Försvarspolitiskt samarbete – effektivitet, solidaritet, suveränitet Diarienummer: Fö 2013:B

Ladda ner:

Ordförklaringar

Ordlista

Utredaren Tomas Bertelman skriver i sin sammanfattning:

Den övergripande slutsatsen av denna utredning är att ingen del av vårt internationella försvarssamarbete under nuvarande förutsättningar kan ge sådana effektivitetsvinster eller förmågehöjande effekter att det på något avgörande sätt påverkar svensk försvarsekonomi eller svensk försvarsförmåga.

Mycket viktigt och konstruktivt arbete har lagts ned på nya samarbetsformer, och många goda resultat har uppnåtts. Ökad effekt har vunnits, besparingar har gjorts, och vissa förmågor, som annars kanske hade försvunnit, har kunnat bevaras tack vare internationellt samarbete. Men i de större sammanhangen förblir effekterna marginella i den bemärkelsen att de inte ändrar helhetsbilden av det grundläggande problemet i form av gapet mellan Försvarsmaktens uppgifter och dess förmåga.

För svensk del är de begränsningar som hänsynen till suveräniteten och den nationella handlingsfriheten uppställer gränssättande för försvarssamarbetets fördjupning. Samtidigt begränsas därmed på ett väsentligt och grundläggande sätt effektiviteten i våra internationella försvarssamarbeten. Dessa omfattande samarbeten, i kombination med vår egen solidaritetsförklaring, bringar oss så nära Nato att vi knappast kan undgå att identifieras med alliansen – utan att få vare sig den effekt av samarbetet eller det solidariska skydd som ett medlemskap skulle innebära.

Det är denna växande motsättning mellan det svenska försvarssamarbetets tre grundläggande dimensioner – effektivitet, solidaritet, suveränitet – som motiverar en översyn av den förda politiken. Ensaklig och intressebaserad prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del bör därför genomföras. Det vore av flera skäl en fördel om en sådan studie kunde genomföras tillsammans med Finland.