Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen ID-nummer: SOU 2008:102

Ladda ner:

I betänkandet Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen föreslår utredningen att aktivitetsersättningen avskaffas. Istället införs en ny ersättning, sjukersättning till unga, som ska omfatta ungdomar som har så omfattande funktionsnedsättningar att de aldrig kommer att kunna arbeta. Den ska endast kunna beviljas om arbetsförmågan är helt nedsatt för all överskådlig framtid. Utredningens huvudförslag är att Arbetsförmedlingen får ett tydligare och utökat ansvar för unga personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden. Många av dem som beviljas aktivitetsersättning har uttalade behov av arbetsmarknadspolitiska insatser. Genom att renodla uppdragen så att Arbetsförmedlingen får ett tydligare ansvar för dessa ungdomar, medan Försäkringskassan ansvarar för försörjningen till ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar, kan en mer ändamålsenlig användning av resurser och befintliga system komma till stånd. För att Arbetsförmedlingens arbete ska bli mer kraftfullt föreslår utredningen att vissa arbetsmarknadspolitiska insatser blir mer flexibla. Utredningen föreslår bland annat att insatserna arbetspraktik och förberedande insatser ska kunna lämnas under längre perioder än idag och att utvecklingsanställningen, som är en form av subventionerad anställning, ska kunna kombineras med andra former av insatser från Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan kan idag bevilja aktivitetsersättning om en elevs grundläggande skolgång har blivit förlängd med anledning av en funktionsnedsättning. Sjukförsäkringen fungerar i dessa fall som en form av studiestöd. Utredningen menar att detta är en särlösning som bör avskaffas. Istället ska det ordinarie studiestödssystemet, som CSN ansvarar för, anpassas så att det även tillgodoser behoven vid förlängd skolgång. Aktivitetsersättning och sjukersättning infördes den 1 januari 2003 och ersatte då förtidspensionen och sjukbidraget. Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19 till 29 år medan sjukersättningen vänder sig till personer som är 30 år eller äldre. Tanken med att införa en särskild ersättning för yngre personer var att dessa, under tiden med ersättning, skulle få ta del av olika typer av aktiviteter som kunde ha en gynnsam effekt på deras prestationsförmåga. Därmed skulle också arbetsförmågan kunna utvecklas och en del ungdomar skulle på sikt lämna ersättningen för att börja arbeta. Utredningen har inte funnit något som tyder på att detta har fungerat i praktiken. I november hade nästan 24 000 personer aktivitetsersättning. Antalet unga som uppbär ersättning från sjukförsäkringen har ökat markant de senaste 10-15 åren. Under 1995 nybeviljades 1 900 ungdomar förtidspension/sjukbidrag. Under år 2007 var motsvarande siffra för aktivitetsersättningen 6 700. Någon motsvarande förändring i befolkningens sjuklighet kan inte konstateras. Utredningens förslag utgår från bedömningen att utvecklingen i huvudsak beror på brister i såväl regelverk som i samhällets ansvarstagande för gruppen unga med funktionsnedsättning.