Regeringen tar nästa steg för att göra barnkonventionen till lag

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag i rättstillämpningen.

  • Foto: Folio bildbyrå

  • Foto på regerinens särskilda utredare Anita Wickström och barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér

    Regeringens särskilda utredare Anita Wickström överlämnar barnrättighetsutredningen till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

    Foto: Maria Bång/Regeringskansliet

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Under denna tidsperiod ska rättstillämpande myndigheter ges tid att förbereda sig inför den nya lagen.

− Nu tas ytterligare ett viktig steg för att markera barnkonventionens betydelse för svensk rätt och förtydliga dess starka status. Med barnkonventionen som lag måste tjänstemän och beslutsfattare förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag. I beslut som rör barn blir det ett tydligare krav på rättstillämpare att utgå från rättigheterna i konventionen, säger barnminister Åsa Regnér.

Genom en inkorporering av barnkonventionen samlas de mänskliga rättigheter som rör barn i en lag vilket ska bidra till en helhetssyn och tydliggöra att konventionens artiklar ska tolkas i relation till varandra.

Pressmeddelande: Nästa steg för att göra Barnkonventionen till lag

Lagrådsremiss: Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Frågor och svar om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag.

Barnanpassad artikel och frågor och svar: Regeringen tar nästa steg för att göra barnkonventionen till lag

Barnrättighetsutredningen föreslår kunskapslyft

I mars 2016 överlämnade Barnrättighetsutredningen sitt betänkande till barnminister Åsa Regnér om hur FN:s barnkonvention kan göras till svensk lag. Regeringens utredare, Anita Wickström, föreslår också ett kunskapslyft om konventionens praktiska tillämpning i förhållande till olika verksamheter.

Samverkan med barnrättsorganisationer

FN:s barnrättskommitté i Genève har granskat hur Sverige följer Barnkonventionen. En rekommendation från kommittén handlar om att stärka barnkonventionens rättsliga ställning. Socialdepartementet har inlett en dialog om rekommendationerna från barnrättskommittén tillsammans med ett antal barnrättsorganisationer.

Dialog med barnrättskommittén i Genève

Dialogen mellan Sveriges regering och barnrättskommittén i Genève genomfördes i januari 2015. Barnrättskommittén framförde att Sverige på många sätt är ett föregångsland vad gäller barnets rättigheter, men att det även i Sverige finns områden inom vilka barnets rättigheter behöver stärkas. Barnrättskommittén lämnade sina rekommendationer om hur Sverige kan arbeta vidare för att stärka barnets rättigheter. För regeringen är rekommendationerna en del av arbetet med att förverkliga visionen att Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna för barn att växa upp i.

Alla länder som bundit sig till barnkonventionen rapporterar regelbundet till FN:s kommitté för barnets rättigheter. Det är en internationell kommitté som har till uppgift att övervaka att barnkonventionen verkligen respekteras i de länder som ratificerat den. Barnrättskommittén finns i Genève och består av 18 oberoende experter.

Barnen kommer först - i Sverige och i världen

Statsminister Stefan Löfven och barnminister Åsa Regnér skriver i en debattartikel om hur Sveriges nya samarbetsregering deklarerat i regeringsförklaringen att de vill göra FN:s barnkonvention till svensk lag.

Barnets rättigheter i statens budget

Område Barnets rättigheter är en del av utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg i regeringens budgetproposition för 2018.

Barnkonventionen antogs 1989

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll vid arbetet med konventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990.