243 mnkr för platser och 136 mnkr för studiemedel. Genom den föreslagna satsning stöds kommuner och utbildningsanordnare att finna nya vägar till en målanpassad yrkesutbildning för grupper som normalt inte ges denna möjlighet. Syftet är i slutänden en snabbare väg ut i arbetslivet genom effektivare och mer målanpassad utbildning.

Tekniksprånget förlängs och Jobbsprånget utvecklas

Tekniksprånget är en satsning på praktik för att bredda intresset för ingenjörsutbildning på högskolan bland unga kvinnor och män med slutförd gymnasieutbildning från naturvetenskapligt eller tekniskt program i gymnasieskolan. Regeringen avsätter 11 mnkr per år 2018 och 2019 för att förlänga Tekniksprånget ytterligare två år. Förslaget möjliggör även utvecklingen av pilotverksamheten Jobbsprånget som bygger vidare på Tekniksprånget. Jobbsprånget är en insats med praktik för nyanlända akademiker som syftar till att underlätta deras etablering på den svenska arbetsmarknaden. Regeringens ambition är att satsningen ska bidra till fler ingenjörer samt att den ska underlätta ungdomars och nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Effektivisering av garantierna

Regeringen föreslår i höstbudgeten en generell besparing på verksamhetskostnader i jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) och jobbgarantin för ungdomar (JOG). Dessa kostnader utgörs bland annat av utgifter för arbetsträning, arbetsmarknadsutbildning och andra externa leverantörer. Effektiviseringen frigör resurser som används för att finansiera reformer i budgetpropositionen för 2017. I praktiken innebär besparingen att Arbetsförmedlingen kommer att behöva prioritera mer kostnadseffektiva insatser i garantierna, till exempel praktik eller annan arbetsplatsförlagd verksamhet, istället för relativt kostsamma insatser som till exempel arbetsmarknadsutbildning.

Effektivare nystartsjobb med kollektivavtalsenliga villkor

Nystartsjobb har utvecklats till den vanligaste formen av subventionerad anställning sett till antalet deltagare. Det finns däremot en viss risk för att övergångar till arbete subven­tioneras mer än vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. För att nystartsjobben ska bli mer träffsäkra och effektiva avser regeringen att sänka subventionen för personer som har varit arbetslösa i mindre än 2 år samt korta de maximala stödperioderna. Regeringen avser samtidigt att öka subventionen i nystartsjobb för personer som varit arbetslösa i mer än 3 år och för nyanlända för att stärka deras möjligheter till inträde och etablering på arbetsmarknaden.

Regeringen kommer under 2017 även att ställa krav på anställningsvillkor som följer av, eller är likvärdiga med, kollektivavtal även för nystartsjobb för att säkerställa lika goda arbetsvillkor för alla som anställs med en lönesubvention. Med dessa förändringar blir nystartsjobben mer träffsäkra och därmed ett bättre verktyg för att bekämpa arbetslösheten samtidigt som resurser frigörs som kan användas för att finansiera regeringens reformer.

Kontakt

Natali Sial
Pressekreterare hos arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-520 54 49
e-post till Natali Sial
Anna Söderström
Pressekreterare hos finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-532 17 13
e-post till Anna Söderström, via registrator

Mer om budgeten för 2017

Den 20 september 2016 lämnade regeringen sitt budgetförslag till riksdagen.