Hoppa till huvudinnehåll

Avtal om försvarssamarbete med USA (DCA)

Publicerad

Representanter från Sverige och USA har under 2023 förhandlat fram ett avtal som fördjupar försvarssamarbetet mellan våra länder. Förhandlingarna rör ett så kallat defence cooperation agreement (DCA), som kommer att utgöra ett ramverk för det fortsatta försvarssamarbetet genom att reglera förutsättningarna för amerikanska styrkors närvaro i Sverige. Ett DCA öppnar för ett ännu närmare samarbete med USA både bilateralt och inom ramen för Nato.

Det försämrade säkerhetsläget i Europa är en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Därför har förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik förändrats i grunden. Det försämrade säkerhetsläget innebär att Sverige snabbt behöver kunna agera på en komplex säkerhetsutveckling – enskilt och tillsammans med andra. Sveriges ansökan om medlemskap i Nato liksom ett DCA med USA ska ses i detta sammanhang.

USA är en av Sveriges viktigaste säkerhets- och försvarspolitiska partners, bilateralt och inom Nato. I maj 2016 undertecknade Sverige och USA en gemensam avsiktsförklaring om fördjupat bilateralt försvarssamarbete. 2018 ingick Sverige en trilateral avsiktsförklaring tillsammans med Finland och USA.

Ett DCA är en naturlig utveckling av Sveriges och USA:s långvariga samarbete inom säkerhets- och försvarsområdet. Avtalet möjliggör för ett mer kontinuerligt samarbete genom att reglera förutsättningarna för amerikanska styrkor att verka i ett annat land. Det rör sig bland annat om frågor om amerikansk militär personals rättsliga status, tillgång till baseringsområden, förhandslagring av materiel samt regler om skatt och tull.

Ett DCA skapar även förutsättningar för amerikanskt militärt stöd om säkerhetsläget så kräver och är således ett avtal med stor betydelse för Sveriges säkerhet. Avtalsförhandlingarna är en tydlig signal om fortsatt amerikanskt engagemang för säkerhet i Europa och i vårt närområde. USA har tidigare ingått DCA med flera europeiska länder, bland annat med Norge. Förhandlingar om DCA pågår med Danmark och har nyligen avslutats med Finland. 

I DCA-avtalet slås fast att alla aktiviteter ska ske med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella förpliktelser, men även att det närmare säkerhetssamarbetet som fastställs genom DCA-avtalet sker i enlighet med folkrätten och baseras på svenskt samtycke.

DCA undertecknades av försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Lloyd J. Austin III tisdagen den 5 december 2023. För att avtalet ska träda i kraft krävs att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om de författningsändringar som behövs för att genomföra det. Ett ikraftträdande bör kunna ske under slutet av 2024.

Avtal om försvarssamarbete mellan Sverige och USA.pdf

Agreement on defense cooperation between Sweden and the United States of America.pdf

Frågor och svar om DCA-avtalet med USA

Ett DCA med USA skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete mellan våra länder och möjliggör för amerikanskt militärt stöd och förstärkningar om säkerhetsläget så kräver. Enligt USA är ett avtal som DCA en förutsättning för att de ska kunna göra investeringar och vara på plats i Sverige mer än för tillfälliga och kortare övningar.

Att snabbt kunna få amerikanskt militärt stöd innan eller tidigt i ett hotande skede är av mycket stor betydelse för att förebygga uppkomsten av militära hot mot Sverige och mot allierade i närområdet, för att avskräcka och i sista hand möta ett väpnat angrepp. Avtalet är av betydelse för försvarsplaneringen. Det är tröskelhöjande och stabiliserande. Ingåendet av avtalet är i sig en viktig signal om USA:s säkerhets- och försvarspolitiska engagemang med Sverige. 

Avtalet möjliggör ett mer kontinuerligt samarbete genom att på förhand reglera förutsättningarna för amerikanska styrkor att verka i ett annat land. Det rör sig bland annat om frågor om amerikansk militär personals rättsliga status, tillgång till baseringsområden, förhandslagring av materiel samt regler om skatter och tullar. För att USA effektivt ska kunna ge militärt stöd och bidra till försvaret på svenskt territorium behöver amerikansk militär få vissa rättigheter. Dessa rättigheter ges inom väl reglerade ramar, i linje med en standard som flera Natomedlemmar, EU-medlemmar och andra nordiska länder använder i sina respektive avtal med USA.

Ja. Avtalet reglerar vilket land som ska ha primär rätt att åtala och döma för ett brott som en medlem i den amerikanska styrkan begår i Sverige. USA kommer att ha företräde till domsrätt för brott som begås av medlemmar i styrkan såväl inom som utom tjänsten. Sverige kommer kunna ta tillbaka domsrätten i fall som vi anser är av särskild betydelse för oss när det rör händelser utom tjänsten som inte enbart riktats mot amerikanska intressen.

Ja, DCA-avtalet blev formellt klart när det undertecknades och därmed blev även avtalsinnehållet offentligt. För att avtalet ska träda i kraft krävs vidare att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om de författningsändringar som krävs för att genomföra det. Ett ikraftträdande bör kunna ske under slutet av 2024.

I avtalets bilaga listas överenskomna anläggningar och områden som amerikanska styrkor, amerikanska och svenska leverantörer samt anhöriga ges tillträde till och rätt att använda för besök, träning, övningar och andra aktiviteter. Det kommer att röra sig om anläggningar som Försvarsmakten disponerar. Sverige och USA kommer att ha gemensam tillgång till samtliga platser, utom delar av dessa som parterna kan enas om att amerikanska styrkan ska ha ensam tillgång till. Det kan till exempel handla om en förrådsbyggnad.

Avtalet ger USA rätt att förvara materiel på de platser som anges i bilagan. Det kommer röra sig om platser som disponeras av Försvarsmakten. Sverige kommer alltid ha information om vad som förvaras här. Avtalet bygger på ett nära samarbete mellan USA och Sverige och förutsätter svenskt samtycke för de aktiviteter som vidtas här. Alla aktiviteter ska utföras med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser.

I det korta perspektivet innebär det att Försvarsmakten och dess amerikanska motsvarigheter lättare kan genomföra gemensamma aktiviteter på anläggningarna. På sikt, när den gemensamma planeringen inom Nato och med allierade i vårt närområde kommit längre, kan anläggningarna komma att utvecklas för de gemensamma försvarsbehoven. Vår bedömning är att den amerikanska närvaron stärker säkerheten lokalt och nationellt.

Laddar...