Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar
SOU 2009:45
- Utgiven:
- 29 april 2009
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Miljödepartementet
- Miljöprocessutredningen
Ladda ner
- Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar, hela dokumentet, SOU 2009:45 (pdf 3,0 MB)
- Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar, del 1 av 2, kapitel 1-4, SOU 2009:45 (pdf 1,4 MB)
- Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar, del 2 av 2, kapitel 5, författningskommentar och bilagor, SOU 2009:45 (pdf 1,7 MB)
Sammanfattning
Detta slutbetänkande gäller bestämmelserna om områden av riksintresse i 3 kap. miljöbalken och om miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken.
Såväl reglerna om områden av riksintresse som de regler som gäller miljökonsekvensbeskrivningar har sitt ursprung i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL. Medan reglerna om områden av riksintresse fördes in i miljöbalken oförändrade, fick reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar en helt ny utformning.
Bakgrunden till reglerna om områden av riksintresse är därför lätt att urskilja och till sina former är systemet med hushållningsregler för markanvändningsfrågor av nationell betydelse relativt okomplicerat. Det finns dock en inbyggd motsättning mellan statens intressen och den kommunala självstyrelsen när det gäller bestämmanderätten i fråga om användningen av mark- och vattenområden.
Regelverket om miljökonsekvensbeskrivningar är jämförelsevis svårtillgängligt. Reglerna bygger på uppemot ett halvt dussin internationella överenskommelser. Därtill kommer regler i ett tjogtal svenska lagar och förordningar. Tanken bakom reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar - att effekterna av en verksamhet ska redovisas - är i gengäld ganska okontroversiell.
I enlighet med sina direktiv redovisar utredningen en genomgång av lagstiftningen om områden av riksintresse. Vidare lämnar utredningen inom ramen för direktiven förslag till ändringar i 3 och 6 kap. miljöbalken. Med hänsyn till att bestämmelserna i dessa båda kapitel har ett tillämpningsområde med en utomordentlig spännvidd måste huvudinriktningen liksom hittills vara en lagtext med allmänt hållna regler.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
