Pressmeddelande från Försvarsdepartementet

Ny utredning för att öka tillgången till skjutbanor

Publicerad 29 juli 2026

Tillgången till civila skjutbanor är avgörande för både skytte- och jaktrörelsen, liksom för frivilliga försvarsorganisationen och civila myndigheter inom totalförsvaret. Att säkerställa denna tillgång är viktigt för att stärka totalförsvaret. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att se över hur förutsättningarna för civila skjutbanor kan förbättras.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från presstäff den 29 juli 2026 om stärkt tillgång till civila skjutbanor (pdf 87 kB)

En god tillgång till civila skjutbanor i hela landet är viktig för totalförsvaret. Bland annat utvecklas skytteteknik och kompetens som gagnar både Försvarsmakten och andra myndigheter. I en kris eller vid krig är tillgång till skjutbanor avgörande för att snabbt kunna utbilda frivilliga och totalförsvarspliktiga. Tillgången till civila skjutbanor är också viktig för civila myndigheter inom totalförsvaret, som har personal som kan behöva möjlighet att öva vapenvana och skjutskicklighet.

Trots detta är tillgången på civila skjutbanor otillräcklig, särskilt i storstäderna. Det riskerar att försvaga skytterörelsen och i förlängningen Sveriges försvarsförmåga. Regeringen tillsätter därför en utredning för att analysera hur staten kan förbättra förutsättningarna för skjutbaneverksamhet och säkerställa en jämnare fördelning över landet.

Pia Clerté, som är senior konsult, förordas som särskild utredare. Pia Clerté har ett mångårigt och stort engagemang inom i den svenska skytterörelsen och har därmed viktiga kunskaper som kommer vara till stor nytta i utredningsarbetet.

– Totalförsvaret behöver skjutskickliga män och kvinnor. För den saken behövs skjutbanor och vi behöver vända den långsiktiga trenden där antalet skjutbanor minskar. I takt med att både det civila och militära försvaret ser en kraftig tillväxt ökar också konkurrensen om nyttjandet av våra befintliga skjutbanor. Den utredning vi nu tillsätter kommer skapa goda förutsättningar för att Sverige kan få fler skjutbanor och jag ser med glädje på att Pia Clerté tackat ja till rollen som utredare, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

– Utvecklingen med allt färre civila skjutbanor är allvarlig och måste brytas. Skjutbanor är en central resurs för sportskyttar, frivilliga försvarsorganisationer och jägare, och därmed viktiga för hela landet. För att säkra en stark försvarsförmåga och en stark framtida jägarkår behöver tillgången förbättras. Därför tar vi nu initiativ till att se över både regelverk och ekonomiska förutsättningar, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Det här är viktigt för skytte- och jaktrörelsen, men också viktigt för att stärka totalförsvaret och att öka beredskapen i landet, säger Martin Melin, ledamot justitieutskottet för Liberalerna.

En svår situation måste vändas

Skytterörelsen och de frivilliga försvarsorganisationerna har under en längre tid påtalat att det finns stora svårigheter att bedriva och etablera civil skjutbaneverksamhet. Verksamhetsutövare ställs inför komplexa regelverk, höga kostnader och begränsningar i de tillstånd som beviljas. Regeringen bedömer att dagens situation riskerar att leda till att ännu fler civila skjutbanor läggs ned, samtidigt som få eller inga nya etableras.

För att vända denna negativa trend ska den särskilda utredaren analysera rättsliga och ekonomiska hinder samt föreslå åtgärder för att stärka tillgången till skjutbanor i hela landet. Utredningen ska bland annat:

• undersöka förutsättningar och hinder för att bedriva och etablera civil skjutbaneverksamhet.
• föreslå hur tillgången till civila skjutbanor kan stärkas, särskilt i storstadsområden.
• utreda om lovplikten och andra krav på skjutbanor i plan- och bygglagen kan förenklas.
• analysera om det är lämpligt att ställa krav på kommuner att erbjuda alternativa platser när en skjutbana läggs ned.
• utreda om staten bör bidra till finansiering av civila skjutbanor.

Utredaren ska också säkerställa att föreslagna regelförenklingar inte kan utnyttjas av kriminella nätverk eller organiserad brottslighet. Dessutom ska internationella jämförelser göras, exempelvis med Finland, för att identifiera lösningar som kan vara relevanta för svenska förhållanden.

Utredningen ska redovisas senast den 31 augusti 2027.