Jämställd hälsa - regeringens insatser

Det femte jämställdhetspolitiska delmålet är jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. En jämställd hälsa är ett mål i sig, men en god hälsa för kvinnor och män respektive flickor och pojkar bidrar även till ett jämställt och aktivt deltagande i samhället.Ta del av regeringens hittills genomförda insatser.

Illustration: Annika Carlsson

Nedan redogör regeringen för ett urval av insatser och prioriteringar inom samhällsområden som är centrala för jämställdhetspolitikens genomförande, när det gäller det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd hälsa.

Hälso- och sjukvården

Regeringen startade 2015 en satsning på att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa i övrigt. Området förstärktes med 200 miljoner kronor under 2015 och därefter med 400 miljoner kronor årligen under perioden 2016-2019. Från 2016 utökades satsningen med 130 miljoner kronor årligen 2016-2019 med syftet att stärka insatser i primärvården med särskild inriktning på socioekonomiskt utsatta områden.

I budgetpropositionen för 2018 utökas den befintliga satsningen på förlossningsvården med en miljard kronor per år i en femårig satsning, 2018–2022.

  • Satsningen på förlossningsvården i budgetpropositionen för 2018 sker som ett tillskott till den befintliga satsningen på 400 miljoner kronor per år som planeras pågå till och med 2019.

  • Regeringen har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en stärkt förlossningsvård och andra insatser som syftar till att förbättra vården till kvinnor och kvinnors hälsa. Överenskommelsen gällde under 2015 och 2016 och syftar till att stärka satsningens områden. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått uppdraget att följa upp och analysera regeringens satsningar på förlossningsvård och andra insatser för kvinnors hälsa. Uppdraget ska redovisas i flera delar och slutredovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2020.

  • Regeringen har beslutat om en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kvinnors hälsa och förlossningsvården som löper 2017-2019. Överenskommelsen liknar den tidigare överenskommelsen, men innehåller nu också krav på att insatser som främjar den sexuella och reproduktiva hälsan hos kvinnor - särskilt i socioekonomiskt utsatta områden - ska prioriteras. Jämlikt stöd för både män och kvinnor i föräldraskapet lyfts också fram.

    • Vidare har regeringen gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att systematiskt utvärdera, sammanställa och tillgängliggöra kunskap om metoder som minskar komplikationer och skador hos den födande kvinnan i samband med förlossningen och andra relevanta frågor inom förlossningsvården som har bäring på den födande kvinnans hälsa. Uppdraget redovisades till Socialdepartementet i april 2016.

    • Socialstyrelsen har fått ett omfattande uppdrag inom ramen för satsningen som bl.a. omfattar att bedöma vilka kunskapsstöd som behöver tas fram för satsningens områden. Ett av Socialstyrelsens deluppdrag består i att ta fram nationella riktlinjer för sjukdomen endometrios. Sjukdomen drabbar ca 10 procent av kvinnor i fertil ålder i Sverige och många av de drabbade kvinnorna får i dag inte den vård och behandling de behöver, vilket orsakar stort lidande för många.

    • En halv miljard kronor kommer att tillföras förlossningsvården, enligt regeringens förslag till vårändringsbudgeten för 2017. Det sker som ett tillskott till den befintliga satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Tillskottet kommer att fördelas mellan landstingen efter befolkningsmängd och ska användas till att stärka förlossningsvården och eftervården för förlösta kvinnor.

    Den 1 juli 2016 infördes avgiftsfri mammografi i alla landsting. På helår innebär detta en satsning på 207 miljoner kronor per år. Mammografi är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka bröstcancer. Täckningsgraden behöver dock öka. Detta gäller i synnerhet kvinnor med kort utbildning och låga inkomster.

    Alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna är avgiftsfria för kvinnor under 21 års ålder från den 1 januari 2017.

    • Vidare avsätter regeringen drygt 1 miljard kronor per år 2016–2019 för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Målet är bl.a. att motverka psykisk ohälsa och förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa. Arbetet har potential att bidra till att minska sjukskrivningar som är vanligare och ökar mer bland kvinnor än bland män.

    Regeringen har en överenskommelse med SKL om landstingens arbete att utveckla jämställdhetsperspektivet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Ett område som särskilt pekas ut i överenskommelsen är våld i nära relationer.

    • Flera av regeringens satsningar som bland annat syftar till att uppnå målet om jämlik vård berör i hög grad även jämställd hälsa mellan kvinnor och män. Till exempel genomförs satsningar på cancerområdet för att utveckla nationella vårdprogram och korta väntetiderna i syfte att uppnå en mer jämlik vård. Det har exempelvis visats att kvinnor och män som drabbas av tarmcancer behandlas olika. Regeringen genomför även en satsning för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Satsningen pågår mellan åren 2014–2017 och som totalt omfattar 450 miljoner kronor. Även här har studier identifierat oskäliga skillnader mellan män och kvinnor vad gäller behandling inom till exempel hjärtsjukvården.

    Uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att i samverkan med den nationella webbaserade ungdomsmottagningen UMO ta fram och sprida en digital plattform med information om hälsa och jämställdhet med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Plattformen är riktad till nyanlända och asylsökande barn och unga i åldrarna 13–20 år. Uppdraget redovisades i mars 2017.

Kommissionen för jämlik och jämställd hälsa

Folkhälsan utvecklas i flera hänseenden positivt, men den goda hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen, varken i Sverige, inom EU eller globalt. Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation och att skillnaderna i kvinnor och mäns sjukfrånvaro ska minska. Samtidigt ska sjukfrånvaron i stort stabiliseras på en låg nivå.

  • Som ett viktigt led i detta arbete har regeringen tillsatt en kommission för jämlik hälsa som ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar (dir. 2015:60). Kommissionens huvudsakliga fokus är hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället, men hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i kommissionens arbete. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2017.

    • Sverige främjar även i sin verksamhet i andra länder rätten till en jämlik hälsa för kvinnor och män, pojkar och flickor, oavsett socioekonomisk bakgrund och livsvillkor.

Satsningar på äldreomsorgen

  • Kvinnor är i majoritet både bland de som behöver äldreomsorg och bland de som arbetar inom äldreomsorgen. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor per år 2016–2018 för att öka och stärka bemanningen i äldreomsorgen. En bättre arbetsmiljö bidrar till färre sjukskrivningar och bättre förutsättningar för att orka fortsätta arbeta i yrket ända fram till pension, vilket påverkar kvinnors ekonomi och möjlighet till ekonomisk självständighet. Tillgång till personal är en central faktor för att påverka kvalitet och effektivitet inom äldreomsorgen.

    • Som ett komplement till en ökad bemanning fick Socialstyrelsen i uppdrag att under 2016 fördela medel för kompetenssatsning riktad till baspersonal inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet. Socialstyrelsen ska också utveckla och sprida relevanta kunskapsstöd riktat till kommunerna med syfte att stödja effektiv verksamhetsutveckling. Uppdraget ska redovisas i juni 2017. Inom satsningen ska ett barnrätts- och jämställdhetsperspektiv integreras, särskilt avseende myndighetsutövningen där skillnader inom behovsbedömningen mellan flickor och pojkar respektive kvinnor och män har uppmärksammats.

    • En särskild utredare har i uppdrag att föreslå en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (dir. 2015:72). Syftet är att inom strategiskt viktiga områden långsiktigt säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Planen ska syfta till ökad jämlikhet, jämställdhet, inflytande och valfrihet för äldre. Utredningen överlämnade i mars 2017 sitt slutbetänkande Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21).

    • Regeringen genomför 2016–2019 en satsning för att förbättra förutsättningarna för socialtjänstens arbete i den sociala barn- och ungdomsvården. Medlen går huvudsakligen till att stärka bemanningen och till kompetens- och kvalitetsutveckling, vilket både stärker verksamheten och förutsättningarna för de flickor och pojkar som befinner sig i den sociala barn- och ungdomsvården. Det förbättrar också arbetsmiljön för de kvinnor som är i majoritet bland personalen. En bättre arbetsmiljö förväntas leda till färre sjukskrivningar, vilket påverkar många kvinnors ekonomi. Socialstyrelsen ska följa upp satsningen och redovisa hur kommunerna har använt stimulansmedlen. En delredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2018 och en slutredovisning senast den 1 juni 2020.

Idrott

Idrott är Sveriges största folkrörelse och har i sig en betydande påverkan på enskilda människor och samhället i stort. Ett jämställdhetsperspektiv är därför viktigt inom idrottsrörelsen.

  • Regeringen har gett Centrum för idrottsforskning i uppdrag att under 2017 genomföra en fördjupad analys av jämställdheten inom idrotten. En central frågeställning ska vara hur olika idrotter har utformats, uppfattas och bedrivs samt hur detta påverkar könsfördelningen inom dessa idrotter. Analysen ska även omfatta fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande. Fördelningen inom barn- och ungdomsidrotten ska särskilt belysas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 maj 2018.

Indikatorer för att mäta jämställdhet i hälsa

Regeringen har gett Statistiska Centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram indikatorer för de nya jämställdhetspolitiska delmålen Jämställd utbildning och Jämställd hälsa. För de tidigare delmålen finns redan indikatorer. Indikatorerna ska presenteras på SCB:s temasida för jämställdhetsstatistik. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2018.

Övergripande mål för regeringens jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.

Det övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och målet uttrycker regeringens uppfattning om vad som utmärker ett jämställt samhälle – ett samhälle där kvinnor och män har samma makt på kollektiv nivå att forma samhället och att på individuell nivå forma sina liv. Vidare beskriver målet vilket resultat som ska nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män.

Satsningar för att stärka kvinnors hälsa