Demokrati och mänskliga rättigheter

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser som regeringen har remitterat betänkandet 710 miljoner skäl till reformer (SOU 2026:2).

Regeringen beviljar Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) 2 miljoner kronor för fortsatta insatser för att främja försoningsprocessen med tornedalingar, kväner och lantalaiset. Samtidigt beviljas Riksförbundet Meänmaa Tornionlaakso/Tornedalen 500 000 kronor för samma ändamål.

Regeringen har beslutat om ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att stärka arbetet med romsk inkludering. Uppdraget utgör en del av strategin för romsk inkludering och planeras löpa mellan 2026–2028. För 2026 avsätts 1 miljon kronor för uppdraget.

Regeringen förbereder nu för genomförande av det så kallade lönetransparensdirektivet. Det är viktigt att arbetsgivare, arbetstagare och arbetsmarknadens parter får tillräckligt med tid att förbereda sig för de nya reglerna om insyn i lönesättningen. Därför avser regeringen att föreslå att ikraftträdandet av de nya reglerna senareläggs.

Östersjöstaternas råd (CBSS) får 1,5 miljoner kronor för att under 2026 genomföra aktiviteter som stärker arbetet mot prostitution och människohandel. Pengarna ska bland annat användas till att implementera riktlinjer för hur utredningar av människohandel ska genomföras i Östersjöregionen och Ukraina.

Den 9-19 mars pågår den 70:e sessionen av högnivåmötet Commission on the Status of Women (CSW), även kallat FN:s kvinnokommission. Jämställdhetsminister Nina Larsson deltar under den första mötesveckan. Toppmötet om kvinnors rättigheter och jämställdhet genomförs årligen och är FN:s näst största möte. Sveriges deltagande är viktigt, då det idag behövs starka röster för jämställdhet i världen. För första gången deltar också Försvarsmakten i den svenska delegationen.

Jämställdhetsminister Nina Larsson leder den svenska delegationen vid FN:s kvinnotoppmöte i New York den 9 - 19 mars. Ministern deltar under den första mötesveckan och kommer bland annat att verka för stärkta internationella allianser mot hot och hat på nätet. Toppmötet om kvinnors rättigheter och jämställdhet genomförs årligen och är FN:s näst största möte.

Rysslands systematiska och illegala attacker i Ukraina har dödliga konsekvenser. Kvinnor är utsatta, men är samtidigt centrala i det ukrainska civila motståndet, bland annat inom vård, utbildning och försvarsinsatser. Därför allokerar regeringen drygt 71 miljoner kronor för verksamhet som gynnar kvinnor och flickor i Ukraina. Medlen fördelas mellan FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women) med fokus på humanitär verksamhet.

I dag är det bara en svensk högstadieskola som anordnar särskild utbildning med judiska studier. Regeringen vill att fler skolor ska anordna utbildningen och inför därför ett stimulansbidrag på två miljoner kronor per år.

Det är viktigt att kunna följa hur förutsättningarna för enskilda att delta i samhällsdebatten utvecklas. Regeringen ger därför Mediemyndigheten i uppdrag att göra en studie av förutsättningarna för enskildas opinionsbildning i dagens medielandskap.

Digitala medier är i dag en stor del av både barn och vuxnas vardag. De erbjuder möjligheter till gemenskap, men den digitala miljön kommer med stora utmaningar. Det kan handla om spridning av skeva kroppsideal i sociala medier, spridning av desinformation, att pornografi med inslag av våld finns lättillgängligt för barn och att hot och hat sprids i digitala miljöer. Att bekämpa den här typen av skadligt innehåll och värderingar är en viktig fråga för regeringen.

Justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel, Dagens industri, 4 mars 2026.

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss med förslag på lagändringar som ska öka insynen i hur politiska partier finansierar sin verksamhet och hur lobbyister påverkar politiska beslut. Förslagen ska öka transparensen och värna förtroendet för det demokratiska systemet.

I lagrådsremissen föreslås lagändringar för att i ännu högre grad än i dag tillgodose allmänhetens intresse av insyn i politiska processer.

Konsekvenser för samer av svensk politik

Delbetänkande från Sanningskommissionen för det samiska folket i form av en forskningsantologi.

Onsdagen den 4 mars överlämnar Sanningskommissionen för det samiska folket sitt första delbetänkande, en omfattande samling av samisk forskning i en forskningsantologi, till kulturminister Parisa Liljestrand, Sametinget och Sáminuorra. Överlämningen äger rum vid ett symposium på Umeå universitet.

Faktapromemoria gällande Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En jämlikhetsunion: Strategi mot rasism 2026–2030.

Under 2025 firades 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Jubileet var ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det svensk-judiska kulturarvet genom olika aktiviteter runt om i hela landet. I samband med jubileumsåret gav regeringen ett antal myndigheter i uppdrag att bidra till att uppmärksamma jubileet.

Mötesfriheten och demonstrationsfriheten är hörnstenar i den svenska demokratin. De garanterar varje människas rätt att samlas och uttrycka sina åsikter. Det är en given utgångspunkt att dessa rättigheter ska värnas och aktivt skyddas. Att värna demokratin innebär också att skydda både dem som deltar i den och andra – från faror, olyckor och våld. Att skapa säkra förutsättningar för enskilda att använda sin mötesfrihet och demonstrationsfrihet är avgörande för att dessa rättigheter ska kunna utövas fullt ut.

Sverige ska inta en ledande roll inom artificiell intelligens. Nu presenterar regeringen den nya AI-strategin, som bland annat ska ge effektivare myndigheter, tydligare regler för företag och bättre förutsättningar för forskning. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI.