Regeringen beslutar om krav på nära-noll-energibyggnader

Regeringen har i dag beslutat om en ändring av Plan- och byggförordningen (PBF) som genomförs för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden kring nära-nollenergibyggnader enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.

Sveriges åtagande enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda innebär att alla nya byggnader ska vara nära- noll-energibyggnader senast den 31 december 2020 och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-noll-energibyggnader efter den 31 december 2018.

- Beslutet idag kommer att driva på och stödja en fortsatt utveckling för energieffektivisering inom byggbranschen. Det är bra, men jag vill samtidigt passa på att be om ursäkt till byggindustrin för både den förra och den nuvarande regeringens senfärdighet i genomförandet av detta EU-direktiv, eftersom det beslutades 2010 och det kommer ta sju år innan de konkreta svenska reglerna finns färdiga från Boverket. Tidsutdräkten försvårar naturligvis ett smidigt genomförande i det praktiska arbetet, säger Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister.

Boverket kommer efter detta beslut, som träder i kraft 1 april 2017, att ta fram föreskrifter och skicka ut dem på remiss. Dessa föreskrifter kommer att bestå av två olika delar. Den första delen är de nära-noll-krav som kommer att ställas på de byggnader som börjar byggas från och med att föreskrifterna träder i kraft. Den andra delen består av preciserade krav på en nära-noll-energibyggnad 2021.

Dagens beslut innebär att regeringen på ett övergripande plan fastställer vad en nära-nollenergibyggnad är och hur energiprestandan ska beräknas men att Boverket även fortsättningsvis sätter nivåerna på vilken energiprestanda som måste uppfyllas. Boverket tar också fram en detaljerad beräkningsmetod.

Kontakt

Anna Söderström
tf. pressekreterare hos bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-532 17 13
e-post till Anna Söderström