Utredning föreslår nationellt biobanksregister

Ett nationellt biobanksregister skulle leda till högre kvalitet i vården, bättre patientsäkerhet och stärka Sverige som forskningsnation. Dessa slutsatser dras i en ny utredning som idag överlämnas till socialminister Annika Strandhäll.

I Sverige finns idag 450 biobanker med 150 miljoner prover sparade. Varje år tillkommer cirka 3-4 miljoner nya prover. Utredningen om regleringen av biobanker (2016:04) har gjort en översyn av biobankslagen och lämnat förslag för att anpassa lagstiftningen så att den bättre uppfyller patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov.

– Jag är positiv till utredningens förslag för att stärka patientsäkerheten och forskningen. Ett nationellt biobanksregister skulle öka Sveriges attraktionskraft inom livsvetenskapsforskning, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Det positiva med denna utredning är den stora viljan till samverkan vi upplevt mellan hälso- sjukvården, akademin, industrin och patientföreträdare. Våra förslag kommer att ge stora möjligheter för vården och forskningen och samtidigt värna integritet och självbestämmande för patienterna, säger regeringens utredare för biobanker Johanna Adami

Utredningen föreslår bland annat att ett nationellt biobanksregister inrättas. Ett sådant register skulle enligt utredningen stärka Sverige som forskningsnation, medföra högre kvalitet i vården, förbättra patientsäkerheten och leda till utvecklandet av nya behandlingsmetoder och läkemedel.

Utöver ett nationellt biobanksregister föreslår utredningen även att det förtydligas i patientlagen att patienten har rätt att få information om prover ska insamlas och bevaras i en biobank.

Kontakt

Victor Harju
Pressekreterare hos socialminister Annika Strandhäll
Mobil 072-504 36 70
e-post till Victor Harju