Sveriges röst i världen

Utrikesministerns anförande vid Dagens Industri Världen den 21 januari.
Det talade ordet gäller.

Kära åhörare,

Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Det är en ära att få inledningstala på Dagens Industri Världen.

Jag är glad att det gick hela vägen i år. Förra året blev jag tvungen att ställa in med kort varsel. Men nu är jag äntligen här, och det är jag glad för.

Att vi lever i en ny tid är något man ofta hör sägas. Men vad betyder det i egentligen? Vad vi kan konstatera är att vi lever i en tid av snabb förändring, på gott och ont.

Tiden vi lever i beskrivs också som orolig. Populister och extremister är på frammarsch, mänskliga rättigheter kränks och det fruktansvärda kriget i Syrien är inne på sitt sjätte år. Världen upplevs som en osäkrare plats.

"Tiden har så många tecken att om vi läste dem alla skulle vi dö av hjärtesorg" skriver Jeanette Winterson i romanen Tidsklyftan.

Om vi kunde spola tillbaka tiden ett år. Om ni föreställer er att vi är där, i slutet av januari 2016, på Di Världen. Då var det få i den här salen som trodde att vi idag skulle ha ett Storbritannien på väg ut ur EU, en amerikansk president vid namn Donald Trump, eller fredsförhandlingar om Syrien ledda av Ryssland och Turkiet.

Det finns mycket vi skulle kunna prata om idag, men jag vill rikta in mig på tre specifika förändringar: den nye presidenten i USA, EU efter Brexit, och de ökade spänningarna i vårt närområde. Jag tänkte också passa på att säga några avslutande ord om FN:s säkerhetsråd.

För mindre än en vecka sedan tillträdde en ny amerikansk president vid namn Donald Trump. Regeringen har förberett sig för det här. Men det finns fortfarande många oklartheter gällande vilken politik som den nya administrationen kommer att föra, inte minst på grund av de skillnader vi ser i uttalanden från presidenten och hans utsedda ministrar.

Trump har dock redan fattat ett antal beslut, [sk executive orders], bland annat om att USA drar sig ur TPP, om att bygga kontroversiella oljeledningar och att man stoppar stöd till organisationer som hjälper kvinnor att få säkra aborter. Dessa beslut signalerar att vi inte kan räkna med att president Trump kommer att skilja sig från kandidaten Trump eller president-elect Trump.

Att vi kommer att få se en mer transaktionsinriktad politik från USA är de flesta överens om. Värde-kostnad analyser kommer att ersätta ett handlande som grundar sig i värderingar. Det kommer att vara "America First". Precis som utlovats i valkampanjen.

USA blir en global aktör med en agenda som i mindre utsträckning liknar vår. Likväl förblir USA en viktig global aktör som vi behöver förhålla oss till och samarbeta med när våra intressen sammanfaller.

De tre områden som vi tidigt identifierade kommer att påverkas är klimatpolitiken, säkerhetspolitiken och handelspolitiken.

Så hur analyserar vi detta nya omvärldsläge?

Det är uppenbart för alla som har följt Trumps valrörelse, och hans första vecka som president, att det är svårt att förutse hur han kommer att agera.

Varken internationella relationer eller marknader mår bra av oförutsägbarhet. Och vi har fått vänja oss vid att vissa saker som sägs kanske inte ska tolkas bokstavligt. Men man ska komma ihåg att ordval spelar roll i diplomati och internationella relationer.

Det är därför viktigt att bedöma den nye presidenten främst efter den politik och de faktiska beslut som han fattar. Inte efter vad som presenterades i en valrörelse.

Tiden framöver kommer också att präglas av flera balansakter. Både för den nye presidenten och för omvälden.

Vi måste balansera mellan att låta värderingarna styra samtidigt som vi navigerar i en mer transaktionsinriktad omvärld.

Trump kommer att behöva balansera mellan politik som är genomförbar, och de många löften han har gett sina väljare.

När landskapet förändras så förändras också utsikterna för möjliga samarbeten. Vi kommer därför att se hur nya konstellationer bildas. Hur Kina och Ryssland väljer att agera om USA blir mindre engagerat i sin omvärld återstår att se. Klart är däremot att båda dessa har tydliga intressen i sina respektive närområden.

När samsynen med en viktig partner som USA minskar måste vi vara redo att forma nya strategiska partnerskap med progressiva krafter. Främst kommer detta innebära närmare samarbete med våra nordiska grannar och i EU-kretsen.

