Advokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor Prop. 2009/10:182
Publicerad
Ladda ner:
I propositionen behandlas frågor om advokaters vittnesplikt, återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden och den frist inom vilken huvudförhandling med häktad ska hållas sedan åtal väckts.
Sedan rättegångsbalkens tillkomst har vittnesplikten för bland andra advokater som inte är försvarare och deras biträden varit huvudsakligen begränsad till att avse vittnesmål i mål om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. År 1998 utvidgades vittnesplikten för dessa grupper till att avse även vissa brott mot underåriga och år 2006 utvidgades den till att avse bland annat brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Avsikten var dock att dessa två reformer endast skulle omfatta personal inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Regeringen föreslår därför att vittnesplikten för advokater som inte är försvarare och deras biträden återställs till vad som gällde före år 1998.
Om en misstänkt godkänner ett strafföreläggande saknas förutsättningar att besluta om återbetalning till staten för kostnader för försvarare. En tilltalad som döms för brott av domstol kan däremot bli återbetalningsskyldig för försvararkostnader. Avsikten har aldrig varit att den som godkänner ett strafföreläggande ska behandlas annorlunda än den som döms för brott av domstol. Regeringen föreslår därför att även en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande ska kunna bli återbetalningsskyldig. Enligt förslaget ska ett beslut om återbetalningsskyldighet fattas av den domstol som förordnat försvararen.
Urinprovstagning har blivit en allt vanligare metod för att undersöka om en misstänkt har använt narkotika. Det är enligt nuvarande regler inte möjligt att på motsvarande sätt som för blodprovstagning och blodundersökning besluta att den som döms för brott eller godkänner ett strafföreläggande ska återbetala kostnader för urinprovstagning och urinundersökning. Regeringen föreslår att återbetalningsskyldigheten för statens kostnader utvidgas till att avse även urinprovstagning och urinundersökning.
När den tilltalade i ett brottmål är anhållen eller häktad ska huvudförhandling i tingsrätten normalt hållas inom en vecka från den dag då åtalet väcktes. Med hänsyn bland annat till att den korta fristen ofta medför problem att planera in och kalla berörda till huvudförhandlingen samt inte sällan leder till att offentliga försvarare, målsägandebiträden och åklagare måste bytas ut, finns behov av en mer flexibel ordning. Den nu gällande tidsfristen om en vecka leder även till att redan utsatta huvudförhandlingar i vissa fall måste ställas in för att möjliggöra handläggningen av mål med frihetsberövade. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att huvudförhandlingen i mål med frihetsberövade i tingsrätt ska påbörjas snarast och senast inom två veckor.
Därutöver föreslås i propositionen lagändringar till följd av Lissabonfördraget den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget), som trädde i kraft den 1 december 2009. För att anpassa ett antal lagar som hänför sig till unionens domstolar och lagstiftning till de nya begrepp som slås fast genom Lissabonfördraget föreslås anpassningar i vissa författningar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
X