Demokrati och mänskliga rättigheter

Årets Per Anger-pris har tilldelats Sithar Chhim som kämpar för demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i Kambodja. Priset delades ut den 25 april av kulturminister Parisa Liljestrand vid en ceremoni på Forum för levande historia.

Här kan du ta del av till vilka instanser som Justitiedepartementet har remitterat promemorian Biträde åt väljare.

I promemorian föreslås ändringar i vallagen som innebär att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare på grund av funktionsnedsättning eller liknande anlitar ett biträde för att göra i ordning sina röster eller ta valsedlar.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2023:68). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer – Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034 (SOU 2024:3). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

En särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor i syfte att stärka domstolarnas och domarnas oberoende. Utredningen ska bland annat se över ordningen för ansvarsutkrävande av ordinarie domare och analysera behovet av en ändrad organisation för Domarnämnden.

En särskild utredare ges i uppdrag att mot bakgrund av 2020 års grundlagskommittés förslag göra en översyn av vissa frågor som rör ordinarie domares rättsställning i syfte att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt.

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism i Sverige.

Den 16 april bjöd jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg in ett 15-tal civilsamhällesorganisationer till ett sakråd med anledning av Sveriges rapportering till FN enligt Pekingplattformen.

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska se över reglerna om rättsliga biträden. Syftet är att, med utgångspunkt i rätten till en rättvis rättegång, dämpa kostnadsutvecklingen, upprätthålla förtroendet för offentliga försvarare och stärka enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt.

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism. Brå ska inom ramen för uppdraget beskriva polisanmälningar om hatbrott med antisemitiska motiv som registrerats mellan oktober och december 2023 samt motsvarande period 2022. Brå ska även studera samtida erfarenheter av antisemitiska hatbrott samt otrygghet och rädsla för sådana brott.

Regeringsuppdrag till Jämställdhetsmyndigheten

Den 6 maj 2024 bjuder statssekreterare Minna Ljunggren och Johan Höij in organisationer till ett sakråd i syfte att följa upp de rekommendationer som Sverige fick 2024 om genomförandet av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR).

– skärpt kostnadskontroll, ökat förtroende för offentliga försvarare och stärkta rättigheter för enskilda

En särskild utredare ska se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för att skapa en mer ändamålsenlig kostnadskontroll över statens utgifter för rättsliga biträden. Utredaren ska också ta ställning till om skärpta behörighetskrav, eller andra åtgärder, bör införas för att stärka förtroendet för offentliga försvarare och ta ställning till vissa andra frågor om enskildas rättigheter.

Regeringen avser att bereda ett lagförslag om utökat skydd mot diskriminering när det gäller offentliga verksamheter. Dagens lagstiftning innebär att enskilda har ett svagare skydd mot diskriminering vid kontakter med vissa myndigheter jämfört med andra myndigheter.

Tal av statsminister Ulf Kristersson vid demokratitoppmötet Summit for Democracy i Seoul, Sydkorea, den 20 mars 2024. Talet hölls på engelska, det talade ordet gäller.

EU har idag antagit nya sanktioner mot ett trettiotal ryska individer och enheter ansvariga för allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna.

Mot bakgrund av den senaste veckans händelser samlar justitieminister Gunnar Strömmer och jämställdhetsminister Paulina Brandberg bland annat Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer till ett möte om mäns våld mot kvinnor. 

Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen en förstärkning av arbetet mot rasism de kommande åren. Regeringen stärker nu arbetet mot rasism och hatbrott på flera sätt. Genom budgetförstärkningen och den nya handlingsplanen kommer arbetet med att förebygga och motverka olika former av rasism att fortsätta med hög ambitionsnivå.

Samhället har ett ansvar för att kunskap om Förintelsen och andra folkmord förs vidare och för att hindra att något liknande sker igen. I Sverige finns ett starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda som har rasistiska grunder. Det finns dock anledning att i lagstiftningen ge ännu tydligare uttryck för samhällets avståndstagande från bl.a. förnekande av Förintelsen.