Mäns våld mot kvinnor ska upphöra - regeringens insatser

Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Ta del av regeringens hittills genomförda insatser.

Illustration: Annika Carlsson

Nedan redogör regeringen för ett urval av insatser och prioriteringar inom samhällsområden som är centrala för jämställdhetspolitikens genomförande, när det gäller det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Insatserna utifrån delmålet hålls samman med regeringens nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor.

Regeringen har fattat beslut om ett stort antal insatser som gemensamt syftar till strategins mål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Ytterligare insatser kan tillkomma framöver. Regeringen prioriterar särskilt det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor men har beslutat om en rad olika insatser. Dessa kan sorteras in under den nationella strategins samtliga vägledande målsättningar enligt nedan.

Utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld

  • I budgetpropositionen för 2018 aviserar regeringen om att göra en en samlad, flerårig satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Satsningen omfattar åtgärder för 100 miljoner kronor 2018 samt 57 miljoner kronor årligen 2019-2020.

  • En särskild utredare ska se över förekomsten och erfarenheter av återfallsförebyggande insatser riktade till män som inte är frihetsberövade och som har utsatt kvinnor, barn eller andra närstående för våld. Utredningen (dir. 2017:26) är en del i genomförande av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.

  • Uppdrag till Kriminalvården att genomföra en särskild satsning med inriktning på att ytterligare stärka de återfallsförebyggande insatser som riktas mot gruppen våldsamma män inom ramen för myndighetens olika verksamheter. Satsningen omfattar bl.a. förstärkta insatser avseende riskbedömningar, och motivations- och behandlingsinsatser som riktas mot olika grupper av våldsbrottsdömda. Kriminalvården ska i myndighetens årsredovisningar för 2013-2015 redovisa arbetet. Uppdraget slutredovisades i mars 2017.

  • Uppdrag till Socialstyrelsen att vidareutveckla och stödja implementeringen av verksamma metoder för att arbeta med våldsutövare. Myndigheten ska också vidareutveckla och stödja implementeringen av metoder i socialtjänstens arbete när det gäller barn som är eller riskerar att utsättas för våld i familjen. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i oktober 2016.

  • Uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att i samverkan med den nationella webbaserade ungdomsmottagningen UMO ta fram och sprida en digital plattform med information om hälsa och jämställdhet med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Plattformen är riktad till nyanlända och asylsökande barn och unga i åldrarna 13–20 år. Uppdraget har förlängts och ska redovisas senast den 3 april 2018.

  • Uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att 2015–2017 främja användningen av effektiva våldsförebyggande program bland kommuner och i det civila samhället. Myndigheten ska även följa, dokumentera och sprida erfarenheterna av det arbete som genomförs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 april 2018. 

  • Uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att fördela bidrag enligt förordningen (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. Projekt som stödjer pojkars och mäns arbete för jämställdhet är inkluderade.

  • Uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att utveckla ett genusperspektiv i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Detta ska göras genom att metodmaterialet Inget att vänta på – handbok för våldsförebyggande arbete med barn och unga kompletteras med information om våldsbejakande extremism. Uppdraget redovisades i september 2016.

    Uppdrag till Statens medieråd att utveckla kampanjen No Hate Speech Movement till att också omfatta insatser för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Kampanjen ska särskilt inriktas mot att stärka barns och ungas förmåga att använda sin yttrandefrihet och respektera mänskliga rättigheter, att öka den demokratiska delaktigheten samt stimulera till källkritik och eget kritiskt tänkande i relation till medier. Syftet med uppdraget är att förebygga rasism, sexism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans och att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Arbetet med kampanjen kommer att fortsätta under perioden 2017-2020. Statens medieråd ska redovisa uppdraget årligen senast den 1 mars.

    Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor i kommuner, landsting och regioner. Satsningen fokuserar bl.a. på medvetenhet om maskulinitetsnormer och deras betydelse för utvecklingen mot jämställdhet bland anställda i kommuner, landsting och regioner. Överenskommelsen gällde 2015-2016, men har förlängts ytterligare ett år. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2018.

