Arkiv: Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-

Uttalande om FN:s klimatpanels (IPCC) syntesrapport och femte utvärderingsrapport

FN:s forskarpanel IPCC presenterade idag i Köpenhamn sin sammanfattande rapport om den samlade lägesbilden för de globala klimatförändringarna. Klimat- och miljöminister Åsa Romson ser rapporten som viktig i de pågående förberedelserna inför klimattoppmötet i Lima i början av december och välkomnar de tydliga budskapen från forskningsvärlden.

Med rapporten visar världens klimatforskare att de står enade och budskapet är klart: människan står bakom klimatförändringarna och dess effekter syns redan över hela världen. De globala växtgasutsläppen fortsätter att öka kraftigt och vi är på väg mot en temperaturökning på mellan 3-8 grader vid slutet av detta århundrade. Forskarna varnar för att förändringarna bli så omvälvande att det blir omöjligt att anpassa våra samhällen.

Omställning ger positivta synergieffekter i samhället

Glädjande nog visar IPCC att kostnaderna för omställningen till ett klimatneutralt samhälle skulle ge mycket liten minskning av den globala tillväxten (endast -0,06 procent per år vid en förväntad global tillväxt på 1,5 -3 procent). Denna beräkning tar inte heller hänsyn till de minskade kostnaderna av uteblivna skador från klimatförändringarna och de positiva bieffekter på miljö och människors hälsa som omställningen ger upphov till. IPCC menar att de samhällsekonomiska vinsterna klart överstiger kostnaderna. IPCC fastslår samtidigt att världens länder måste agera skyndsamt.

Sverige bör fortsätta gå före

Klimatpolitiken är prioriterad av Sveriges regering. Sverige bör gå före och visa att det är möjligt att på ett positivt sätt ställa om samhället och minska utsläppen både lokalt och globalt. Genom att ta klimatansvar hemma kan vi trovärdigt och intensivt arbeta för att omställningen också blir verklighet globalt.

Jag vill lyfta fram några av IPCC:s slutsatser som argument för att Sverige ska fortsätta att gå före och ta en ledande roll:

  • För att kunna hålla världen under två graders temperaturökning behöver de globala utsläppen minska med 40-70 procent till 2050. Att vänta med att minska utsläppen till efter 2030 gör det mycket dyrt och svårt och att klara tvågradersmålet.
  • Investeringar i infrastruktur är kostsamma och långsiktiga, vilket gör att de riskerar att låsa in oss i ett fossilberoende. Detta stärker argumentet för att göra åtgärder tidigt.
  • Förnybara energikällor har utvecklats starkt de senaste åren och med rätt styrmedel har de potential för fortsatt snabb tillväxt.

Regeringen stärker klimatarbetet i Sverige

Sverige ska ha ett av världens mest ambitiösa omställningsprogram till en koldioxidsnål ekonomi. Regeringen kommer därför att stimulera och stödja energieffektivisering och klimatsmarta lösningar i kommunerna, öka klimatvänliga transporter i hela landet, stärka stöden för investeringar i förnybar energi och utveckla ekonomiska styrmedel för minskade utsläpp.

Regeringen vill också skapa ett klimatpolitiskt ramverk som ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Delmål för år 2030 och 2040 ska sättas, liksom sektorsvisa mål för bland annat transporter, boende och jordbruk.

Att stärka innovationskraften bland svenska företag och entreprenörer är en viktig del för att säkra en framtida utveckling som är hållbar. Vi måste ta vara på och omsätta den enorma utvecklingspotential som finns i klimatsmarta lösningar och som i sin tur kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft och därmed bidra till att skapa jobb och nya företag.

Ökade medel för anpassningsarbetet

IPCC pekar på att tidig anpassning till klimatförändringar genom att exempelvis minska sårbarheten och exponeringen för nuvarande klimat har många fördelar och att kostnaderna för anpassning minskar med ett långsiktigt anpassningsarbete. I Sverige ser vi redan nu vad klimatförändringarna kan ge upphov till. I somras såg vid den största skogsbranden i modern tid, följt av kraftiga översvämningar i andra delar av landet. Det är bara början om vi inte agerar snabbt, enligt IPCC. Regeringen vill därför stärka förutsättningarna för att anpassa samhället till ett förändrat klimat genom utökade satsningar. Under 2015 görs satsningar på klimatanpassning med 200 miljoner, varav 150 miljoner stärker kommunernas förebyggande arbete.

Stora investeringar krävs i utvecklingsländer

IPCC pekar på att fattiga och svaga befolkningsgrupper drabbas hårdast av klimatförändringarna, t.ex. vad gäller skador på boende, minskade inkomster och brist på mat. Utvecklingsländerna är också nyckelaktörer om klimatutsläppen ska begränsas. IPCC menar att den största delen av investeringar för att begränsa utsläppen kommer att behöva ske i just utvecklingsländer. Därför ser regeringen att det krävs stöd till de mindre utvecklade länderna så att de kan minska utsläppen utan att det påverkar deras möjlighet till utveckling. Den nu framväxande Gröna Klimatfonden (GCF) kommer att vara den viktigaste kanalen för överföring av kapital för klimatomställningen mellan rika och fattiga länder. Därför har vi utlovat det mest ambitiösa bidraget per capita av de länder som hittills annonserat att bidra till fonden, totalt fyra miljarder kronor de kommande fyra åren.

Om drygt ett år förväntas världen enas om en ny global klimatöverenskommelse som ska hålla världens temperaturökning under tvågrader Celsius. Om vi ska förmå utvecklingsländerna att ta ett större ansvar för att minska sina utsläpp är klimatfinansiering till utvecklingsländer avgörande. Finansiering är också grundläggande för de rika ländernas trovärdighet i klimatförhandlingarna. Jag är övertygad om att det skickar en tydlig signal till andra rika länder att hålla vad de lovat utvecklingsländerna.

Sverige ska intensifiera sitt samarbete med de länder som har högst ambitioner på klimatområdet och som vill gå före. Ett tydligt ledarskap i klimatförhandlingarna behövs och EU måste befästa sin ledande roll i förhandlingarna. EU:s beslut om ett internt utsläppsmål med minus 40 procent till 2030 är ett viktigt steg i rätt riktning och den minsta nivån för EU:s åtagande under den nya överenskommelsen.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson

FN:s klimatpanels (IPCC) femte utvärdering

IPCC redovisar 2013-2014 en samlad analys av det vetenskapliga kunskapsläget om klimatets förändring (Assessment Report 5, AR5). Redovisningen görs i tre delar av klimatpanelens tre arbetsgrupper (WG).

Del 1 om den naturvetenskapliga grunden presenterades i Stockholm i september 2013, del 2 om Effekter och anpassning i mars 2014 och del 3 om Begränsningar av klimatförändringarna, i april 2014.

Rapporterna kompletterades den 2 november med en syntesrapport som förhandlades i Köpenhamn 27-31 okt.
Arbetet med de nu aktuella rapporterna inleddes 2009.

Fler än 800 forskare och experter från mer än 80 länder har ställt samman analysen av kunskapsläget om klimatets förändring (AR5). Bland dem finns flera svenskar.

De medverkande forskarna stödjer sig i sin tur på arbetet från över 1 000 bidragande författare och över 1 000 expertgranskare. I arbetet med AR5 utvärderades över 30 000 vetenskapliga rapporter.