Försvars­­departementet

Omvärldsläget förändras snabbt och den digitala utvecklingen likaså. Regeringen har därför beslutat om en uppdaterad handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin för cybersäkerhet 2025–2029.

Sverige har tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland ingått ett avtal om skydd av civilbefolkningen i Östersjöområdet och Norden.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella strategi för cybersäkerhet (Skr. 2024/25:121). Regeringens vision är ett motståndskraftigt Sverige med en hög nivå av cybersäkerhet, där samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas även vid cybersäkerhetsincidenter. Strategin består av tre pelare som anger inriktning för Sveriges cybersäkerhetsarbete.

Sverige har tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland ingått ett avtal om skydd av civilbefolkningen i Östersjöområdet och Norden. Avtalet gör det möjligt att tillfälligt förflytta människor över gränserna i händelse av kris eller i värsta fall krig.

Måndagen den 2 mars besökte kulturminister Parisa Liljestrand och försvarsminister Pål Jonson militärens musikkårer Försvarsmusiken i Stockholm. Försvarsmusikens uppgift är att tillgodose Försvarsmaktens och statsledningens behov av musik och att bevara och utveckla den militärmusikaliska traditionen i Sverige.

Regeringen ger Kustbevakningen i uppdrag att utgöra Sveriges nationella kontaktpunkt, Security Operations Center (SOC), för den finskledda övervakningsmekanismen i Östersjön, Integrated Surveillance Mechanism (ISM).

Fredagen den 27 februari besökte statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson det franska hangarfartyget Charles de Gaulle som lagt till i Malmö hamn. Därefter träffade statsministern och försvarsministern svenska soldater på Södra skånska regementet (P7) Revingehed.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet 2026–2030. Visionen är att Sverige år 2030 har god motståndskraft mot alla typer av samhällsstörningar, både i kris och krig. Det är nödvändigt i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder.

Det övergripande syftet med strategin, med tillhörande handlingsplan, är att ge en tydlig riktning för det arbete som krävs för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet i Sverige och i Europa.

Cyberhoten mot Sverige har ökat både i omfattning och komplexitet. Därför föreslår regeringen flera lagändringar som ska stärka det nationella cybersäkerhetscentret vid Försvarets radioanstalt. Syftet är att ge centret de rättsliga förutsättningar som krävs för att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot.

Regeringen föreslår en ny lag om uppgiftsskyldighet som ska gälla för myndigheterna som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret. Regeringen föreslår också en ny lag om Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter inom ramen för centrets verksamhet och en sekretessbestämmelse till skydd för enskilda för uppgifter som förekommer hos centret.

Det försämrade säkerhetsläget i närområdet har ökat hoten mot kritisk undervattensinfrastruktur. Regeringen ger därför Kustbevakningen i uppdrag att vara Sveriges nationella kontaktpunkt i ett finsklett samarbete för stärkt övervakning i Östersjön.

Faktapromemoria gällande Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the European Union Agency for Cybersecurity (ENISA), the European cybersecurity certification framework, and ICT supply chain security and repealing Regulation (EU) 2019/881 (The Cybersecurity Act 2)

För att stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig eller väpnat angrepp har regeringen beslutat om en proposition med flera nya förslag, däribland en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Syftet är att säkerställa att Sverige har ett modernt och robust skydd av civilbefolkningen.

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats över tid och det pågår en återuppbyggnad av det civila försvaret. För att åstadkomma ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap krävs moderna och ändamålsenliga skyddsrum men också att det finns andra slags effektiva skyddsutrymmen. Det är även av stor vikt att det finns tydlig planering och ansvarsfördelning vad gäller utrymning och efterföljande inkvartering vid höjd beredskap. Regeringen föreslår därför en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt ändringar i den lag som gäller utrymning och inkvartering under höjd beredskap.

Den 4 februari 2026 höll Försvarsberedningen sitt första sammanträde. Ordförande Jörgen Berglund och huvudsekreterare Tommy Åkesson redogjorde för Försvarsberedningens anvisningar, arbetssätt och den övergripande tidplanen för det fortsatta arbetet.

Regeringen har beslutat om lagrådsremissen Beredskapslager i livsmedelskedjan. I lagrådsremissen föreslås ett regelverk som möjliggör för staten att hålla beredskapslager av varor i hela livsmedelskedjan.

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser (RiR 2025:27).