    Stöd till Karolinska universitetssjukhusets verksamhet vid Centrum för Andrologi och Sexualmedicin (CASM) för att 2015–2018 driva och utveckla hjälptelefonen PrevenTell för personer med oönskad sexualitet samt genomföra utbildningsprogram för hälso- och sjukvården om personer som utövar, eller riskerar att utöva, sexuellt våld.

    Ett nytt nationellt brottsförebyggande program med ett flertal åtgärder, både inom och utanför rättsväsendet, presenterades den 21 mars 2017. Insatser som riktar sig till våldsutövande män är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Regeringen ska därför verka för att det utvecklas fler insatser mot våldsutövare på nationell och lokal nivå, och att insatserna för att motverka återfall i brott utvecklas och förstärks.

    • Regeringen har tagit fram en handlingsplan 2016–2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Handlingsplanen är en fortsättning på föregående periods handlingsplan som sträckte sig mellan 2014–2015 och innehåller åtgärder för att förebygga, skydda och stödja barn samt skapa förutsättningar för att effektivt lagföra gärningsmän. Åtgärderna i den nya handlingsplanen ska genomsyras av ett barnrättsperspektiv, ett jämställdhetsperspektiv och även beakta ett hbtq-perspektiv.

  • Uppdrag till alla länsstyrelser att stödja lokal och regional verksamhetsutveckling och i samverkan med andra myndigheter och organisationer bidra med kompetensstöd, metoder och implementeringsstöd till kommuner, landsting och organisationer inom civila samhället, med särskild inriktning på verkningsfullt våldsförebyggande arbete.

Starkare skydd och stöd

• Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i så kallat skyddat boende tillsammans med en av vårdnadshavarna (dir. 2016:99). Utredaren ska bland annat överväga om det finns behov av särskilda åtgärder för att stödja barnet under vistelsen i skyddat boende när barnet vistas där till följd av att föräldern utsatts för våld eller hot om våld p.g.a. så kallat hedersrelaterat våld och förtryck mot antingen föräldern eller barnet självt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2017.

Uppdrag till Försäkringskassan om jämställdhetsintegrering 2015–2018. Myndigheten har bland annat valt att genomföra metodstöd för handläggare att fråga om våldsutsatthet i sjukpenningärenden. Försäkringskassan ska årligen redovisa åtgärder och resultat i myndighetens årsredovisning för 2015-2018. Myndigheten ska även lämna en separat redovisning senast den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete 2015-2017.

Uppdrag till Socialstyrelsen, Länsstyrelserna och Uppsala universitet (Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK) att fördela utvecklingsmedel och ge nationellt och regionalt kompetensstöd för att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn m.m. Socialstyrelsen ska ha det övergripande ansvaret för att på nationell nivå samordna och följa upp uppdraget. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2019.

Uppdrag till Socialstyrelsen att fördela bidrag till organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck som utsatts för våld i nära relation. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

Uppdrag till länsstyrelsen i Stockholms län att på nationell nivå samordna myndigheters arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål och stärka samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer med flera. Insatser som syftar till att motverka efterfrågan på sexuella tjänster ska prioriteras.

Uppdrag till Länsstyrelsen i Östergötlands län att ansvara för ett nationellt kompetensteam med tillhörande stödtelefon för att samordna och stödja arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttryck som till exempel tvångsäktenskap, barnäktenskap och könsstympning.

  • Uppdrag till alla länsstyrelser att stödja och stärka samordningen i länen av insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, rättsväsende med flera, som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska insatser som syftar till att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster prioriteras.

  • Uppdrag till länsstyrelsen i Stockholms, Skånes och Västra Götalands län att lämna stöd till utveckling av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Särskild prioritet ska ges till utveckling av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor tillhörande särskilt utsatta grupper som till exempel kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor som befinner sig i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för att samordna redovisningen av uppdragen.

Effektivare brottsbekämpning

  • En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av våldtäktsbrottet. Uppdraget omfattar bl.a. att granska och analysera hur de brottsbekämpande myndigheterna utreder ärenden om våldtäkt och hur rättsväsendet i övrigt hanterar sådana ärenden. Utredningen ombildades senare till en parlamentariskt sammansatt kommitté. I oktober 2016 lämnade kommittén sitt slutbetänkande Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU: 2016:60).