USA förblir trots allt detta en central internationell aktör som Sverige har en nära relation med. Relationen är viktig för både vår handel och säkerhet. Kanada kommer att bli en viktigare partner för både Sverige och EU, inte minst genom frihandelsavtalet CETA och det strategiska partnerskapsavtalet.

Relationen med USA är inte en relation med USA:s president, utan med hela landet: med företag, delstater, akademi och civilsamhället.

Sverige är den 10e största investeraren i USA och Svenska företag skapar idag mer 330 000 jobb i USA, räknar man in underleverantörer är det en halv miljon. Vilket är bra för USA, oavsett vem som är president.

Med en mer transaktionsinriktad politik från USA behöver vi bli bättre på att argumentera för varför den politik som vi står för även kan gynna USA. När det gäller allt från frihandel till klimatomställning till kvinnors rättigheter. Fri och rättvis handel skapar jobb både i USA och Sverige, det finns en enorm potential för gröna jobb, och jämlikhet mellan kvinnor och män är inte bara rätt, utan också ekonomiskt smart.

Den utbredda polariseringen i USA har blivit ännu tydligare i den gångna valrörelsen. Vi måste värna vårt eget samtalsklimat. Vi ska inte hamna i en situation där tonläget höjs till personangrepp, där man kan använda "alternativa fakta" för att blunda för sanningen och där människors tilltro till både makthavare och medier urholkas.

Jag tror inte att Amerika blir great av isolering och protektionism. Jag menar i stället att Amerika har blivit great tack vare öppenhet, handel med övriga världen och mångkultur.

Att Storbritannien lämnar unionen är beklagligt, men vi kommer att ha goda relationer med Storbritannien även efter Brexit. Under året inleds förhandlingarna om utträdet. Det är viktigt att EU står enat inför detta.

Konsekvenserna av Brexit kan bli kännbara framför allt för britterna själva. I mars förväntas artikel 50 att aktiveras – då inleds processen på allvar.

I sammanhanget skulle jag gärna vilja nämna ett citat som visar hur radikalt retoriken kring EU har förändrats i Storbritannien. Margaret Thatcher är knappast ihågkommen som en stor EU-vän. Som premiärminister sa hon 1988 i ett tal i Lancaster House:

"Just think what a prospect it is. A single market without barriers – visible or invisible – giving you direct purchasing power over 300 [nu 500] million of the world's most wealthy and prosperous people". Kontrasten mot dagens retorik är som sagt slående.

Att Romfördraget fyller 60 år i mars är en påminnelse om att EU:s styrka har växt i takt med att unionen förbättrar vardagslivet på vår kontinent. Därför vill regeringen intensifiera arbetet för ett socialt Europa där jobben blir fler och har goda villkor; där jämlikheten, jämställdheten och tillväxten ökar. EU:s framgångar måste bli synliga även i vanliga löntagares plånböcker och vardag, annars har unionen aldrig någon framtid.

Som ett led i detta har Statsministern tillsammans med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker nyligen aviserat det toppmöte på temat "Social Summit for Fair jobs and growth" som kommer att arrangeras i Göteborg den 17 november i år.

Över 1,4 miljoner personer sysselsätts idag i Sverige av den svenska exporten. En siffra som har ökat med över 20 procent sedan EU-inträdet år 1995.

Av Sveriges export går 71 procent till EU:s inre marknad. Av importen är det hela 79 procent som kommer från EU, vilket visar vilken nära och naturlig hemmamarknad EU har blivit. 90 procent av alla utländska direktinvesteringar i Sverige kommer från EU.

I en tid av utmaningar ska Sverige vara en drivande kraft när det gäller att fördjupa och utveckla EU:s inre marknad. Genom att riva handelshinder och dra nytta av den fria rörligheten för varor och tjänster kommer svenska företag och konsumenter gynnas. Vi ska ta tillvara nya möjligheter som den alltmer digitaliserade ekonomin erbjuder och därmed främja nya affärsmodeller och ökad innovation.

När EU angrips av populism, nationalism och isolationism är Sverige tydligt: En enad, solidarisk och handlingskraftigt union, vars agerande vilar på gemensamma värderingar, är av grundläggande betydelse för Sveriges säkerhet.

Vi kan inte längre ta samarbetet inom EU för givet. Vi måste bevara och stärka EU som en säkerhetsgemenskap, grundad på gemensamma värderingar och ömsesidig solidaritet. EU är i grunden ett fredsprojekt – kanske det mest framgångsrika fredsprojektet någonsin.

Inget land i Europa kan på egen hand möta utmaningarna mot vår gemensamma säkerhet. De europeiska länderna måste ta ett större samlat ansvar för Europas säkerhet och investera i EU:s säkerhetspolitiska samarbete.

