Demokrati och mänskliga rättigheter

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser Justitiedepartementet remitterat betänkandet Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2).

2023 års insynskommitté har i dag överlämnat sitt betänkande Stärkt insyn i politiska processer till justitieminister Gunnar Strömmer. Kommittén föreslår ändringar i regleringen om insyn i finansieringen av politiska partier som bland annat innebär att anonyma bidrag förbjuds och att partierna ska redovisa sina utgifter, tillgångar och skulder. Kommittén föreslår också en ny lag som ställer krav på insyn i vissa kontakter med politiska beslutsfattare.

Regeringen har tagit beslut om att stödja Radio Free Europe med 20 miljoner kronor under 2025. Sverige har i flera år varit den tredje största biståndsgivaren i världen till fria och oberoende medier, och detta beslut är en del i vårt fortsatta arbete med att stödja journalister och oberoende medier. Efter att USA har dragit in sitt stöd till Radio Free Europe riskerar människor i många länder att sakna tillgång till fri media. Sveriges stöd till Radio Free Europe bidrar till att journalister kan fortsätta sända oberoende och faktabaserad information till platser där mediefriheten är begränsad.

2023 års insynskommitté är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har haft i uppdrag att utreda vissa frågor om ökad insyn i politiska processer.

Faktapromemoria gällande EU:s inre säkerhetsstrategi, 2024/2025:FPM37.

Torsdag den 8 maj tar justitieminister Gunnar Strömmer emot betänkandet Stärkt insyn i politiska processer från 2023 års insynskommitté. I samband med överlämningen hålls en pressträff kl. 08.45 med justitieministern och tidigare justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Mats Melin, som har lett kommittén.

Den 5 maj 2025 granskas Sverige i FN:s allmänna ländergranskning, så kallat ”Universal Periodic Review” (UPR), inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter. Varje medlemsstat i FN granskas vart femte år, och Sverige har tidigare granskats år 2010, 2015 och 2020. Kabinettssekreterare Dag Hartelius leder delegationen som deltar i granskningen i Genève.

För att skydda de allmänna valen samt stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten föreslår regeringen ändringar i vallagen (2005:837).

Valsystemet hör till de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället och det är viktigt att rösträtten fullt ut är tillgänglig för alla väljargrupper. I en lagrådsremiss föreslår regeringen därför ändringar i vallagen för att förstärka valens motståndskraft och för att förbättra möjligheten för väljare med svårigheter att utnyttja sin rösträtt. 

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som innebär att det ska bli svårare att ändra en grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks.

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Trots det står den svenska demokratiska rättsstaten sig fortsatt stark och är väl förankrad i våra grundlagar. Samtidigt visar utvecklingen i delar av vår omvärld att politiska krafter kan undergräva demokratin och rättsstaten på kort tid. Det kan många gånger ske under förevändning att åtgärderna är demokratiskt legitima, nödvändiga och i överensstämmelse med folkviljan. Regeringen anser att denna utveckling visar att det finns skäl att genomföra ändringar i regeringsformen i syfte att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslagen i propositionen innebär i huvudsak att det enligt bestämmelserna i regeringsformen ska bli svårare att ändra grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks.

EU:s direktiv om transparens i lönesättningen ska genomföras i svensk rätt senast i juni 2026. Arbetsgivare med 100 eller fler anställda ska enligt direktivet rapportera in vissa uppgifter om löner till ett övervakningsorgan. För att en teknisk lösning ska komma på plats i tid avsätter regeringen 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten.

Jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson har föreslagit Europarådet att professor Anna-Sara Lind ska få förnyat mandat som oberoende ledamot i Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI). Hennes nuvarande mandat löper ut i oktober.

(Ny version) I vårändringsbudgeten för 2025 presenterar regeringen flera satsningar på den civila beredskapen. Det handlar om att stärka beredskapsstrukturen, säkerställa tillgången på samhällsviktig information och stärka samhällets motståndskraft mot desinformation. Tre myndigheter under Kulturdepartementet föreslås tilldelas totalt 16 miljoner kronor.

Fråga om utvisning av klaganden till Libanon skulle strida mot artiklarna 10 och 15 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

I början av mars hölls årets första möte i arbetsgruppen Samling för judiskt liv på Judiska museet i Stockholm. Under 2025 är gruppens tema judiskt liv, vilket sammanfaller med firandet av 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Gruppen behåller även fortsatt fokus på säkerhetsfrågor.

Sverige har tillträtt Europarådets konventioner mot korruption och är medlem av Greco, Europarådets organ för att följa upp efterlevnaden av konventionen. I mars 2019 beslutade Greco om en utvärderingsrapport och lämnade 15 rekommendationer till Sverige. Greco har nu avslutat uppföljningen av Sverige i femte rundan efter att två tredjedelar av rekommendationerna har uppfyllts.

Regeringen har idag presenterat Nina Larsson som ny jämställdhets- och arbetslivsminister.

Kulturdepartementet har utsett en ny ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket. Juristen Lena Nyberg börjar sitt uppdrag den 8 april.