    Regeringen har föreslagit en lagändring för bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet. I propositionen finns bland annat. förslag om ändring av lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor. Regeringen föreslår också att stämpling till äktenskapstvång kriminaliseras. Lagförslaget har behandlats i riksdagen och trädde i kraft den 1 juli 2016 (2016:508-2016:515 och 2016:543).

    • En utredare har getts i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att se över förutsättningarna för att elektroniskt övervaka ett kontaktförbud enligt lagen om kontaktförbud. Kontaktförbuden är ett viktigt verktyg för att förebygga våld och hot i nära relationer då det ger skydd för personer som förföljs eller på annat sätt trakasseras. Uppdraget redovisades i januari 2017, Elektronisk övervakning av kontaktförbud (Ds 2017:1).

    Uppdrag till Polismyndigheten att redovisa åtgärder för att utveckla myndighetens arbetsmetoder vid utredning av anmäld våldtäkt och andra sexualbrott. Av redovisningen ska det även framgå vilket fortsatt arbete, inklusive uppföljning, som planeras på området och hur myndigheten arbetar med bemötandefrågor. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2017.

    Uppdrag till Polismyndigheten att redovisa hur myndigheten arbetar med transnationella ärenden där misstanke om hedersrelaterat våld, äktenskap mot den egna viljan eller barnäktenskap föreligger. Av redovisningen ska det bland annat framgå hur många ärenden av detta slag myndigheten hanterar och vilka rutiner som finns på området. Uppdraget redovisades i maj 2016.

    Uppdrag till Åklagarmyndigheten att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla och höja kvaliteten på brottsutredningar avseende våldtäkt samt vilka åtgärder som har vidtagits i syfte att stärka myndighetens förmåga att ingripa mot hot och kränkningar på internet samt planerade åtgärder på båda dessa områden.

  • Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). Utredaren ska bl.a. undersöka i vilken utsträckning hedersmotiv beaktas av polis, åklagare och domstolar, och ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2018.

Förbättrad kunskap och metodutveckling

  • Uppdrag till Socialstyrelsen att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I uppdraget ingår bland annat att förbättra kunskapen om förekomsten av våld och insatser på området. Socialstyrelsen ska också genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap och tvångsäktenskap. Myndigheten ska göra en delredovisning av uppdraget senast den 30 mars 2018 och en slutredovisning senast den 31 mars 2020.

  • Uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd att redovisa en plan för hur myndigheten avser att bidra till att uppfylla målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Planen ska redovisas senast den 31 oktober 2017. Redovisning av aktiviteter och resultat ska ske i myndighetens årsredovisning för 2018.

  • Uppdrag till Myndigheten för delaktighet att redovisa en plan för hur myndigheten avser att bidra till att uppfylla målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, med fokus på kvinnor med funktionsnedsättning. Planen ska redovisas senast den 31 oktober 2017. Redovisning av aktiviteter och resultat ska ske i myndighetens årsredovisningar för 2017 och 2018.
  • Uppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) för ökad kunskap om social problematik, exempelvis våld i nära relationer och olika former av beroenderelaterade problem, i samband med sjukskrivningar. I uppdraget ska ISF bl.a. kartlägga och analysera Försäkringskassans arbete med att i myndighetens handläggning av sjukskrivningsärenden identifiera social problematik. Uppdraget ska redovisas i två delar, senast den 1 december 2017 och den 3 maj 2018.

  • Regeringen avser införa obligatoriska moment om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i utbildningar till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn. De utbildningar som berörs är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen. Målsättningen är att studenterna ska få kunskaper om hur man kan förebygga och upptäcka våld samt vilka insatser som är verkningsfulla. Satsningen är en del i genomförande av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

    Uppdrag till Socialstyrelsen att regelbundet undersöka utvecklingstendenser inom prostitutionen och att utifrån detta samla in uppgifter om vad personer som säljer respektive köper sexuella tjänster själva ser för behov av stöd och hjälp. Uppdraget omfattar även att uppmärksamma hbt-personer som köper och säljer sexuella tjänster. Uppdraget ska redovisas 13 mars vart annat år, med början 2014.

    • Uppdrag till Socialstyrelsen att utreda och föreslå en modell för att samla kunskap om prostitutionen över tid. Modellen ska beskriva på vilket sätt relevant kunskap om förändringar i prostitutionens omfattning, geografiska utbredning och former ska kunna samlas in. Detsamma gäller insamling av uppgifter om vilka som köper respektive säljer sexuella tjänster, vad de själva ser för behov av stöd och hjälp samt vilka erfarenheter de har av bemötande och insatser från myndigheter och frivilligorganisationer. Uppdraget redovisades i maj 2016.

    Uppdrag till Socialstyrelsen att kartlägga förekomsten och utformningen av rutinmässiga frågor i socialtjänsten och hälso- och sjukvården om dels våldsutsatthet och våldsutövande för att tidigt upptäcka och erbjuda stöd till kvinnor och barn som utsatts eller riskerar att utsättas för våld samt barn som bevittnat våld, dels om våldsutövande för att tidigt upptäcka män som utövat eller riskerar att utöva våld. Uppdraget omfattar alla våldutsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld liksom alla våldsutövande män, inklusive transpersoner med utgångspunkt från hur personen själv identifierar sig. Uppdraget har sedan dess förlängts och utvidgats och är ett deluppdrag i Socialstyrelsens nya uppdrag om att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM). Deluppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2018.

    Uppdrag till Socialstyrelsen att följa utvecklingen av skyddade boenden utifrån tidigare framtagna indikatorer för 2016.

    Uppdrag till Brottsförebyggande rådet, Brå, om jämställdhetsintegrering 2015–2018. Myndigheten har redovisat att de bland annat avser att ta fram underlag, verktyg och kunskap där jämställdhetsperspektiv beaktas, samt att medverka till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det lokala brottsförebyggande arbetet. Som en del av uppdraget ska Brå även bidra till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor. Redovisning av åtgärder och resultat inom uppdraget ska ske i myndighetens årsredovisning för 2016-2018. Myndigheten ska även lämna en delredovisning den 22 februari 2018 där resultatet av genomfört arbete för 2015-2017 beskrivs och analyseras.

    Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att utreda hur digitala tjänster kan användas för att öka service och stöd till brottsutsatta. Målsäganden ska i ökad utsträckning underrättas om den som är misstänkt för gärningen försätts på fri fot. Digitala tjänster kan användas i högre grad för att ge den brottsutsatte tillgänglig, snabb och säker information. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017.

    Uppdrag till Skolverket att utvärdera programmet Mentors in Violence Prevention (MVP), vid användning i skolan. Utvärderingen ska bland annat belysa huruvida programmet leder till förändring av stereotypa könsnormer som kopplar samman maskulinitet och våld samt till förändring av attityder och beteende kopplat till pojkars våld. Utvärderingen ska göras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och uppmärksamma både pojkars och unga mäns samt flickors och unga kvinnors attityder och beteende kopplat till våld. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2018.

    Uppdrag till Åklagarmyndigheten att granska ärenden avseende äktenskapstvång, försök och förberedelse därtill samt vilseledande till tvångsäktenskapsresa. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga samtliga ärenden samt analysera skälen till att åtal ännu inte har väckts. Av kartläggningen ska målsägandens ålder och kön framgå. Uppdraget redovisades i juni 2016.

    Uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg att redovisa bland annat antalet tillstånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) för våldsutsatta.

    • En särskild utredare har fått i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel, köp av sexuell tjänst och köp av sexuell handling av barn. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) i oktober 2016.

 

Övergripande mål för regeringens jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.

Det övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och målet uttrycker regeringens uppfattning om vad som utmärker ett jämställt samhälle – ett samhälle där kvinnor och män har samma makt på kollektiv nivå att forma samhället och att på individuell nivå forma sina liv. Vidare beskriver målet vilket resultat som ska nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män.