Rysslands aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim, samt ryskt agerande i Östersjöregionen har försämrat säkerhetspolitiska läget i Europa och i vårt närområde. Den europeiska säkerhetsordningen och respekten för internationell rätt utmanas.

Sveriges och EU:s linje gällande sanktionerna mot Ryssland är tydlig: de ska bestå så länge Rysslands annektering av Krim och fortsatta destabilisera av östra Ukraina fortsätter. Vårt stöd till Ukrainas reformarbete ska fortsätta.

Regeringens bedömning kvarstår - ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Likväl ska vi svara upp mot det försämrade säkerhetsläget.

Diplomati och utrikespolitik är vår första försvarslinje. Bredden av säkerhetspolitiska instrument – diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder samt nationell militär förmåga – ökar Sveriges möjligheter att verka för avspänning och stabilitet i Europa och i vårt närområde.

Sveriges säkerhetspolitik vilar på tre ben: militär alliansfrihet, höjd egen militär förmåga och fördjupade samarbeten.

I den tid vi nu lever i så handlar det om att hitta förnuftiga balanser. Regeringens säkerhetspolitik bygger vidare på en svensk modell syftande till att minimera spänningar, men samtidigt på ett realistiskt sätt ta sig an utmaningarna.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ökar också behovet av dialog och förtroendeskapande åtgärder. Vi skall främja kontakter mellan det svenska och det ryska folket och vi skall upprätthålla en politisk dialog med Ryssland.

Samarbetet med våra närmaste grannländer är viktigare än någonsin. Våra gemensamma intressen och geografiska närhet gör det naturligt för oss att ytterligare stärka det nordisk-baltiska samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitik, miljö-, ekonomi-, och energiområdet.

Jag träffade i morse Estlands president Kersti Kaljulaid. Frågor om säkerhet och samarbete kring Östersjön stod högst upp på vår dagordning.

Kära åhörare,

I går kväll kom jag hem från New York och möten i FN, och jag skulle vilja säga några ord om säkerhetsrådet. I somras valdes vi efter hårt arbete in med en stor majoritet. Och nu är det dags att leverera. Vi tillträdde första januari, och under denna månad har vi också varit ordförande.

I säkerhetsrådet fattas bindande beslut om fred och säkerhet i världen, och vad som hamnar på dagordningen är till stor del omvärldsstyrt. Med detta i åtanke kan ni säkert förstå att januari varit en hektisk månad.

Fokus för vårt medlemskap ligger på konfliktförebyggande och att lyfta kvinnors roll i fredsprocesser. Vi arbetar också för att undvika att det uppstår låsningar mellan de permanenta medlemmarna och för att minska vetoanvändnigen. Sverige har redan blivit en uppskattad aktör i rådet.

Förebyggande är både rätt och ekonomiskt smart. Säkerhetsrådet kommer alltför ofta in när en konflikt redan blossat upp, eller som någon uttryckte saken: "Think prevention is expensive – ever tried war?"

Det ligger också i Sveriges direkta egenintresse. Hade konflikten i Syrien kunnat förebyggas hade inte hundratusentals människor tvingats på flykt, de som flytt hade sluppit ett enormt humanitärt lidande men vi hade också minskat de påfrestningar som det inneburit för Sverige och Europa.

Under vår första månad fick vi också hantera en potentiell kris i Gambia, som med rätt insatser från säkerhetsrådet och andra kunde lösas utan våld. Det är ett utmärkt exempel på varför konfliktförebyggande är så viktigt.

Kära åhörare,

Världen är mer komplex och mer sammankopplad än den någonsin har varit. Utamningarna som uppstår på grund av världens snabba förändring har som sagt en sak gemensamt: De kan inte lösas av något enskilt land.

Vår tids stora utmaningar – klimatförändringar, terrorism, pandemier, fattigdom – kräver samarbete mellan länder. Men också med civilsamhället, företag och andra organisationer.

Isolationism och upprustning leder inte till säkerhet och trygghet. När vi handlar med varandra och kan röra oss fritt över gränser eller löser problem gemensamt blir vi också säkrare och vårt välstånd växer.

Därför ska vi försvara multilateralism och frihandel, fortsätta att kämpa för ett starkt EU, ett effektivare FN och ett Sverige som är fortsatt öppet mot omvärlden.

Vi vill alla lämna över en värld till våra barn och barnbarn som är bättre än den vi själva fick. För att klara det krävs både mod och tålamod.

Kontakt

Erik Wirkensjö
Pressekreterare hos utrikesminister Margot Wallström
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-3176471
e-post till Erik Wirkensjö