Satsning på forskning och ökad kunskap om antibiotikaresistens

Regeringen har i dag gett Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens. Syftet är att främja forskning om ny antibiotika och öka kunskapen om hur antibiotikaresistens kan motverkas.

Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför stora kostnader för sjukvården och samhället, bland annat i form av förlängda vårdtider, dyrare läkemedel och längre sjukskrivningar.

– Internationellt sett är Sverige ett föregångsland i arbetet mot antibiotikaresistens. Men för att kommande generationer ska kunna lita på att vi även i framtiden har effektiva botemedel mot våra vanligaste infektionssjukdomar krävs ökad kunskap och långsiktiga forskningssatsningar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Exempel på viktiga områden inom forskningsprogrammet om antibiotikaresistens är forskning om ny antibiotika, diagnostiska metoder och vårdrelaterade infektioner. I uppdraget ingår även att ta fram en strategisk forskningsagenda för att undvika oönskade överlappningar mellan forskningsfinansiärer samt främja synergi och optimering av existerande forskningsmedel.

Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens aviserades i regeringens forskningspolitiska proposition. Satsningen innebär en ökning av Vetenskapsrådets anslag med 25 miljoner så att den årliga anslagsnivån för forskning om antibiotikaresistens når 100 miljoner kronor 2020. Regeringen ser allvarligt på resistensproblematiken och fattade under våren 2016 även beslut om en ny nationell strategi för arbetet mot antibiotikaresistens.

Kontakt

Jens Petersen
Pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-2936935
e-post till Jens Petersen