Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet, Socialdepartementet, Statsrådsberedningen

Stora satsningar på sjukvården

Publicerad 04 mars 2024

Samarbetspartierna ger ytterligare ekonomiskt stöd till sjukvården för att generella uppsägningar av sjukvårdspersonal ska kunna undvikas och för att motverka att patienter drabbas av regionernas tillfälligt försvagade ekonomi. Samtidigt vidtas ytterligare åtgärder för att stödja en effektivisering av vården och för att säkerställa att patientnära verksamhet prioriteras.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff 4 mars 2024 (pdf 165 kB)

– Vi har i de senaste budgeterna skjutit till stora resurser för att stötta den svenska välfärden. Sedan vi presenterade den senaste budgeten har de ekonomiska prognoserna försämrats ytterligare och då framför allt för regionerna. Det resurser vi nu ger besked om kommer helt riktas till regionernas hälso- och sjukvård, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Mer pengar till regionerna kommer aldrig vara hela lösningen på sjukvårdens problem. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder för att förbättra regionernas ekonomi och intensifierar även arbetet med prioriterade reformer för att förbättra regionernas möjligheter att öka vårdkapaciteten, och korta vårdköerna, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Med dagens besked är det tydligt att regeringen tar sin del av ansvaret för hälso- och sjukvården. Vi går samtidigt fram med ett åtgärdsprogram för att säkerställa att resurserna verkligen hamnar rätt – så nära patienterna som möjligt, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson. 

– Inflationen i kombination med stora pensionsavsättningar har slagit hårt mot regionernas ekonomi. Ytterst ligger ansvaret på regionerna, men i ett så pass ansträngt läge som vi befinner oss i så är det på sin plats att staten skjuter till medel för att så långt det är möjligt undvika massuppsägningar, säger Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare.

Inflationen pressar regionernas ekonomi. De försämrade resultaten i regionerna beror i huvudsak på tillfälligt högre pensionskostnader. Sedan regeringens budgetproposition för 2024 har utsikterna för regionernas ekonomi dessutom försämrats ytterligare. De ökade pensionskostnaderna påverkar bland annat sjukvårdens personalbudgetar. Ett antal regioner har varslat personal eller aviserat om personalneddragningar.

Ytterligare 6 miljarder kronor till regionerna

Regionerna tilldelas 6 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Detta är medel som förstärker det befintliga sektorsbidraget och är ett tillskott som görs utan formella motkrav för att kunna användas under 2024. Förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika uppsägningar av vårdpersonal inom kärnverksamheten.

Effektiv och vårdnära användning av medel säkerställs

För att ge bästa möjliga effekt av skattepengar samt för att säkerställa att medel används med fokus på vårdnära tjänster och till att fler patienter ska få vård i tid, följs pengarna med ett antal åtgärder.

En effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården inrättas. Syftet är att genom statliga medel stödja regioner i genomförandet av strukturåtgärder som kan effektivisera dessa verksamheter. Regioner kommer att kunna ansöka om medel och medelstilldelningen ska innefatta högt ställda krav på återrapportering och uppföljning. Effektivitetsdelegationen inrättas den 1 juli 2024.

En särskild regiongranskningsfunktion som ges i uppdrag att granska regionernas ekonomiska situation och utvärdera regionerna. Fokus ska vara på ändamålsenligt resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential. 

Arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling intensifieras

Utredningen ”Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata” tillförs ytterligare medel och slutredovisningen av uppdraget tidigareläggs. Anslaget för inrättandet av nationell vårdförmedling justeras från 100 till 150 miljoner från halvårsskiftet 2024, i syfte att stärka det pågående arbetet, och uppdraget att genomföra omedelbara insatser som stödjer och stärker patienters möjlighet att få vård hos andra vårdgivare med kortare väntetider (S2023/02119) tidigareläggs. 

Metoder för att mäta och bättre nyttja tillgänglig kapacitet ska tas fram

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram metoder för att mäta tillgänglig kapacitet eller föreslå lösningar som nyttjar tillgänglig personal på ett mer effektivt sätt ur ett nationellt perspektiv och tilldelas 10 miljoner kronor för 2024 för detta i vårändringsbudgeten. 

Engångsinsatser för att korta vårdköer

Förslag till engångsinsatser för att korta vårdköer med bibehållen behovsbedömning och användning av all tillgänglig kapacitet och kapacitet som snabbt kan ökas tas fram. Uppdraget läggs till i de direktiv som ska gälla för en vårdgarantiutredning med redovisning av förslag och analys inom 6 månader från det att utredningen tillsatts under 2024. Ytterligare medel tillförs i syfte att stärka utredningskansliet.

Medlen kommer att betalas ut efter regionernas kostnadsstruktur, på samma sätt som det nyligen beslutade sektorsbidraget till hälso- och sjukvården. Fördelningen utgår ifrån hälso- och sjukvårdsdelmodellen som används i kostnadsutjämningssystemet och som tar hänsyn till framför allt vårdbehov men också bl.a. glesbygdsfaktorer. De 6 miljarderna kommer således fördelas enligt följande*:

Fördelning per region

• Stockholm: 1 267 100 000
• Uppsala: 224 600 000
• Södermanland: 181 600 000
• Östergötland: 271 900 000
• Jönköping: 215 200 000
• Kronoberg: 119 800 000
• Kalmar: 155 200 000
• Gotland: 39 900 000
• Blekinge: 97 000 000
• Skåne: 796 500 000
• Halland: 198 700 000
• Västra Götaland: 990 400 000
• Värmland: 176 200 000
• Örebro: 181 000 000
• Västmanland: 165 100 000
• Dalarna: 181 300 000
• Gävleborg: 177 300 000
• Västernorrland: 150 900 000
• Jämtland: 83 300 000
• Västerbotten: 166 400 000
• Norrbotten: 160 600 000

* Beloppen är avrundade till närmaste 100 000-tal.