Jämställdhet

Regeringen ger Arbetsmiljöverket ett fortsatt uppdrag att redovisa hur ett ökat distansarbete påverkar jämställdheten. Även Medlingsinstitutet får ett förnyat uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster. Syftet är att stärka kunskapsunderlagen om ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män.

Regeringen ger i uppdrag till Barnombudsmannen att bistå Jämställdhetsmyndigheten i en nationell informationssatsning 2026–2028, om hedersrelaterat våld och förtryck riktad till yrkesverksamma och allmänheten. Barnombudsmannen får från och med 2026 också en permanent höjning av sitt förvaltningsanslag.

Regeringen fortsätter arbetet med att bekämpa den hedersrelaterade brottsligheten med kraft. Rätten till ett liv fritt från förtryck ska gälla alla och nya satsningar görs nu i flera myndigheters regleringsbrev för 2026. Bland annat ska Uppsala universitet, Jämställdhetsmyndigheten och Brottsoffermyndigheten utveckla digitala utbildningar för yrkesverksamma i rättsväsendet. Åklagarmyndigheten ska kartlägga varför så få åtal väcks i hedersrelaterade ärenden och sällan leder till fällande domar.

Alltför många lever i dag i en verklighet som präglas av hedersrelaterat våld och förtryck. Utsatta behöver därför få bättre information om det stöd och skydd som samhället kan erbjuda. Det finns också ett behov av utvecklad kunskap hos yrkesverksamma och att de får bättre verktyg för att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen ger nu Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och flera andra myndigheter nya uppdrag att sprida, informera och utveckla kunskapen inom detta område.

Åldersdiskriminering gör att äldres kompetens och erfarenhet förblir en outnyttjad potential, vilket är negativt för Sverige och skadligt för den enskilda. Regeringen ger därför Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadens parter identifiera behov av, och vid behov lämna förslag på, stödinsatser och andra åtgärder. Syftet är att stärka arbetsgivares kunskap och förmåga att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet.

Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att arbeta för att alla som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska få specialiserat och likvärdigt stöd i hela landet inom ramen för regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Länsstyrelserna får regeringens uppdrag att samordna utvecklingen av regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i hela landet. Polismyndigheten får i uppdrag att bidra i arbetet samt att se över hur formerna för polisens arbete vid regionala resurscentrum bör se ut och hur det kan utvecklas. Syftet är att personer som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska få tillgång till specialiserat och jämlikt stöd oavsett vistelseort.

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att undersöka på vilket sätt, och i vilken utsträckning, flickors och unga kvinnors livsval och livskvalitet påverkas av det innehåll som de exponeras för i sociala medier. Myndigheten ska också undersöka vilken förväntan unga män får på kvinnor baserat på det innehåll de exponeras för i sociala medier.

Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag av regeringen att ur ett jämställdhetsperspektiv undersöka hur flickors och unga kvinnors livsval påverkas av det innehåll som de exponeras för i sociala medier. Myndigheten ska också undersöka vilken förväntan unga män får på kvinnor baserat på innehållet.

Regeringen har beviljat Sveriges Kommuner och Regioner medel för att fortsätta arbetet med stöd till kommunala och regionala arbetsgivare när det gäller att upptäcka våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck bland anställda. Medel beviljas även för SKR:s arbete för att minska våldsutsattheten hos äldre och personer med funktionsnedsättning som de kommunala verksamheterna möter. SKR får totalt 1,5 miljoner kronor.

Regeringen har beslutat lagrådsremissen En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld. Förslaget syftar till att stärka skyddet mot bland annat psykiskt våld, ekonomiskt våld och kontrollerande beteenden.

Psykiskt våld är ett allvarligt samhällsproblem och förekommer inte sällan som en del av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och heders-relaterat våld och förtryck. Psykiskt våld förekommer inte minst i ungas parrelationer och våldet har ofta digitala dimensioner. De negativa effekterna för den som utsätts för psykiskt våld är påtagliga på såväl kort som lång sikt. Mot den bakgrunden bedöms det finnas ett behov av ett stärkt straffrättsligt skydd mot psykiskt våld. Det föreslås därför att ett nytt brott ska införas i brottsbalken, med beteckningen psykiskt våld.

I propositionen föreslår regeringen ändringar i regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter.

I dag, fredag den 5 december kl. 11.00, bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med jämställdhetsminister Nina Larsson, Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet (SD) och Christian Carlsson, ordförande i socialutskottet (KD). På pressträffen presenteras förslag till grundlagsändringar på fri- och rättighetsområdet.

Den 3 december träffade jämställdhetsminister Nina Larsson och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall representanter från civilsamhället och från TikTok, Snapchat, Google och Meta. En nulägesbild av situationen i dag och åtgärder som krävs för att skydda barn från grooming och sexuell exploatering på sociala medier stod i fokus.

Det europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) gör varje år en kartläggning över jämställdheten i de 27 EU-länderna. I kartläggning studeras jämställdheten i länderna utifrån sex områden; arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Resultatet av denna mätning presenteras i form av ett jämställdhetsindex.

Sverige är det mest jämställda EU-landet enligt en kartläggning av det europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE). Jämställdheten mäts utifrån indikatorerna arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Inom områdena arbete och makt har Sverige bäst resultat. Men utrymme för förbättring finns inom området tid, där kvinnor i Sverige i större utsträckning tar ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det har även skett en negativ utveckling när det gäller andelen kvinnor som har politiska uppdrag.

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att under 2026 avsätta 15 miljoner kronor till projekt som ska stärka, effektivisera och modernisera FN:s fredsbevarande insatser. Satsningen ligger i linje med Sveriges långsiktiga engagemang för att bidra till utvecklingen av FN:s fredsbevarande verksamhet.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard och jämställdhetsminister Nina Larsson, debattartikel, Altinget, den 24 november 2025.

Utredningen om rättsliga biträden och rättegångskostnader har överlämnat sitt betänkande till regeringen. Förslagen syftar till att förbättra kontrollen av statens kostnader för rättsliga biträden, upprätthålla förtroendet för offentliga försvarare och stärka enskildas möjligheter att ta tillvara sina rättigheter.